Diskussion:Covid-19-vaccin

Formulering

Ja, min inledande formulering dög tydligen inte för hr. adminstratören LPfi. Själv tycker jag inte att stycket blev mera begripligt, och inte blev svenskan bättre heller, men Wikipedia är ju inte något diskussionsforum, så det får vara som det är. Dock är det här fråga om budbärar-RNA (mRNA) och inte RNA i största allmänhet. Referensen bör peka på det begreppet eftersom det finns en artikel om detta. Likaså bör man framhålla att de genetiska vacciner som inte är mRNA-vacciner använder sig av sk. virala vektorer, oftast (men inte alltid) just adenovirus. Jag har refererat till en artikel om detta, den är tyvärr ofullständigt och borde kompletteras med tydliga källhänvisningar. Även den allmänna artikeln om vacciner och vaccination borde skrivas om.29 december 2020 kl. 14.16 (CET)85.24.253.35 29 december 2020 kl. 14.17 (CET)

Det här är Wikipedia, som är ett uppslagsverk där vi diskuterar oss fram till hur artiklar skall utformas. Det kan man dock göra utan att inkludera syrligheter som din första mening ovan. Jag pingar @LPfi: som säkert lämnar sin syn på styckets innehåll och formulering. Riggwelter (diskussion) 29 december 2020 kl. 14.39 (CET)

Du kanske lägger märke till att jag godtar formuleringarna, även om jag inte tycker att artikeln blev bättre av förändringarna. Det är här man kan föra diskussioner, istället för att hålla på och ändringskriga i texten85.24.253.35 29 december 2020 kl. 14.56 (CET)

Formuleringen "När en individ ges Ad26.COV2.S-vaccinet, kommer personens celler läsa denna genetiska instruktion och producera spikeprotein" är ju felaktig, eller i vart fall ofullständig. För det första refererar den till en speciell tillverkares viralvektor-vaccin (fastän det finns flera), och för det andra beskriver den närmast hur ett mRNA-vaccin fungerar. Ett viralvektorvaccin agerar mycket mer brutalt, virusvektorn "bryter sig in" i värdcellen genom att infektera den och "kapar" värdcellen på det sätt virus gör, genom att attackera cellkärnan. I normala fall skulle nu virusets arvsmassa tvinga värdcellen att börja tillverka de egna virusproteinerna, men de egenskaperna är ju borttagna ur vektorvirusets arvsmassa, följaktligen kan viruset inte tvinga värdcellen att tillverka kopior av viruset. Istället tillverkar den angripna cellen de proteiner man är ute efter, i det här fallet spikeproteinet för SARS-Cov2. Effekten blir densamma som för ett mRNA-vaccin, men de inblandade cellulära mekanismerna är olika. En mRNA-molekyl som tar sig in i en cell transporteras genom cellplasman till ribosomerna - cellens proteinfabriker - medan ett virusangrepp attackerar cellkärnan i den angripna cellen, och kapar alltså cellmaskineriet i sin helhet - dock för ett vektorvirus i ett gott syfte.85.24.253.35 29 december 2020 kl. 14.54 (CET)

Varför då inte precisera detta i enlighet med din förklaring ovan? Jag kan generellt tycka att texten i denna artikel generellt har för mycket av medicinskt/farmakologiskt fikonspråk i sig. Vår målgrupp är inte precis folk "i branschen", utan vi brukar lite slarvigt säga att vi skall skriva så att en femtonåring kan ta till sig innehållet, givetvis utan barnspråk. Riggwelter (diskussion) 29 december 2020 kl. 14.59 (CET)

Jaså, på så sätt. Fikonspråk eller ej så tycker jag nog att man bör försöka hålla någon form av encyklopedisk standard i artikeltexten. Dessutom är det som beskrivs inte helt enkla företeelser, och det finns gott om hänvisningar till fördjupningsartiklar för den som vill ha mer information, begreppsdefinitioner etc. I fallet med den aktuella meningen skulle det i sådant fall räcka med att den istället får lydelsen "När en individ ges ett vaccin av ovanstående typ, kommer personens celler läsa denna genetiska instruktion och producera spikeprotein." Hur olika vaccinteknologier fungerar mer i detalj kan i så fall beskrivas i artikeln Vaccination. Men det får någon annan göra, själv har jag tröttnat på att skriva här och om jag ska vara fullkomligt ärlig börjar jag också tvivla på själva idén med öppna encyklopedier av Wikipedias typ!85.24.253.35 29 december 2020 kl. 15.47 (CET)

Jag var missnöjd med de tidigare formuleringearna bl.a. p.g.a. de problem 85.24.253.35 nämner: "personens celler [kommer att] läsa denna genetiska instruktion och producera spikeprotein". Jag såg dock att stycket till denna del använde en vaccinspecifik källa och gav mig inte tid att fixa det, annat än genom att nämna det specifika vaccinet som källan handlade om i början av meningen (jag har inte tillräcklig koll på vacciner för att hitta en bättre källa, som kunde användas för det mer allmängiltiga resonemanget). Jag tog med lite mer från den första källan för att i det lossbrutna stycket förklara något om mekanismerna (jag trodde faktisk att jag ersatt just den nämnda meningen). Jag tog också bort "De vacciner som ligger i frontlinjen för klinisk användning brukar benämnas tredje generationens vacciner eller genetiska vacciner", som jag uppfattar förvirrande: det är inte vacciner i frontlinjen i allmänhet som benämns så, utan just de vacciner som nu råkar vara i frontlinjen. Den meningen ersatte jag med egna formuleringar på basen av källan.

Jag skulle liksom Riggwelter gärna se något i stil med det 85.24.253.35 skrev den 29 kl. 15.54 i artikeln. Man skall förstås försöka undvika fikonspråk, men vi skriver inte endast för högstadieelever, utan också för (bl.a.) naturvetenskapligt utbildade vuxna. Jag klarar att ta till mig diskussionen om mekanismen så som den framställs i artikeln, källorna och här på basen av den biologi och kemi jag läst i gymnasiet, samt informella diskussioner jag haft med vänner som studerat mikrobiologi. Skall vi inte skriva för andra sådana som jag? Vi har också läsare som själva studerat cellbiologi och virologi, men inte haft att göra med detta virus eller dessa vacciner och gärna läser om vaccinen här istället för att plöja genom forskningsrapporter, som kanske inte ens finns allmänt tillgängliga.

Jag förväntar mig att här hitta den information som jag nu fått genom mina vänner, inte bara att tredje generationens vacciner "innehåller genetiska instruktioner", utan t.ex. hur de förs in i cellen (hur går det till ifråga om mRNA-vaccinerna?). Att det är coronavirusets spikeprotein som utnyttjas har jag hört i radionyheterna, här vill jag ha fördjupad kunskap. I ett avsnitt om covid-19-vaccinernas mekanismer kan man faktiskt förutsätta att läsaren har viss uppfattning om virus, cellmembran, ribosomer, RNA och DNA (möjligen med snabb repetition genom våra artiklar). Termerna bör länkas, men man skall inte lämna bort resonemanget för att det är för svårt för de flesta 15-åringar; vi försöker skriva inledningen så att den är begriplig för 15-åringar, resten får vara svårare.

–LPfi (diskussion) 31 december 2020 kl. 16.09 (CET)

De generella mekanismerna som mRNA-vacciner och viralvektorvacciner använder kunde förstås med fördel beskrivas i mer allmänna artiklar om vaccinerna, varvid man här kunde hålla sig till det som är specifikt för covid-19-vaccinen. I brist på de artiklarna bör mekanismerna beskrivas här, medan det allmänna "vacciner förväntas [...] förbereda kroppen att försvara sig mot en infektion" borde vara så allmän kunskap att en länk till Vaccin borde räcka. –LPfi (diskussion) 31 december 2020 kl. 16.16 (CET)

Produktnamn

Det officiella produktnamnet för Modernas mRNA-vaccin är numera "Covid-19 Vaccine Moderna". Vore ju tacknämligt om någon kunde ändra detta i artiklar och länkar! - 98.128.186.105 28 januari 2021 kl. 11.15 (CET)

Enligt Läkemedelsverket är det officiella produktnamnet för AstraZenecas vaccin https://www.lakemedelsverket.se/sv/coronavirus/coronavaccin/astra-zenecas-coronavaccin "Covid-19 Vaccine AstraZeneca". Produktnamnet är alltså uppbyggt på samma sätt som Modernas. Tacksam om någon fixade till artiklar och länkar på liknande sätt. - 98.128.186.91 30 januari 2021 kl. 21.04 (CET)

Coronavaccinet ”Covid-19 Vaccine AstraZeneca” från AstraZeneca byter nu namn till ”Vaxzevria”: https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/astra-zenecas-vaccin-byter-namn-till-vaxzevria Kanske bra om någon uppdaterar detta! - 155.4.14.21 30 mars 2021 kl. 20.44 (CEST)

Första meningen hänger inte riktigt ihop

"Ett coronavaccin är ett vaccin som är avsett att ge immunitet mot sjukdomen covid-19". Det finns många coronavirus, inte bara viruset SARS-CoV-2 som orsakar Covid-19 sjukdomen. Därför anser jag att det är missvisande att kalla vaccin mot sjukdomen Covid-19 för "coronavaccin" som i så fall borde vara vaccin för vilket coronavirus som helst, vilket alltså inte är fallet. Coronavirus bör därför bytas samma som i huvudrubriken: Covid-19 vaccin. PSzmulik (diskussion) 7 februari 2021 kl. 21.12 (CET)

Medhåll! Jag fick dock kämpa emot häftigt för att inte skriva COVID-19 vaccin Dr Bowser (diskussion) 7 februari 2021 kl. 23.56 (CET)

Vilket coronavirus?

"Före covid-19-pandemin hade arbetet med att utveckla ett vaccin mot coronavirussjukdomarna SARS och MERS etablerats och man hade viss kunskap om coronavirusets struktur och funktion, vilket påskyndade utvecklingen av ett covid-19-vaccin."

Forskning om Coronavirus, av vilka det finns många, har pågått sedan 1930-talet så kunskap om gruppen coronavirus fanns före december 2019. Coronaviruset SARS-CoV-2 identifierades i januari 2020. Vilket coronavirus avses i meningen ovan? Det borde också finnas en referens till någon artikel som beskriver t.ex. hur kunskap om t.ex. coronavirusens "Spike protein" underlättade framställningen av vissa av vaccinkandidaterna (AstraZeneca, Moderna, Pfizer och Sputnik V i vart fall) PSzmulik (diskussion) 7 februari 2021 kl. 21.30 (CET)

Synd, jag gillar den som del i inledningen, men det är klart att det ska vara källbelagt. Har vi tur kommer @David1907hif: ihåg vad han baserade det på (om jag inte misstar mig nu, men jag tror du är meningens ursprungsförfattare). Ev. kan jag försöka jaga rätt på nån källa, annars får vi nog snagga bort det. Dr Bowser (diskussion) 8 februari 2021 kl. 00.09 (CET)

Ah, det verkar vara en saxning från den engelska versionen, men under 'background' ges samtidigt en något mer invecklad bild. Dr Bowser (diskussion) 8 februari 2021 kl. 00.15 (CET)

Borde det stå "coronavirusens struktur och funktion", så slipper man bekymra sig om vilket coronavirus det handlar om? Jag antar att meningen syftar på de gemensamma dragen. Källa behövs, förstås, men inte nödvändigtvis i inledningen. Man kunde gott beskriva den tidigare forskningen i ett skilt avsnitt. –LPfi (diskussion) 8 februari 2021 kl. 15.26 (CET)

Klåfingrig ändring av dr Bowser beträffande AstraZenecavaccinets effektivitet. Om man läser artikeln i The Lancet från 8/12 så ser man att att effektiviteten beräknas som 62,1% med två standarddoser. Man ansåg sig nå en högre effektivitet med en lågdos och en standarddos, på en liten kohort och i huvudsak genom ett metodfel. "In participants who received two standard doses, vaccine efficacy was 62·1% (95% CI 41·0–75·7; 27 [0·6%] of 4440 in the ChAdOx1 nCoV-19 group vs71 [1·6%] of 4455 in the control group) and in participants who received a low dose followed by a standard dose, efficacy was 90·0% (67·4–97·0; three [0·2%] of 1367 vs 30 [2·2%] of 1374; pinteraction=0·010). Overall vaccine efficacy across both groups was 70·4% (95·8% CI 54·8–80·6; 30 [0·5%] of 5807 vs 101 [1·7%] of 5829)." Den brittiska läkemedelsmyndigheten tillät att man poolade effektiviteten (Overall vaccine efficacy across both groups was 70·4%) till 70%, något som EMA avvisade eftersom man inte accepterade den dosregimen som vetenskapligt belagd. Båda siffrorna bör redovisas, eftersom de skiljer sig en hel del! 4 mars 2021 kl. 22.06 (CET)

":Det påstods felaktigt i början av 2021 att RDIF ansökt om godkännande för användning inom EU, vilket EMA förtydligade den 10 februari att så inte var fallet, men att man haft en dialog kring en eventuell godkännandeprocess." Lång och krånglig meningsbyggnad - ganska dålig svenska. Men det ser man tyvärr ofta i div. Wikipediaartiklar. 85.24.253.37 4 mars 2021 kl. 22.12 (CET)

Vilket också the Lancet gjorde, och som användes som källa för påståendet. Jag håller med dig om att meningen blev otymplig, varsågod att ändra efter behag. Dr Bowser (diskussion) 4 mars 2021 kl. 22.23 (CET)

The Lancet, eller rättare sagt artikelförfattarna gjorde det, ja. Men nu är det så att varken EMA eller den brittiska läkemedelsmyndigheten har godkänt någonting annat än SD/SD dosregimen och det är den som ligger till grund för siffran 63,1% effektivitet, så det är rimligare att redovisa den, faktiskt. I en The Lancet-preprint rörande fortsatta studier https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3777268 kommer artikelförfattarna fram till att den viktigaste faktorn för effektiviteten är intervallet mellan första och andra sprutan, medan det är tveksamt om LD/SD-regimens bättre utfall är annat än en artefakt. Men här är det fråga om fortsatt forskning, den enda siffra som faktiskt är säkerställd än så länge är den från 8/12 2020, och som anger 63% effektivitet.
Och nej, här ändras inga formuleringar - det som står nu får stå kvar. Som jag skrev i ett tidigare inlägg vill jag inte ha något krig om språket. Synpunkter kan man ha här på diskussionssidan, dock. Och om jag ska vara ärlig spelar det mindre roll vad som påståtts eller inte påståtts tidigare, eftersom det faktiskt inte hade inletts någon formell process mellan Gamaleya (egentligen Gamaleyas ombud R-Pharm Germany GmbH) och EMA då. Förrän idag och den mening som nu står där om detta är förstås bra. Den mening som jag citerar ovan kan enligt min uppfattning egentligen strykas helt. 85.24.253.37 4 mars 2021 kl. 23.11 (CET)

Ja alltså det är ju frågan, och det blir naturligtvis problematiskt att behöva presentera ett vaccins effektivitet som en sifferuppgift sida vid sida i en tabell, baserat på olika studier. Jag ser dock inte att det blir bättre av att presentera informationen som "70 (62)" baserat på en forskningsartikel som lyfter fram det poolade resultatet på 70 %. I så fall bör vi kanske hellre redovisa samtliga resultat som ligger till grund för värdet, kanske i form av en kommentar/anmärkning. Dr Bowser (diskussion) 5 mars 2021 kl. 11.53 (CET)

Ja, det är naturligtvis problematiskt i den meningen att redovisade uppgifter måste hålla encyklopedisk standard, Wikipedia får inte bli något diskussionsforum. Det måste betyda att en så pass viktig parameter i sammanhanget som den i fas 3-studier redovisade effektiviteten måste styrkas med en hänvisning till en peer-reviewed artikel i förslagsvis The Lancet eller New England Journal of Medicine. Forskningsrapporter i allmänhet finns det gott om, många opublicerade (pre-print), och sådana källor måste man handskas försiktigt med. De nya rekommendationerna för användning av AstraZenecas vaccin för åldersgruppen > 65 år är ex.vis baserad på opublicerade data. även om det förefaller sannolikt att vaccinet borde fungera även på den äldre populationen. Anledningen till den tidigare rekommendationen (att inte ge AstraZeneca till personer >Z 65 år) var i huvudsak baserad på att den åldersgruppen helt saknades i de data som publicerade 8/12 2020. I den här helt nya artikeln i The Lancet kritiseras en del av de slutsatser som dras i den forskningsarapport jag länkiade till tidigare: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(21)00528-6/fulltext

Min tolkning av detta är att de senaste forskningsrönen inte på ett säkert sätt har visat att effektiviteten är bättre med LD/SD-regimen och dessutom inte säkert kunnat fastställa hur mycket effektiviteten ökade med ökat tidsintervall mellan dos 1 och 2, även om mycket talar för att det faktiskt är så. Så jag anser tills vidare ändå att 63% effektivitet är den enda säkert fastställda siffran hittills. 5 mars 2021 kl. 16.39 (CET)

Det var alldeles förbannat vad doktorn var petig med sakuppgifterna när det gäller lagringen av Pfizer/Biontechs Comirnaty. För det första finns inget stöd för just temperaturen - 75 grader C, EMA:s bipacksedel anger intervallet -60 gr. - 90 gr. C, alltså minst -60 gr. C . https://www.ema.europa.eu/en/documents/product-information/comirnaty-epar-product-information_en.pdf Dessutom är möjligheten att under två veckor förvara vaccinet i "normal" frystemperatur, -15 gr. - 25 gr. C, inget "förslag" utan något som FDA redan godkänt: https://www.fda.gov/media/144413/download även om EMA inte fått tummen ur ännu. 98.128.186.105 5 mars 2021 kl. 17.38 (CET)

Där är vi helt överens, -60 grader är inte korrekt, det har jag inte försökt ändra på, däremot ser jag att det står kvar på några ställen  Fixat. Ja, men samma som med lancet-artikeln, påståendet i texten bör stämma överens med det källmaterial som åberopas, med fda.gov som fotnot går det ju att göra det påståendet. Dr Bowser (diskussion) 5 mars 2021 kl. 18.17 (CET)

Teknologiplattformar

I avsnittet Teknologiplattformar måste meningen "De representerar en ny generation strategier för att precist attackera covid-19-infektionsmekanismen" vara felaktig. Så fungerar inte ett vaccin, det är inte vaccinet som attackerar infektionsmekanismen (den formuleringen för närmast tanken till antivirala läkemedel) utan vårt immunförsvar. Vad det är fråga om här är att mer precist (än med tidigare använda vaccinteknologier) framkalla en immunreaktion hos den vaccinerade (i detta fall mot Sars-Cov2-viruset). 85.24.253.23 8 mars 2021 kl. 09.53 (CET)

Jag ändrade ungefär så:[1]. Men istället för "framkalla en immunreaktion" valde "..framkalla immunitet mot Sars-Cov2". Tror det har samma innebörd.--LittleGun (diskussion) 8 mars 2021 kl. 10.59 (CET)

Det blir säkert bra, men det saknades ett "mot" som jag nu infogat 85.24.253.23 8 mars 2021 kl. 11.46 (CET)

Har ersatt teknologi med teknik, som det heter på svenska. Osäker på vad som i artikeln menas med "plattformar". Önskvärt att detta kunde förklaras - eller ordet helt enkelt tas bort. Om det som avses är "teknisk lösning" är det bättre att skriva så. --Hjordmån (diskussion) 17 november 2021 kl. 14.36 (CET)

Curevac

Curevacs mRNA vaccinkandidat må uppvisa otillräcklig skyddseffekt i de preliminära fas 3-resultaten, men den är fortfarande en av fyra kandidater i rolling réview hos EMA: https://www.ema.europa.eu/en/human-regulatory/overview/public-health-threats/coronavirus-disease-covid-19/treatments-vaccines/vaccines-covid-19/covid-19-vaccines-under-evaluation Boberger hade klåfingrigt nog plockat bort den ur listan över "Vaccinkandidater i process för godkännande av Europeiska unionen" men nu har jag lagt tillbaka den, och där ska den ligga såvida inte Curevac drar tillbaka kandidaten helt från EMA:s granskning! 85.24.253.41 1 juli 2021 kl. 00.34 (CEST)

EMA meddelade 2021-10-12 att CureVac dragit tillbaka sin vaccinkandidat från den europeiska godkännandeprocessen: https://www.ema.europa.eu/en/news/ema-ends-rolling-review-cvncov-covid-19-vaccine-following-withdrawal-curevac-ag Jag har därför tagit bort denna från listan över i EU godkända vacciner och vaccinkandidater i process för godkännande.¨18 oktober 2021 kl. 10.47 (CEST)155.4.14.33 18 oktober 2021 kl. 10.49 (CEST)

Infoga text om mekanism för mRNA-vaccin

Se Diskussion:Budbärar-RNA. --Hjordmån (diskussion) 4 oktober 2021 kl. 17.01 (CEST)

Diskussion hitflyttad från Diskussion:Budbärar-RNA

Såklart är vaccin mot covid-19 det som fått var och varannan människa yppa ordet mRNA, de sista åren. Dessa vacciner är en otroligt liten del av vad mRNA är, gör och används till. Artikeln om vacciner är förvisso redan lång, men texten passar bättre där. Här kan lämnas kvar en mycket kort sammanfattning, med länk till huvudartikel. --Hjordmån (diskussion) 4 oktober 2021 kl. 16.58 (CEST)

Diskussion om infogning förs nu i Diskussion:Covid-19-vaccin#Infoga text om mekanism för mRNA-vaccin och fortsätter väl lämpligen där, men jag tycker att Vaccinering är en lämpligare artikel att infoga huvuddelen av materialet i. –LPfi (diskussion) 4 oktober 2021 kl. 20.19 (CEST)

Diskussion ursprungligen hållen på denna sida

Rimligtvis bör väl mRNA-vaccinen behandlas i Vaccination tills de får en egen artikel. Fastän de väl för första gången dök upp på bred front i samband med Covid-19 så kommer de säkert att användas mot en lång rad andra sjukdomar, och att då hänvisa till den här artikeln blir konstigt. –LPfi (diskussion) 4 oktober 2021 kl. 20.20 (CEST)

Önskvärt vore väl om vi kunde diskutera på bara ett ställe. Om du anger en lämplig diskussionssida flyttar jag ihop diskussionen dit. --Hjordmån (diskussion) 5 oktober 2021 kl. 16.28 (CEST)

Diskussionen flyttades redan hit. Kanske det bästa vore att ha den på Diskussion:Budbärar-RNA eftersom det är därifrån materialet skall flyttas, men jag ville inte göra ett extra flytt. En hänvisning från Vaccination skulle säkert också vara på sin plats (och från eventuella andra artiklar dit materialet föreslås flyttas). –LPfi (diskussion) 5 oktober 2021 kl. 18.17 (CEST)

Den fördes på två ställen, eftersom jag påbörjade den på annan plats och du svarade här. Nu är den flyttad. --Hjordmån (diskussion) 5 oktober 2021 kl. 18.41 (CEST)

Låter rimligt att textmaterialet infogas i vaccinering. Förstås kan man tänka sig korta sammanfattningar på flera ställen. Jag anpassar flyttmallarna efter det förslaget. Om folk sen bara följer uppmaningar om var diskussionen hålls kommer det gå fint. --Hjordmån (diskussion) 5 oktober 2021 kl. 18.41 (CEST)

Nu har materialet flyttats till en ny sida: Vaccin mot covid-19 baserade på mRNA. Jag tycker det är olyckligt. Tekniken är ju oberoende av att det är ett coronavirus vaccinen utvecklats mot, medan det som specifikt berör covid-19-vaccinerna borde diskuteras tillsammans med andra covid-19-vacciner. Det finns antagligen sådant som är specifikt för mRNA-vaccin mot Covid-19, men ännu finns inget sådant i artikeln, och jag tror att det inom överskådlig framtid inte handlar om mer material än att det vid behov kunde läggas i eget stycke. Artikeln begränsar sig dessutom av någon anledning till vaccin utvecklade under pandemin. –LPfi (diskussion) 9 oktober 2021 kl. 21.22 (CEST)

Din sista mening här måste råkat bli lite felsyftad. Vaccin mot covid-19 kunde, av naturliga skäl, inte utvecklas före pandemin.

Egen sida onödig och problematisk, skrev du i redigeringskommentar till din åsikt ovan. Det problematiska ligger IMHO i texten som sådan. Den är för det första inte särskilt bra. Den ger intryck av att den som skrivit inte riktigt förstår ämnet. För det andra är den skriven utifrån intresse för covid-19, som om covid-vaccin är de enda mRNA-vaccin som finns (fler finns åtm. på utvecklingsstadiet).

Texten lades in i vaccination av Treetear, men lyftes sedan bort av samma person med kommentaren WP:OVIKT. Min bedömning är att texten skulle bli OVIKT var än den lades in, särskilt så i artikeln om mRNA! och att den just nu bättre kan ligga på egen sida. Om text därifrån ska infogas någonstans tror jag det behöver bli i olika artiklar.

Skulle du lyckas hitta nånstans där du utan problem kan infoga texten i sin helhet: kör hårt. --Hjordmån (diskussion) 10 oktober 2021 kl. 08.18 (CEST)

OK, jag förstår. Jag lade in en städa-mall. Jag har inte läst den nya artikeln med kritiskt öga, endast kollat vad den handlar om. Texten bör alltså skrivas om och det som går att rädda, och utökningar, placeras i de två andra artiklarna, varefter artikeln kan omdirigeras.

Min syftning var inte fel. Det kan komma en tid efter pandemin :-)

–LPfi (diskussion) 10 oktober 2021 kl. 11.15 (CEST)

Huruvida man efter pandemin kommer lägga krut på just covidvaccin ... jag tror det inte. Ingen av oss kan mer än gissa.

Noterar att du i redigeringskommentaren sturskt vidhåller att du inte ändrat åsikt. Vad jag ser är vi f.n. helt överens om vad som ska göras med den här texten, och ingen av oss har kvar den åsikt vi hade från början. --Hjordmån (diskussion) 10 oktober 2021 kl. 12.10 (CEST)

Inledningen av artikel, där man explicit undantar senare utveckling, uppmanar ju den som hör om senare sådana vacciner att starta en ny artikel, vilket jag ser som märkligt. Varför begränsa artikeln till just de som utvecklats under pandemin? Det är förstås möjligt att världen nöjer sig med de redan utvecklade vaccinerna, men det jag reagerar mot är att a priori utesluta dem ur artikeln.

Och ja, jag vidhåller "sturskt" att mRNA-vacciner bäst behandlas i en gemensam artikel, och tills vi har tillräckligt innehåll för en sådan, i Vaccinering, och covid-19-vacciner i Covid-19-vacciner, oberoende av teknik. Då är det vettigt att allt material som håller hygglig standard införs i dessa artiklar istället för att införas i en undermålig artikel (eller i en artikel som är onödigt specifik).

Sedan är det en annan sak var undermålig text skall förvaras tills den skrivits om. Den kanske kunde flyttas till en diskussionssida? Men ja, vi är överens om att nuvarande lösning kanske är acceptabel tills någon tar sig itu med att skriva om ämnesområdet.

–LPfi (diskussion) 10 oktober 2021 kl. 13.45 (CEST)

Coronavaccin

I dagsläget omdirigerar coronavaccin hit. Ordet är ganska ospecifikt och skulle i princip kunna omfatta även försöken att ta fram vaccin mot SARS och MERS. På sikt borde det kanske bli en grensida. Just nu nöjer jag mig med att ändra text (och länk) i artiklar, från coronavaccin till covid-19-vaccin. --Hjordmån (diskussion) 6 november 2021 kl. 09.38 (CET)

Underrubrik som länk till huvudartiklar

I dagsläget länkas själva underrubriken till sidor om div. olika vacciner. Vanligare är väl att låta rubriken vara olänkad, och överst i stycket lägga in Mall:Fördjupning samt ev. Mall:Fördjupning2. --Hjordmån (diskussion) 6 november 2021 kl. 10.37 (CET)

Ja. Vi brukar inte göra så, dels för att det inte kan göras konsekvent, dels av tekniska orsaker (länken blir jobbig). Rubriklänkning är vanlig i listartiklar, där vi inte är konsekventa, men här bör länkarna flyttas, som du säger (eller med {{huvudartikel}}?). –LPfi (diskussion) 6 november 2021 kl. 11.11 (CET)