Användardiskussion:Mrund

För användardiskussionen t.o.m. 2008, se denna arkivsida. 2009-2010, se denna arkivsida.

---

Erik Nylén

Att Nylén är professor framgår av att han hör till kategorin "innehavareĮ av professors namn". Av artikeln framgår däremot inte att han innehaft en professur och då hör han inte till kategorin "professorer i arkeologi". Fernbom2 20 februari 2011 kl. 10.05 (CET)

Den definitionen av kategorins innehåll är dels inte uttryckligen formulerad någonstans vad jag kan se, och dels fungerar den inte eftersom många professorer numera inte har "professur", d.v.s. institutionschefs uppgifter. Befordringsprofessorer, vettu. Finns flera stycken i kategorin redan. Martin Rundkvist 20 februari 2011 kl. 10.15 (CET)

Befordringsprofessorer är inte innehavare av professors namn utan professorer i ett ämne. Fernbom2 20 februari 2011 kl. 10.17 (CET)

Och den terminologiska distinktionen upprätthålls inom vilken grupp av svenska akademiker? Hårklyveri. Martin Rundkvist 20 februari 2011 kl. 10.19 (CET)

Sedan denna möjlighet öppnades för ett drygt decennium sedan är det sällsynt att personer verksamma vid ett universitet fått titeln av regeringen, så vitt jag förstår. Fernbom2 20 februari 2011 kl. 10.21 (CET)

Javisst. Men det har ju ingen bäring på frågan om Nylén hör till kategorin svenska professorer i arkeologi. Martin Rundkvist 20 februari 2011 kl. 10.23 (CET)

Det enklaste är att gå efter faktisk titel och inte hitta på egna titlar i kategoriseringen, Nylén innehar professors namn och kan således forska i vilket ämne han så önskar. Anser du att han också innehar en professur i arkeologi bör du källbelägga det. mvh Vogler 20 februari 2011 kl. 15.00 (CET)

Nylén är arkeolog och professor. Anser ni att han inte därmed uppfyller definitionen på kategorin svenska professorer i arkeologi bör ni belägga det, tycker jag. Kategorin har ingen annan definition än sitt namn. Många professorer har idag som sagt ingen traditionell professur. Martin Rundkvist 20 februari 2011 kl. 22.58 (CET)

Peter Englund är historiker, och har haft en professorstjänst, men detta gör honom inte till professor i historia.

andejons 21 februari 2011 kl. 08.15 (CET)

Du har inte lagt fram några källor för att Nylén innehar en professur i arkeologi. Redigeringskonsensus är som jag har förstått att dessa kategorier är för specifika professurer. I övrigt finns ju kategorier för professors namn och adjungerade professorer, så alla möjliga professorer har en egen kategori. Håller du inte med om detta föreslår jag att du tar upp det till diskussion på Bybrunnen eller anmäler kategorin till WP:Problematiska kategorier. Vogler (diskussion) 21 februari 2011 kl.00.00 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Instämmer med Fernbom, Vogler, Andejons med flera ovan. "Professors namn" är, såsom framgår i artikel härom (vilken det länkas till från kategorisidan) en hederstitel som inte är direkt knuten till akademisk verksamhetsutövning inom ett bestämt ämne. Att en arkeolog som får professors namn skulle bli en professor i arkeologi är alltså ett felslut. /FredrikT 21 februari 2011 kl. 09.13 (CET)

Svenska professorer i marinarkeologi

Jag är för det första förvånad över att du lät tömma denna kategori, men sättet du gjorde det på väcker ännu mer frågor. För jag förmodar att det var du som genom en anonym IP-adress gjorde kategoriändringen i Johan Rönnbys artikel? Så låt oss säga att du har rätt om att den här kategorin skall raderas, är det då bättre att låta Kategori:Svenska professorer i arkeologi bli överbefolkad? --Vogler 3 mars 2011 kl. 11.28 (CET)

Jag märkte inte att jag var utloggad när jag meckade med Johan Rönnby. Genast efteråt loggade jag in och genomförde samma manöver med Carl Olof Cederlund. Jag tycker inte att Kategori:Svenska professorer i arkeologi är överbefolkad. Den kan faktiskt enligt mitt sätt att se inte bli överbefolkad. Tycker du att Kategori:Grundämnen är överbefolkad? Martin Rundkvist 3 mars 2011 kl. 19.33 (CET)

Ynglingatal

Hej! Tänkte höra med dig som järnåldersarkeolog hur pass insatt du är i de isländska sagorna och aktuell litteratur kring dem? Har noterat att en hel del artiklar har skrivits om diverser personer ur de isländska sagorna och författare till diverse passager, men i de flesta fall framgår det inte alls att det enbart handlar andra författare - i första hand Snorre som omnämnt dessa personer och refererat till deras texter i sitt eget författare, och att deras ganska omfattande biografier egentligen är mer sentida forskares konstruktioner - ganska ofta Ohlmarks eller 1800-talsforskare. Tyvärr har jag inte särskilt mycket material i ämnet, så jag tänkte fråga dig om du möjligen skulle ha bättre förutsättningar att göra något?

Mvh. --FBQ 18 september 2011 kl. 13.52 (CEST)

Det där är en återkommande konflikt, med wikipedianer som inte vet något om källkritisk historieforskning. De hänvisar gärna till språkmannen och arkeologen Birger Nerman som i sin ungdom för 100 år sedan skrev uppsatser om vilka sagokungar som kunde ligga i Uppsala högar etc. Samtida historiker tyckte han skrev trams.

Lösningen jag funnit är att låta dem som absolut vill skriva om Aun, Egil och Adils göra det i ett separat avsnitt om sagohistoria i varje artikel. Det är värdefullt eftersom skönlitteraturen från 17/1800-talen är full av syftningar på denna icke källkritiskt hållbara historieskrivning. Även på det området bör ju Wikipedia erbjuda info.

Du är välkommen att kalla in mig om du skulle hamna i redigeringskonflikt med våra sagohistoriskt lagda wikivänner.

Martin Rundkvist 18 september 2011 kl. 18.22 (CEST)

Absolut, jag delar din uppfatting om att även beskriva en äldre historiesyn. Annars tenderar ju Nermans idéer att poppa upp titt som tätt. Hans identifiering av Ottarshögen som Ottar Vendelkråkas grav blev ju aktuell på nytt när man konstaterat att den hetat Utters hög på 1670-talet, kommer inte ihåg vem det var som drog fram det.

Problemet som jag ser det är att jag skulle behöva hitta bättre källor på exakt när de uppgifter som anges som "ögonvittnesskildringar" till historiska händelser egentligen är dokumenterade och vilka källorna är och inte de som uppges ha författat texterna ifrån kategori:Norröna skalder. Jag har konstaterat att en flertal personer på 800- och 900- talet har identifierats ur Landnamsboken, men det framgår inte vem som gjort identifierningen och i vilken grad den idag anses trovärdig, men med Ohlmarks som återkommande källa blev jag orolig varifrån uppgifterna egentligen kom.

I artikeln Ynglingatal uppges Mats G. Larsson ha uttalat sitt stöd för en datering av diktverket till 900-talet. Jag har tyvärr inte det verk som citeras, men jag skulle kunna tänka mig att Larsson uttalat ett stöd för att Ynglingasagan är baserad på ett äldre verk vars äldsta delar går tillbaka till 900-talet. Men då knappast såsom Yngligatal beskrivs i artikeln, som en versifierad variant av Ynglingasagan. Det känns orimligt att någon modern forskare skulle tänka sig att en hednisk kung skulle ha beställt ett verk vars kontenta var att gudasagorna var påhittade och gudarna egentligen kungar i Uppsala. Men som sagt, jag känner att jag skulle behöva sätta mig bättre in i ämnet för att kunna skriva något - de båda forskare som sägs ha ifrågasatt Krag - O. Sundquist och Sapp känner jag inte igen - Efter att ha läst en recension av Sundquists arbete verkar det som han visserligen menar att Ynglingatal skulle härstamma från 900-talet - men i troligen i ganska stora delar skilja sig från Ynglingasagan.

Egentligen ganska många bitar att ta i, men det kanske får anstå tills jag får tid att sätta mig in i ämnet ordentligt.--FBQ 18 september 2011 kl. 23.28 (CEST)

Ynglingasagan är en prosaredogörelse baserad på, och citerande, Ynglingatal. Detta är också vad som står i artikeln.

andejons 19 september 2011 kl. 07.53 (CEST)

Historia, nordiska språk och arkeologi är helt separata universitetsämnen, och på grund av min specialisering är jag mycket dålig på allting man inte kan gräva upp ur marken. Men min uppfattning är att idag är Olof Sundquist en mycket respekterad forskare och Åke Ohlmarks en föga respekterad forskare. Men Ohlmarks identifikationer kan åberopas under rubriken Sagohistoria i dessa artiklar. I artiklar om fornordiska ting har jag funnit att det är ganska bra att inleda med det faktiska forskningsläget enligt källkritiska historiker och sedan följa upp med ett separat sagohistoriskt avsnitt. Dit kan man förvisa Nerman och Ohlmarks. Martin Rundkvist 19 september 2011 kl. 09.34 (CEST)

Ursäkta mina missar i indragningen av texten.

Andejons: Ungfär så står det i artikeln, med skillnaden att man tillfogat "sannorlikt", vilket också är rimligt med tanke på att texten inte finns bevarad. Dock, enligt Sundquist - som citeras (vet ej hur korrekt) här [1] Olof Sundqvist visar också att avsnittet i Snorres Ynglingasaga där sveakungen Aun ingår en pakt med Oden och lovar att offra sina söner för ett långt liv inte alls står i Tjodolfs Ynglingatal, utan bara i Snorres Ynglingasaga som ju tillkom på 1200-talet. Därmed har Claus Krag ifrågasatt fel historiskt verk. Olof Sundqvist tycker också att Claus Krag har fel i sin åsikt att Ynglingatal bygger på västnordiska traditioner. Det måste ju i sådana fall bygga på att det finns skillnader mellan Ynglingasagan och ett tänkt Ynglingatal.

Rundkvist : Jag tänkte att du ändå råkat sätta dig in i en del källor eftersom du ändå rörde dig inom den tidsperioden. Frågade min sambo och hon tyckte också att jag skulle försöka prata med en historiker istället. Upplever nog att det ofta finns väl täta skott mellan historiker och arkeologer här, och noterar att sällan använder varandras material. Som sagt, skall jag ta itu med frågan ordentligt krävs nog att jag fördjupar mig inom ämnet, och det får nog bli vid något senare tillfälle när jag har mer tid - tack för hjälpen alla fall :-) --FBQ 19 september 2011 kl. 10.19 (CEST)

Att det finns skillnader mellan dikten Ynglingatal och boken Ynglingasaga är en stark underdrift. Dikten är bara ett par sidor lång och handlar uteslutande om hur Ynglingaättens kungar dog. Snorres bok innehåller kopiösa uppgifter om dessa kungars regeringstider, allt utan närmare källhänvisningar. Martin Rundkvist 19 september 2011 kl. 10.42 (CEST)

Aha, en miss av mig - Ynglingatal finns alltså återgiven i sin "originalversion" i Heimskringa? Jag antog att det handlade om en rekonstruktion utifrån Ynglingatal och andra äldre kungalängder som föreföll baserade på Ynglingatal. [2]. Jag konstaterar utifrån den länk som finns i texten inte nämner Oden och Njord, och att Frej kallas Fróði och inget nämns om något gudaursprung. Då stämmer ju inte svenskspråkiga wikipeidas text i artiken om ynglingatal att Bakgrunden till diktens tillkomst var att de norska kungarna sade sig leda sitt ursprung tillbaka till de gudaförklarade vanerna Yngve Frej och Njord i Uppsala. Verket bör ha skrivits runt år 900 (Harald Hårfager kom till makten år 872).--FBQ 19 september 2011 kl. 13.28 (CEST)

Medeltida isländska prosaverk uppvisar oftast en tydlig åtskillnad mellan prosatext på samtidens språk och citerade poetiska inskott skrivna på vikingatida språk. Vanligen är verserna attribuerade till kända vikingatida skalder. Någon gång är de uppenbart fejkade, men regeln verkar ha varit att man citerade skalderna korrekt. Sedan broderade man friskt på denna magra grund i prosatexten. Jag skriver t.ex. i min nya bok om ett ställe där skalden säger att Jarl Haakon härjade i Götaland, men Snorre på helt oklara grunder säger att Haakon seglade runt Sverige och härjade i Östergötland. Martin Rundkvist 19 september 2011 kl. 13.36 (CEST)

Tack, då vet jag bättre hur isländska källorna fungerar. Kanske fördjupar jag mig i några ämnen längre fram. Mvh. --FBQ 19 september 2011 kl. 14.02 (CEST)

Det verkar dock som artiklarna på wikipedia inte är tydliga med skillnaden mellan Ynglingatal och Ynglingasagan. I artikeln om Ynglingaätten sägs Ynglingatal vara den främsta källan, men sedan verkar det mesta av uppgifterna längre ned i artikeln vara hämtade från Ynglingasagan.--FBQ 19 september 2011 kl. 16.42 (CEST)

Ser ut som om det fattas ett "inte" där? Martin Rundkvist 19 september 2011 kl. 21.24 (CEST)

Visst, korrigerat nu, kastade ned en fortsättning som hastigast på jobbet. Som sagt, det vore intressant att ta sig an artiklarna och reda ut en del, och kanske lära sig lite mer på köpet, men har redan samlat på mig en rejäl kö med projekt, så vi får se vad som blir av det hela. Tack alla fall för samtalet, fick alla fall lite mer kött på benen om det blir jag som tar itu med artiklarna. Mvh --FBQ 19 september 2011 kl. 22.33 (CEST)

Gravartikel

Hej Martin! Jag förbereder en artikel om alla svenska kungligheters gravar (enligt att projekt som gjordes på Stockholms kyrkogårdsförvaltning 2007) och vill gärna undvika ett stort bråk om gravhögar och om de teorier som har funnits länge om vissa sagokungar som vissa forskare har ansett troligt att de har begravts i dem. Jag anser att det vore ofullständigt och besynnerligt att inte redogöra för teorierna, men givetvis ska vi inte göra några påståenden att vissa sagokungar är begravda där, utan det är teorierna som kan nämnas och källbeläggas. Kan du ge mig något råd för att detta inte ska bli så förfärligt kontroversiellt? Frågar även några andra användare om detta. SergeWoodzing 16 november 2011 kl. 18.02 (CET)

En fråga: menar du alla svenska kungligheter ner till minsta småkusin eller menar du bara regenter? Hur gör du med drottningar?

Ett förslag: sätt bakre gränsen vid Olof skötkonung. Dels är han den första någorlunda välbelagde kungen, dels är han den förste kung som regerar både i Svealand och Götaland. Före Olof fanns inga svenska kungligheter, bara sveakungar. Då skulle du också slippa gravhögsproblemet. Ämnet för en artikel om svenska kungligheter bör enligt min mening begränsas till sådana personer om vilka vi vet att de faktiskt existerat.

Martin Rundkvist 16 november 2011 kl. 23.27 (CET)

Tack för dina synpunkter!

Jag menar i huvudsak de som finns med i alla de officiellt godtagna listorna, kungar, drottningar, prinsar, prinsessor, familjer som börjar med Erik segersäll, så vitt jag vet.

Inledningsvis (i den tilltänkta artikeln), ska jag nu ta med den benämningen sveakungar i åtanke när jag försöker så gott jag kan att redogöra för teorierna i samband med ett flertal kungshögar, utan att det ska behöva bli alltför mycket bråk om det. Fast jag inte gärna vill räkna mig till de extremt hängivna fantasterna du beskriver (jfr föregående avdelning här) så anser jag, som sagt, att det vore ofullständigt och besynnerligt att inte redogöra för teorierna/sägnerna kring dem, och att WP skulle kunna klandras för en sådan brist. Man står ju där och tittar på de där störa gräskullarna, som kallas kungshögar, och vet väldigt ofta att teorier/historier finns. WP måste nog ta tag i dem på någon gångbart sätt anser jag, fast jag drar mig givetvis för konfliktrisken i ett ovanligt känsligt ämne.

Jag ska vara så försiktig och saklig jag kan. SergeWoodzing 17 november 2011 kl. 00.28 (CET)

Om du börjar med Olofs far Erik Segersäll så blir inte många gravhögar aktuella då ju redan Olof var kristen. Blot-Sven har tillskrivits minst tre gravhögar på olika håll, så det kan man ju inte fästa något avseende vid. Du nämner officiellt godtagna listor -- jag är nyfiken, vad är det för listor? Martin Rundkvist 17 november 2011 kl. 07.43 (CET)

Tack igen! Flera historiska skribenter har ansett att Erik S antagligen ligger i en av de mindre högarna i Gamla Uppsala, en teori värd att nämnas som sådan tycker jag. Listan: först och främst det svenska statschefsämbetets egen, varefter alla andra går, tror jag. Kände inte till "Blot-Svens" 3 högar men om teorierna är tillförlitligt källbelagda som sådana kan de väl nämnas som sådana. Jag anser ändå att "Blot-Sven" antagligen var samma person som Håkan Röde, så dennes 3 högar får i så fall någon annan syssla med. SergeWoodzing 17 november 2011 kl. 13.52 (CET)

Tillförlitligt källbelagd är ju inte en enda gravhögsattribution eftersom det antingen rör sig om lokal folklore eller senare lärda spekulationer. Det viktiga här är att inte en enda av dagens forskare på området anser sig kunna bedöma var Erik Segersäll är begraven. Man kan i Wikipedia inte stödja sig på gammal forskning som saknar acceptans bland dagens forskare. Vetenskapen går framåt. Martin Rundkvist 17 november 2011 kl. 14.03 (CET)

Förbisåg visst en fråga du ställde. Jag tänkte börja artikeln med en särskild avdelning om typ Kungshögar och sagokungar - välkända teorier - sedan ta itu med listan från och och med Erik och göra den kronologisk per använd begravningsplats, inte per enskild gravplats. Även den listan kommer att innehålla en del teorier, som kommer att redovisas som sådana. SergeWoodzing 17 november 2011 kl. 13.57 (CET)

Jag föreslår att du placerar avdelningen om sagohistoria efter den mindre kontroversiella sekvensen från Erik Segersäll till Carl XVI Gustaf. Martin Rundkvist 17 november 2011 kl. 14.03 (CET)

Och jag tycker nog generellt, för att det skall bli ordning på historieartiklarna, att om man skall skriva om äldre antaganden att man i artikeln skriver:

1. Vilka de äldre historiska källorna som omtalar var personen begravts är.

2. Vilka forskare som valt att fästa tilltro till dessa källor och vilka som inte gjort det.

Annars kommer wikipedias artikar, precis som historiska verk från 1600-, 1700-, och 1800-talet fyllas med diverse påståenden, av ansedda och mindre ansedda forskare, som sedan blir hopplöst för en oinsatt läsare att sovra ibland och avgöra varifrån antagandena kommit och vilka antaganden som verkar rimliga.--FBQ 17 november 2011 kl. 14.11 (CET)

Det kan bli synnerligen omfattande vetenskapshistoriska utläggningar i fall som dessa. Jag tycker inte sådant passar i en artikel om var svenska kungligheter ligger begravda. Bättre då att hoppa över sagokungarna och koncentrera sig på tiden från Olof och framåt. Martin Rundkvist 17 november 2011 kl. 14.43 (CET)

Jag kommer som sagt att gå så försiktigt tillväga jag kan och inte skriva något annat än att det har funnits teorier och sägner i vissa fall samt nämna några akademiska gubbar från det förra seklet och detta som fäst tilltro till dem. Inledningsvis i den avdelningen tänker jag efter ett flertal goda råd göra det ytterst solklart att det inte är historisk verklighet det handlar om i de fallen. SergeWoodzing 17 november 2011 kl. 15.55 (CET)

GNÅ SergeWoodzing 31 december 2011 kl. 17.44 (CET)

Detsamma, Serge! Ha ett fint 2012. Martin Rundkvist 31 december 2011 kl. 18.02 (CET)

Lästips

[3]! Jag tycker du borde svara. :-) Obelix 6 januari 2012 kl. 00.05 (CET)

Tack för tipset! Håhå jaja, konspirationsteorier. Så länge de håller sig på Newsmill är det inte mycket att bry sig om. Den där personens bok har blivit nedsablad i VoF:s tidskrift. Martin Rundkvist 6 januari 2012 kl. 00.30 (CET)

Underskatta inte Newsmill som debattportal. Senaste artikeln jag har där har 4500 läsare. Obelix 6 januari 2012 kl. 00.32 (CET)

Kul, vad skriver du om? Länk? Martin Rundkvist 6 januari 2012 kl. 00.34 (CET)

Jag vill inte koppla min IRL-idenitet till min användare här på Wikipedia, men jag skickade alldeles nyligen en vänförfrågan på Newsmill, så ser du mitt namn och kan söka på det på Newsmill. Obelix 6 januari 2012 kl. 00.35 (CET)

Referenser

Hej! Bra om du svarar på Ammundens påpekande här, så att vi kan stänga den delen av diskussionen... Riggwelter 26 februari 2012 kl. 17.57 (CET)

Rochdalemonumentet

Den 27 juni gjorde du två redigeringar i artikeln: 1) Du tog bort bilden i artikeln av monumentet. Hur kunde Du komma på den idén? 2) Du lade till "portliknande" i ingressmeningen, som kom att lyda "...är en portliknande skulptur". Vad menade Du med detta i sitt sammanhang märkliga epitet?

Vad Du däremot inte gjorde var att beskriva/kommentera redigeringarna, vilket Du alltså bör göra på denna plats nu i efterhand! Boberger (disk) 29 juni 2012 kl. 18.48 (CEST)

Bilden jag tog bort föreställer inte det portalliknande Rochdalemonumentet på Sjöudden, utan "Mot framtiden", en annan skulptur av samma konstnär. Detta förklarade jag på de berörda diskussionssidorna. Var snäll och återställ mina uppdateringar som du felaktigt har backat bort. Martin Rundkvist (disk) 29 juni 2012 kl. 23.26 (CEST)

Jag ber om ursäkt. Jag högg i sten kan man säga, det är fråga om två granitskulpturer av Nils Sjögren från ungefär samma tid på ömse sidor om Vår gård, och bilden visade fel skulptur. Jag har nu tagit en bild av rätt objekt och lagt in i Rochdalemonument-artikeln. Boberger (disk) 30 juni 2012 kl. 18.20 (CEST)

Finemang! Martin Rundkvist (disk) 30 juni 2012 kl. 20.57 (CEST)

Urnefältskulturens siffersystem

Hej Mrund. Jag blev rekommenderad att kontakta dig angående ovanstående artikel. Den verkar lite suspekt i.o.m. många försåtliga referenser. Det vore hemskt trevligt av dig om du orkade kasta ett öga på den, du som känner till fältet bättre än jag kanske vet om det är någonting vedertaget eller ej. Tack på förhand Niklas R (D^#) 16 januari 2013 kl. 20.54 (CET)

Hej! Vad jag vet är den allmänna uppfattningen att både skrift och siffror kom till Nordeuropa med romarna. Idén om dessa föregivna bronsålderssiffror är inte accepterad av forskningen i stort utan får betraktas som en minoritetsuppfattning. Jag vet inte varifrån tankarna kommer och kan därför tyvärr inte hjälpa till att fylla på med referenser. Eftersom ämnet är så obskyrt och referenser saknas kanske man helt enkelt skulle radera artikeln. Martin Rundkvist (disk) 16 januari 2013 kl. 21.39 (CET)

Kanske kan något finnas Christoph Sommerfelds bok Gerätegeld Sichel: Studien zur monetären Struktur bronzezeitlicher Horte som finns att läsa på Google Books. Martin Rundkvist (disk) 16 januari 2013 kl. 21.42 (CET)

Tackar för boktipset, det kanske inte visar att teorin är vedertagen, men i alla fall att den finns... Nu behöver jag bara lära mig tyska :) Niklas R (D^#) 17 januari 2013 kl. 05.18 (CET)

Ber dig delta i ett Wikipediaprojekt med fotografering och/eller identifiering av riksdagsledamöter

Bästa Mrund! Jag såg att du redigerat i artikeln om politikern Tuve Skånberg. Tack för detta! Eftersom du redigerat i en artikel om en politiker så vill jag tipsa dig om Wikipedia: Projekt svenska politiker.

Vill också tipsa dig om Wikipedia: Projekt fotografera riksdagsledamöter. Där kan du anmäla ditt intresse för att bidra med foton på riksdagsledamöter.

Om du däremot saknar intresse för att fotografera, så är du istället mycket välkommen att delta i Wikipedia: Projekt fotografera riksdagsledamöter/Identifiering. Detta genom att försöka identifiera några av de fotograferade personerna som närvarade på riksmötets öppnande den 18 september 2012! Det vore mycket glädjande om du gjorde det! Alla bidrag/tips, stora som små, är mycket välkomna och tas tacksamt emot i identifieringen av deltagarna på riksmötets 2012-2013:s öppnande! På projektets diskussionssida Wikipediadiskussion: Projekt fotografera riksdagsledamöter/Identifiering kan du få tips och även tipsa andra om hur man skulle kunna göra för att lättare kunna identifiera personerna på fotona.

Deltagarna på riksmötet 2012/2013:s öppnande har visat sig vara en salig blandning. Det har hittintills innefattat att foton tagits på riksdagsledamöter; med eller utan sällskap, en präst(i nuläget oklart vem), en journalist(identifierad), ambassadörer(två identifierad), regeringstjänstemän, politiska tjänstemän o.s.v.. Hoppas du har möjlighet, lust och tid att försöka hjälpa till med identifieringen av de fotograferade personerna i detta Wikipediaprojekt! Tack på förhand för all ev. framtida hjälp! Mvh --Allexim (disk) 6 mars 2013 kl. 22.03 (CET)

Tack för inbjudan! Jag börjar med att titta igenom bilderna. 213.100.152.97 6 mars 2013 kl. 22.06 (CET)

Oj, jag var visst inte inloggad. Martin Rundkvist (disk) 6 mars 2013 kl. 22.07 (CET)

Hjärtligt välkommen! --Allexim (disk) 6 mars 2013 kl. 22.20 (CET)

Kände tyvärr inte igen en käft. Jag skulle ärligt talat inte känna igen större delen av regeringen. Men visa mig ett vikingatida smycke så är jag med på noterna! Martin Rundkvist (disk) 6 mars 2013 kl. 22.22 (CET)

Beklagar! :( Tack så hjärtligt för att du iaf försökte identifiera någon! Om du har någon gissning så är den eller dem också mycket välkomna på projektets diskussionssida! Tack så mycket för att du iaf försökte! Mvh --Allexim (disk) 6 mars 2013 kl. 22.43 (CET)

Hjälp

Du får som sagt gärna bättra på artikeln om Gokstadsskeppet och komplettera den med modernare forskning om du vill det. Om du har begränsat med tid skulle jag gärna se dig titta över Vattenvägar och Sven Nilsson (naturforskare), som jag uppfattar som mer akut. Mvh. --FBQ (disk) 10 mars 2013 kl. 10.37 (CET)

Kul ämnen, jag skall kika! Martin Rundkvist (disk) 10 mars 2013 kl. 10.46 (CET)

Kristian I:s tänder

Hej. Godtar gärna din kommentar att Olaus Magnus inte är bra källa till antalet tänder som han förlorade vid slaget vid Brunkeberg. Olaus ligger dock väldigt nära i tiden beträffande slaget. Finns annan källa? Vet du vad gravöppningen visade ang. detta? Wvs (disk) 16 september 2013 kl. 20.38 (CEST)

Hej! Jag tror den bästa källan är publikationen av gravöppningen, men den har jag aldrig läst. Hur som helst är antalet tänder han tappade kanske inte världens viktigaste detalj att lägga wikitid på. (-; Martin Rundkvist (disk) 16 september 2013 kl. 21.06 (CEST)

Jo, det har du nog rätt i, men det är ibland sådana detaljer som gör det roligt att läsa historia. Wvs (disk) 16 september 2013 kl. 22.08 (CEST)

Barumskvinnan / Bäckaskogskvinnan

Hej,

Den här användaren har gjort några icke-källbelagda (eller åminstone inte explicit källrefererade) påståenden om en synnerligen död kvinna och jag har svårt att ta ställning till om användaren är en renodlad hobbyforskare som vill skriva om de slutsatser hen själv dragit eller om det rör sig om okontroversiella uppgifter som bara är bristfälligt inlagda. Jag har bett användaren att kommunicera, men inte fått någon respons än.

Du har väl viss expertis inom området, så jag tänkte att du kanske hade du lust att slänga ett öga på redigeringarna och/eller göra ett försök att kommunicera med användaren på ett sätt som en datorovan ämnesexpert förstår? - Tournesol (disk) 23 december 2013 kl. 12.37 (CET)

Hej! Vad jag kan se stoppar den här killen bara in korrekta uppgifter från Sabine Sten et aliis Fornvännen-artikel som har en extern länk i wikiartikeln. Den punkt som jag tycker är övedriven är det upprepade påpekandet att namnet "Bäckaskogskvinnan" är "felaktigt". Namnet är hur som helst i allmänt bruk inom arkeologin. Martin Rundkvist (disk) 23 december 2013 kl. 12.52 (CET)

Ormen Friske

Det finns en artikel: Ormen Friske, kallad "fartygskopia" av Gokstadskipet. Det finns några annorlunda avsnitt här som du kanske kan se på, t.ex. Forskning sedan 2004. / Sniper Zeta (disk) 27 december 2013 kl. 00.27 (CET)

Gick in och pysslade om avsnittet lite. Martin Rundkvist (disk) 27 december 2013 kl. 09.12 (CET)

Gustaf Hallström

Du har ändrat Gustaf Hallströms Wikipedia-text enligt den senaste debatten som initierades av Magnus Alkarp i DN 7/2 http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/magnus-alkarp-sa-vill-umea-hylla-en-inbiten-nazist/ Men som fd professor i arkeologi Evert Baudou som skrivit GH:s biografi nyligen gick ut med i http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5784255 finns inga belägg för Alkarps påståenden, varför de inte hör hemma på Wikipedia-sidan.

Ta det lite lugnt om Gustaf Hallström. Wiki är ingen skvallercentral. Sådana här uppgifter får Du ta på Flashback Forum. Ibland får man ge sig till tåls innan den fullständiga sanningen kommer fram. 81.224.253.60 15 februari 2014 kl. 00.39 (CET)

Birger jarl

Hej! Här finns en diskussion där du med ditt kunnande kanske kan bidra. Riggwelter (diskussion) 20 mars 2014 kl. 12.08 (CET)

Kollar upp. Martin Rundkvist (diskussion) 20 mars 2014 kl. 12.40 (CET)

Tror fortfarande inte en enda kung i Svitjod före kung Håkan röde, omnämnts som kung. Jag är med dig på tolkningen, men om du kikar diskussionen ovanför ditt inlägg, så ser du vad diskussionen egentligen gick ut på, huruvida vi skulle betrakta Birger som hertig eller inte. Samtidigt sväljer vi ner cirka 8 "kungar" som aldrig i Sverige kallas kung, en del av dem ens på latin...

Hur som helst, ett nytt intressant spår: Kolla https://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:Birger_jarl#Vapensk.C3.B6ld för att läsa om en, för mig, helt okänd sköld för Birger jarl, där han dessutom kallas furste (av Finland/Tavasteland?). Dan Koehl (diskussion) 28 mars 2014 kl. 16.53 (CET)

Jag är ledsen: som förhistorisk arkeolog är jag mera intresserad av vilken typ av lerkrus Birger drack ur än vilken hans korrekta titel är. Martin Rundkvist (diskussion) 29 mars 2014 kl. 10.16 (CET)

OK, men du hävdade att ordet kung användes i Urnordiskan som beskrivs räknas mellan 150-800 e Kr, och jag antar att du då avsåg tiden före Håkan Röde som omtalas som kung cirka 1070–1079?

I artikeln står nu att läsa: Det är första gången som ordet "konung" och ett kunganamn är dokumenterat i en inhemsk svensk källa. (källan är Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN: 91-87064-43-X)

Har du tillgång till någon källa där ordet kung använts i Sverige 200 år innan man brukar säga att titeln börjar nämnas, så är det kanske lite sensationellt, därför blev jag nyfiken, samt vi måste ju ändra i artikeln om Håkan Röde?

Snorre nämner ju de vi idag på wikipedia kallar kungar för drott?

Dan Koehl (diskussion) 1 april 2014 kl. 07.29 (CEST)

Finskan har ett antal urnordiska lånord, däribland kuningas som dokumenterar att ordet *kuningaz --- d.v.s. kung -- fanns i urnordiskan. Martin Rundkvist (diskussion) 1 april 2014 kl. 08.42 (CEST)

Runraggning

Hej! Projekt runstenar har idag bara 2-3 aktiva deltagare, och jag försöker nu få igång arbetet med projektet igen efter min egen allt för långa dvala. Med tanke på din profession och dina intressen kanske det vore ett projekt för dig? Även om du inte skulle ha tid att grotta ner dig i artikelskriveri skulle det betyda mycket för gruppen om du hade åsikter om standarder, mallar och dylikt. Intresserad? /Hedning (diskussion) 14 juli 2014 kl. 11.40 (CEST)

Javisst, jag bidrar gärna med råd, litteraturtips och mindre skrivinsatser. Martin Rundkvist (diskussion) 16 juli 2014 kl. 09.07 (CEST)

Brushantering i m. e. m. seriösa sammanhang.

Hej, Martin!

Jag skall försöka förklara varför jag rent allmänt tycker att "uppenbart ovettiga uppgifter" ofta är mycket vettiga att nämna. Enkelt uttryckt utgör de EMRÅ ofta en del av det underlag man bör ha för att bedöma "mindre uppenbart ovettiga uppgifter" rimligare.

Som vetenskapsman med viss respekt även för naturvetenskaplig metodik (och som VoFfare) är du rätt säkert mycket välbekant med ett av de vanligaste och mest förödande misstagen i människors försök att skaffa sig kunskap om verkligheten, nämligen selektivt urval av i sig vettiga data. Nu är det förstås tveksamt i vilken mån argumenten för en placering av Bråvalla eller Birka på det ena eller andra stället verkligen är "vettiga"; men jag vill nog utvidga problematiken till selektivt urval av de data som förefaller vettigare från resten.

Jag skall ge två exempel (av anekdotisk karaktär) för att belysa min tes. (Jag hävdar alltså inte på något vis att jag skulle ha gjort någon hållbar empirisk undersökning som stöd för tesen.)

1. . I en liten studiecirkel i latin för en hel del år sedan läste vi ett berömt avsnitt ur en text av den gode Adam - som ju förmodligen aldrig personligen reste så värst långt norr om Bremen, men som var rätt kunnig i Bremens med underlydande stift kyrkohistoria. Som jag minns texten, och i den mån jag fattade den betydelse Adam lade i orden rätt, så skrev han ungefär följande:
   Tjugo dagsresor norr om [någon plats i Danmark] ligger staden Skara, tjugo dagsresor norr om Skara ligger staden Birka, och tjugo dagsresor norr om Birka ligger staden Hälsingland.
   Nu är detta med "staden Hälsingland" uppenbart nonsens. Orsaken till detta nonsens är dock inte så svår att förstå; Sverige var tydligen vid denna tid indelad i tre stift, med en biskop av Skara, en biskop av Birka och en biskop av Hälsingland i ledningen. Rensar man nu bort detta nonsens, och enbart anger att "Adam av Bremen berättar att Birka ligger 20 dagsresor norr om Skara", så får man en skenbart positivare bild av Adams uppgifter som grund för att undersöka var Birka låg. (Om vi inte hade facit "i vår hand", eller åtminstone på Björkö, så skulle man rentav ha kunnat ta detta isolerade citat på allvar - så länge man inte tittar på den kontext det är hämtat från.) Som du vet, används just detta isolerade citat som ett av de tyngsta föregivna argumenten för en placering av "Birka" väsentligt längre västerut än Birka. Jag har doäremot aldrig sett företrädare för sådana placeringar diskutera var "staden Hälsingland" låg; har du?
2. . Det finns mer eller mindre seriösa "ufologer". De mer seriösa är synnerligen medvetna om att många ljusfenomen har naturliga förklaringar, exempelvis i form av atmosfäriska fenomen, flygplansbelysning, och - inte minst - astronomiska fenomen. De flesta moderna människor känner till månen, även i praktiken; men många vet visserligen i teorin att planeter finns, men är inte alls vana att fundera på om ett ljusfenomen de iakttar kunde vara en planet. Får man t. ex. syn på Venus genom ett flygplansfönster, så är det lätt att man tror att detta är ett föremål på inte särskilt stort avstånd från flygplanet. Detta föremål måste då rimligen vara byggt med hjälp av överjordisk teknologi; för hur snabbt flygplanet än rör sig, tycks ju planeten "hänga med", och upprätthålla samma position i förhållande till flygplanet!
   Nåväl, detta är som sagt var välbekant, även för "seriösa ufologer". De granskar alltså de rapporter de får in kritiskt, avfärdar många som uppenbart egentligen handlande om naturliga fenomen, och konstaterar att en stor andel av återstoden skulle kunna vara naturliga, eller kanske resultat av practical jokes.
   Det återstår sedan en liten rest, där rapportsernas och rapportörernas karaktär gör att ufologerna tycker det är rimligt att registrera som "möjliga UFOn". Så, när förekommer dessa resterande observationer som rikligast? Till min förbluffning läste jag i en intervju med en "seriös ufolog" att de är särskilt vanliga vid perioder när vissa planeter syns extra tydligt.
   För att göra problemet tydligt, tar jag om de viktigaste punkterna: När planeter (sedda från Jorden) är starkt lysande, förekommer många fler "uppenbart falska" uforapporter, därför att många inte förstår att det det är planeter de ser, och: När planeter (sedda från Jorden) är starkt lysande, så förekommer fler rapporter som ufologerna inte enkelt lyckas hänföra till naturliga fenomen, av icke utredd orsak.

Den ovannämnda "icke utredda orsaken" är EMRÅ rätt sanolikt denna:

Givet en större mängd "falska" rapporter, beroende på fler iakttagelser av lysande planeter, kommer också statistiskt sett en större mängd rapporter att ha förvrängts på ett sådant sätt att de inte kommer att avfärdas av ufologerna.

Därför är de absoluta antalen "icke direktavförbara rapporter" per tidsperiod missvisande; de bör ställas i proportion till de totala antalen rapporter, vilket också skulle möjliggöra en kalibrering av "förvrängningseffekten" (eller "signalbruset", som jag skulle vilja kalla det).

Om jag har rätt, så bör man räkna med att samma signalförvrängninsmekanismer är verksamma också i andra sammanhang; och man bör då också ta hänsyn till dem. Ett rätt naturligt exempel är svenska myndigheters och allmänhetens ubåtsjakter. Av den beskrivning tidningarna har gett, är marinens arbete med rapporter om ubåtsiakttagelser rätt lik "de seriösa ufologernas" arbete; man avfärdar en (okänt stor) mängd rapporter, men får en resterande del "möjliga ubåtar" och "sannolika ubåtar". Nu finns det naturligtvis en viktig skillnad mellan diskussionen av om en iakttagelse skulle kunna vara ett ufo eller en ubåt: Ubåtar finns. (Skulle ett ufo med levande utomjordingar råka fastna på Kinnekulle, och sitta där i några veckor, utsatta för pressuppbåd och tidningsintervjuer, så vore jag beredd att ompröva min uppfattning; men jag tror att även flertalet "seriösa ufologer" åtminstone kan hålla med om att existensen av ufon i svenskt luftrum är något mindre välbelagt än existensen av uvbåtar i svenska farvatten.) Emellertid finns det inte särskilt stora skäl att tro att signalförvrängning fungerar väsentligen annorlunda, när ett verkligt fenomen beskrivs.

Den klassiska Hårfjärdsjakten ger EMRÅ rätt goda exempel på detta. Det rådde en mycket upphetsad stämning under den här perioden; och som en följd höll människor ögonen öppna mot vattnet i mycket högre omfattning än vanligt; så man bör rimligen räkna med att ett betydligt större antal "falsklarm" kom in under denna period, än vad som är vanligt. Tyvärr är ju rätt mycket av materialet sekretessbelagt, vilket försvårar min bedömning (som amatör). Vad jag kan konstatera är, att någon diskussion av relationen mellan antalen "uppenbart falska" och "möjliga" ubåtar inte lyftes fram; samt att vissa tydliga varningssignaler verkade att negligeras flagrant.

En sådan varningssignal är om olika "resterande" rapporter är inkompatibla. Just detta inträffade i fallet med Hårsfjätdsjakten - och i stor skala. Den instängda ubåten "iakttogs" på på tok för många platser samtidigt. I stället för att använda detta som grund för att värdera rapporterna försiktigare, ledde detta till att ubåtskommissionen kom fram till att det inte var en ensam ubåt som manövrerade i Stockholms skärgård, utan minst sex stycken, samtidigt.

Det fanns också vissa problem med iakttagelserna, jämfört med vilka tekniska rörelsemöjligheter kända slags militära ubåtar hade. Vissa "möjliga iakttagelser" var såvitt jag förstår inkompatibla med den kända tekniken. (Jag tror att i detta sammanhang också militärens brist på fysiska ubåtsfynd under jakten.) Slutsatsen blev, att detta måste röra sig om en hittills okänd typ av militära "miniubåtar". Nu fanns vid denna tid verkligen vissa civila miniubåtar i drift (men bara på västsidan). Inga för svensk militär kända militära miniubåtar av detta slag fanns, vare sig i Väst eller Öst. Ubåtskommissionens slutsats var inte att man kunde använda tekninkkompatibilitetsvillkoret för att bättre värdera rapporterna, utan att existensen av detta slags militära miniubåtar måste ha hemlighållits; och att detta knappast varit möjligt, om NATOländer skaffad dylika. Alltså måste det handla om en hittills väl dold hemlig utveckling av militära miniubåtar inom Östblocket.

Min poäng är inte att det aldrig skulle ha förekommit att främmande ubåtar kränkt våra territorialvattengränser. En sådan kränkning skedde helt uppenbart, när U-137 gick på grund i Karlskrona skärgård; och jag har personligen mycket svårt att tro att den enda gången i hela efterkrigshistorien någon sovjetisk ubåt i hemlighet var inne på svenskt vatten, så råkade den gå på grund så rejält att den inte kunde komma loss. Poängen är, att man i värderingar av rapporter bör räkna med "signalförvrängning" av olika slag, och att man oavsett sammanhang därför bör sammanställa "vettiga iakttagelser" med "ovettiga", om man strävar efter att få en så god helhetsbild som möjligt.

Detta gäller även wikipedia (som ju i dag faktiskt används som kunskapskälla, ibland litet mer okritiskt än vad som är lämpligt). Vi bör därför inte undanhålla existensen av exempelvis "birkarevisionismen" från våra läsare av bara det skälet att den är befängd. Tvärtom, om någon tillräckligt seriös källa har ägnat sig åt att göra en sammanställning av alla de placeringsförsök som gjorts, så skulle det vara väl värt att citera detta antal, samt nämna den geografiska utbredningen av de utpekade platserna, och slutligen ta upp de viktigaste alternativen - "viktigast" här inte i termer av "vetenskaplig rimlighet" (att jämföra proportioner av olika multiplar av noll går inte), utan i termer av antalet anhängare och den uppmärksamhet placeringsförslaget rönt. Man bör alltså exempelvis nämna den åländska placeringen, eftersom denna uppfattning inte bara fortfarande presenteras lokalpatriotiskt från åländskt håll, utan den också ligger bakom namngivningen av ett stort och välkänt åländskt rederi. Detta räcker för att göra "det åländska Birka" encyklopediskt tillräckligt intressant för att nämnas, samtidigt som det är av vikt att sådana hypoteser får rätt proportioner - vilket de snarare får om man nämner dem som enstaka i högen än om man tvärtom rensar bort existensen av alla ännu uppenbarare stolligheter. Jörgen B (diskussion) 8 februari 2015 kl. 16.38 (CET)

Om vi inte anser att t.ex. Birkarevisionism förtjänar en egen artikel, då tycker jag inte vi behöver beskriva den närmare i artikeln om Birka. Det kan räcka med att nämna att den finns, med två eller tre referenser till birkarevisionistiska arbeten. Och likadant med Bråvallaslaget. Det här är ju ett uppslagsverk. Martin Rundkvist (diskussion) 8 februari 2015 kl. 16.55 (CET)

Nej, någon närmare och ingående beskrivning förespråkar jag verkligen inte; däremot gärna ett omnämnande av fenomenet, ett källbelagt antal föreslagna platser, kanske dessas utsträckning i öst-västlig och nord-sydlig led, och slutligen någon kort mening om några platser, och t. ex. just att Birka Cruises inte är namngivet efter det verkliga Birka, utan efter ett tänkt "åländskt Birka".

Vad gäller egen artikel för birkarevisionismen är detta förstås en tanke; men jag undrar om inte en litet allmännare artikel om lokalpatriotiska försök att förlägga det ena eller det andra till den egna hembygden i så fall vore rimligare - med ett eget stycke för birkarevisionismen, och kanske ett för bråvallaförslagen. Det här ingår förstås i en lång tradition (även i Sverige sedan långt före Atlantican, för att inte tala om andra länder), och frågan är hur den tänkta artikeln vettigast skulle avgränsas. Jörgen B (diskussion) 8 februari 2015 kl. 17.29 (CET)

Själv är jag långt mer intresserad av arkeologin än av meta-arkeologin, men du skall givetvis skriva de artiklar som engagerar dig mest. Martin Rundkvist (diskussion) 8 februari 2015 kl. 17.42 (CET)

Invitation

Thank you for using VisualEditor and sharing your ideas with the developers.

Hello, Mrund,

The Editing team is asking very experienced editors like you for your help with VisualEditor. The team has a list of top-priority problems, but they also want to hear about small problems. These problems may make editing less fun, take too much of your time, or be as annoying as a paper cut. The Editing team wants to hear about and try to fix these small things, too. 

You can share your thoughts by clicking this link. You may respond to this quick, simple, anonymous survey in your own language. If you take the survey, then you agree your responses may be used in accordance with these terms. This survey is powered by Qualtrics and their use of your information is governed by their privacy policy.

More information (including a translateable list of the questions) is posted on wiki at mw:VisualEditor/Survey 2015. If you have questions, or prefer to respond on-wiki, then please leave a message on the survey's talk page.

Unsubscribe from this list • Sign up for VisualEditor's multilingual newsletter • Translate the user guide

Thank you, Whatamidoing (WMF) (talk) 17 mars 2015 kl. 00.31 (CET)

En stjärna till dig!

	Originalstjärnan
	Tack för att du skriver om en dyslektikers meningar till det bättre :) uppskattas!! Littleolle (diskussion) 11 september 2015 kl. 09.18 (CEST)

Tack, tack Martin Rundkvist (diskussion) 11 september 2015 kl. 09.24 (CEST)

Heiti versus Kenning

Hej Martin!

Jag föreslog nyss att Heiti (poesiterm) skulle infogas i Kenning. Jag tittade senare noggrant på den förra artikeln, och konstaterade då att a) det där finns ett litet resonemang om nyansskillnaderna mellan begreppen, och b) att du verkar att vara huvudförfattare till heitiartikeln. Jag är dock fortfarande tveksam till om heiti bör ha en separat artikel. I den mån termen används som "kenningspecialfallet bestående av ett enda ord" ryms det väl hellre som ett avsnitt inom kenningartikeln. Om det anses omfatta fall som inte ens som flerordiga skulle ha kallats kenningar, så är saken litet annorlunda. Du får gärna förtydliga användningarna samt ge din synpunkt på infogningsförslaget på Diskussion:Kenning. M. v. h., Jörgen B (diskussion) 27 september 2017 kl. 16.26 (CEST)

Share your experience and feedback as a Wikimedian in this global survey

Hello! The Wikimedia Foundation is asking for your feedback in a survey. We want to know how well we are supporting your work on and off wiki, and how we can change or improve things in the future. The opinions you share will directly affect the current and future work of the Wikimedia Foundation. You have been randomly selected to take this survey as we would like to hear from your Wikimedia community. The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes.

Take the survey now!

You can find more information about this survey on the project page and see how your feedback helps the Wikimedia Foundation support editors like you. This survey is hosted by a third-party service and governed by this privacy statement (in English). Please visit our frequently asked questions page to find more information about this survey. If you need additional help, or if you wish to opt-out of future communications about this survey, send an email through the EmailUser feature to WMF Surveys to remove you from the list.

Thank you!

WMF Surveys, 29 mars 2018 kl. 20.40 (CEST)

Reminder: Share your feedback in this Wikimedia survey

Every response for this survey can help the Wikimedia Foundation improve your experience on the Wikimedia projects. So far, we have heard from just 29% of Wikimedia contributors. The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes to be completed. Take the survey now.

If you have already taken the survey, we are sorry you've received this reminder. We have design the survey to make it impossible to identify which users have taken the survey, so we have to send reminders to everyone. If you wish to opt-out of the next reminder or any other survey, send an email through EmailUser feature to WMF Surveys. You can also send any questions you have to this user email. Learn more about this survey on the project page. This survey is hosted by a third-party service and governed by this Wikimedia Foundation privacy statement. Thanks!

WMF Surveys, 13 april 2018 kl. 03.38 (CEST)

Your feedback matters: Final reminder to take the global Wikimedia survey

Hello! This is a final reminder that the Wikimedia Foundation survey will close on 23 April, 2018 (07:00 UTC). The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes. Take the survey now.

If you already took the survey - thank you! We will not bother you again. We have designed the survey to make it impossible to identify which users have taken the survey, so we have to send reminders to everyone. To opt-out of future surveys, send an email through EmailUser feature to WMF Surveys. You can also send any questions you have to this user email. Learn more about this survey on the project page. This survey is hosted by a third-party service and governed by this Wikimedia Foundation privacy statement.

WMF Surveys, 20 april 2018 kl. 02.48 (CEST)

Ales stenar

Ursäkta för att jag av misstag återställde dina redigeringar i Ales stenar. Jag har nu återställt min återställning./--Gotogo (diskussion) 21 september 2018 kl. 14.19 (CEST)

Inga probs, vi jobbar vidare. Martin Rundkvist (diskussion) 21 september 2018 kl. 14.22 (CEST)

Fornvännen

Hej, jag skulle bara vilja uppmärksamma en liten sak här, där några årtalsintervall slutar med "20".https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fornv%C3%A4nnen&type=revision&diff=47753605&oldid=47492094 MVH Stalverk80 (diskussion) 18 juli 2020 kl. 06.29 (CEST)

• Fixat! Martin Rundkvist (diskussion) 18 juli 2020 kl. 07.52 (CEST)