Hoppa till innehållet

Östtysklands ambassad i Stockholm

Före detta DDR:s ambassad i Stockholm
Byggnaden
BeskickningstypAmbassad
FrånÖsttyskland Östtyskland
TillSverige Sverige
ByggnadSidensvansen 6
AdressBragevägen 2, Lärkstaden, Stockholm
Koordinater59°20′40.7″N 18°4′1″Ö / 59.344639°N 18.06694°Ö / 59.344639; 18.06694
ÖppnadFebruari 1973
Nedlagd3 oktober 1990

Östtysklands ambassad i Stockholm (även Östtyska ambassaden, DDR:s ambassad) var åren 1973–1990 Östtysklands diplomatiska representation i Sverige.

Den 21 december 1972 blev Sverige, tillsammans med Österrike, bland de första länderna utanför Östblocket som erkände DDR.[1][2] Från februari 1973 till 1990 hade Östtyskland diplomatisk representation i Sverige, varefter Östtyskland upphörde att existera och återförenades med Västtyskland.[3][4] Den 3 oktober 1990 lämnade den siste ambassadören ambassaden. Ambassadbyggnadernas ägarskap övergick då till Förbundsrepubliken Tyskland.[5]

Före detta konsulatsbyggnaden Tofslärkan 1 vid Verdandigatan 2, 2022.

År 1972 förvärvades DDR den 1915/1916 uppförda byggnaden Sidensvansen 6[6]Bragevägen 2 i Lärkstaden i Stockholms innerstad och lät bygga om husets bottenvåning till sin Stockholmsambassad. I längan mot Bragevägen låg ambassadens tjänsterum och i delen mot Engelbrekts Kyrkogata fanns lägenheter för ambassadens medarbetare. I källarvåningen hade ambassaden sällskapsrum med ”gillestuga”, kök och bastu. Ambassaden låg där till år 1990.[4]

Beskickningen disponerade även fastigheten Tofslärkan 1 vid närbelägna Verdandigatan 2, beskrivet som DDR:s konsulat.[7]

Fastigheten Sidensvansen 6 är blåklassad av Stockholms stadsmuseum och hyser i dag (2019) Tyska Skolans klass F–3 och fritidshem.[8][9][10][11]

Beskickningschefer

[redigera | redigera wikitext]
Namn Period Funktion
Peter Steglich[3] 1973–1974 Ambassadör
Wolfgang Kiesewetter[12] 1974–1982 Ambassadör
Manfred Schmidt[13] 1982–1988 Ambassadör
Erich Wetzl[14] 1988–1990 Ambassadör
  1. ^ ”Anders Törnvall om ett Stasi-projekt i Sverige”. SvD. 2015. https://www.svd.se/anders-tornvall-om-stasi-i-sverige. Läst 10 september 2019. 
  2. ^ Muth, Ingrid (2000) (på tyska). Die DDR-Außenpolitik 1949-1972: Inhalte, Strukturen, Mechanismen. Ch. Links Verlag. sid. 235. ISBN 978-3-86153-224-8 
  3. ^ [a b] Muth, Ingrid (2000) (på tyska). Die DDR-Außenpolitik 1949-1972: Inhalte, Strukturen, Mechanismen. Ch. Links Verlag. sid. 292. ISBN 978-3-86153-224-8 
  4. ^ [a b] Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. sid. 95. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4 
  5. ^ ”Sök bland svenska dagstidningar”. tidningar.kb.se. https://tidningar.kb.se/1767385/1990-09-22/edition/0/part/1/page/8/. Läst 13 februari 2020. 
  6. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. www.bebyggelseregistret.raa.se. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000010789&page=historik. Läst 21 maj 2019. 
  7. ^ http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/KUL/SSM_Ostermalm__byggnadsinventering_4_1984_08.pdf
  8. ^ ”Tyska Skolan | Skolans historia”. Arkiverad från originalet den 26 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190526092140/https://tyskaskolan.se/sv/tyska-skolan/historia/. Läst 21 maj 2019. 
  9. ^ Tyska skolan Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ ”dpWebmap”. kartor.stockholm.se. http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering/DPWebMap.html. Läst 21 maj 2019. 
  11. ^ ”Tyska Skolans fritidshem - Fritidshem”. www.stockholm.se. https://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=99719aace5c04ba6b0c961edbf54b11a. Läst 21 maj 2019. 
  12. ^ ”Biographische Datenbanken KIESEWETTER, WOLFGANG”. https://www.bundesstiftung-aufarbeitung.de/wer-war-wer-in-der-ddr-%2363;-1424.html?ID=1690. Läst 20 september 2019. 
  13. ^ Bock, Siegfried; Muth, Ingrid; Schwiesau, Hermann (2006) (på tyska). DDR-Aussenpolitik im Rückspiegel: Alternative deutsche Aussenpolitik?. Berlin: LIT Verlag. sid. 256-257. ISBN 3-8258-9278-6 
  14. ^ Bock, Siegfried; Muth, Ingrid; Schwiesau, Hermann (2010) (på tyska). DDR-Außenpolitik: Ein Überblick. Daten, Fakten, Personen (III). Berlin: Lit Verlag. sid. 386. ISBN 978-3643105592