Ålandsmodellen
- Uppslagsorden Ålandslösningen och Ålandsexemplet leder hit.
Ålandsmodellen (på engelska The Åland Islands Solution) är en modell för internationell konfliktlösning som utgår från Nationernas förbunds lösning av Ålandsfrågan år 1921. Ålandsfrågan var en mellanstatlig konflikt mellan Sverige och Finland gällande suveränitet över ögruppen Åland. Åland hade en svensktalande befolkning som genom Ålandsrörelsen sökte återförening med Sverige.[1] Lösningen enligt Ålandsmodellen innehåller flera komponenter:
Suveränitet[redigera | redigera wikitext]
Genom Nationernas förbunds lösning av Ålandsfrågan bibehölls Finlands suveränitet över Åland och den åländska befolkningen förblev finska medborgare. Finska staten har fortsättningsvis rätt att uppbära statlig skatt på Åland och det åländska parlamentet är förbjudet att bedriva utrikespolitik.[2]
Autonomi[redigera | redigera wikitext]
Genom lösningen fick Åland och ålänningarna autonomi inom Finland som kallas Ålands självstyrelse. Självstyrelsen regleras av den finländska självstyrelselagen som endast kan ändras i grundlagsenlig ordning med det åländska parlamentets godkännande.[3]
Minoritetsskydd[redigera | redigera wikitext]
Till lösningen hör även att den åländska befolkningens svenska kultur och svenska språk gavs internationella garantier. Minoritetsskyddet tar sig bl.a. formen av ett regionalt medborgarskap som kallas Åländsk hembygdsrätt. Hembygdsrätten försäkrar att rätten att äga mark eller bedriva näringsverksamhet på Åland förbehålls de boende på Åland. Då hembygdsrätten även innehåller krav på goda kunskaper i svenska utgör den även i sig ett viktigt språkskydd.[4]
Demilitarisering[redigera | redigera wikitext]
Samtidigt bekräftade Nationernas förbund Ålands demilitarisering från 1856 som en del av lösningen.
Ålandsmodellen[redigera | redigera wikitext]
Modellen presenteras ofta som en kompromiss där alla parter i konflikten fick något. Finland fick suveräniteten, den åländska befolkningen fick autonomi och ett starkt minoritetsskydd och Sverige fick demilitariseringen för att minska det militära hotet mot den egna huvudstaden.[1]
Modellen som även kallas Ålandslösningen och Ålandsexemplet används som ett prejudikat för en framgångsrik lösning på en mellanstatlig konflikt. Forskning på området bedrivs på Ålands fredsinstitut.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Ehn, Johan (3 december 2021). ”Ålandsmodellen är en unik helhetslösning” (på svenska). Helsingforsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/ba5f40c4-fdd7-45f7-b118-1336b0b11bcd. Läst 18 oktober 2023.
- ^ Styrman, Agneta (8 mars 2023). ”Åland”. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/aland/. Läst 18 oktober 2023.
- ^ Styrman, Agneta. ”Ålands särställning”. Utrikesministeriet. https://um.fi/alands-sarstallning. Läst 18 oktober 2023.
- ^ Styrman, Agneta. ”Minoritetsskydd”. Ålands fredsinstitut. https://peace.ax/minoritetsskydd/. Läst 18 oktober 2023.