Hoppa till innehållet

Herbert Hensel: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ygerbot (Diskussion | Bidrag)
28 258 redigeringar
m →‎top: Byter Kategorinamn til klartext, replaced: LVA → Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien med AWB
tillägg av text + referenser
Rad 1: Rad 1:
{{faktamall biografi WD}}
'''Herbert Hensel''', född [[1920]], död [[19 januari]] [[1983]] i [[Marburg]], [[Västtyskland]], var en tysk [[fysiolog]]. Han var professor vid [[universitetet i Marburg]]. Han invaldes 1981 som utländsk ledamot av svenska [[Vetenskapsakademien]].
'''Herbert Hensel''', född 2 september [[1920]] i [[Prag]], [[Tjeckoslovakien]], död [[19 januari]] [[1983]] i [[Marburg]], [[Västtyskland]], var en tysk [[fysiolog]], som var professor vid [[universitetet i Marburg]]. Han invaldes 1981 som utländsk ledamot av svenska [[Vetenskapsakademien]].


==Biografi==
{{läkarstub}}
Hensel var son till [[musikpedagog]]en och musikkompositören Walther Hensel (egentligen Julius Janiczek) och konsertsångerskan Olga Janiczek (född Pokorny). Familjen antog senare namnet Hensel.
{{forskarstub-Tyskland}}

Hensel gick i Freie Waldorfschule [[Stuttgart]] från 1927 till 1939 och tog [[studentexamen]] där. Från 1939 till 1945 gjorde han militärtjänst i [[Wehrmacht]] och blev tillfångatagen i kriget. Tidvis kunde han dock studera medicin vid universiteten i [[Erlangens universitet|Erlangen]], [[Tübingens universitet|Tübingen]], [[Strasbourgs universitet|Strasbourg]] och [[universitetet i Heidelberg]]. Den 18 mars 1945 kunde han avlägga [[läkarexamen]]. Från 1946 till 1948 arbetade han som forskningsassistent vid Fysiologiska institutionen vid Universitetet i Heidelberg. Där disputerade han den 15 februari 1947 som [[medicine doktor]] 1949 och blev 1950 [[lektor]] vid Kungliga [[Veterinärhögskolan]] i [[Stockholm]]. Han [[Habilitation|habiliterade]] i Heidelberg den 23 juni 1949 och mottog lärarlegitimation i fysiologi.

Han led av en [[njursjukdom]] som blev allt allvarligare i början av 1980-talet<ref name="Hildebrandt1983" />och gjorde honom till [[dialys]]patient.<ref name=":0" />

==Karriär och vetenskapligt arbete ==
Hensel blev professor i fysiologi vid [[Philipps-Universität Marburg]], och 1965/66 även dess rektor.<ref>[http://www.historische-kommission-muenchen-editionen.de/rektoratsreden/anzeige/index.php?type=rektor&id=-886312520 Rektoratsreden (HKM)]</ref> Han var tidigare [[dekanus]] vid medicinska fakulteten 1964/1965. Tillsammans med Gunther Hildebrandt grundade han i Marburg ''Sonderforschungsbereich Adaptation und Rehabilitation auf''.<ref name=":0"> Peter F. Matthiessen: Der Hochschulgedanke Rudolf Steiners und die Universität Witten/Herdecke. In: Peter Heusser, Johannes Weinzirl (Hrsg.): Rudolf Steiner - Seine Bedeutung für Wissenschaft und Leben heute. Schattauer, 2014, {{ISBN|978-3-7945-6776-8}}, S. 267–328.</ref> Han var ordförande för den tyska grenen av ''International Society of Biometeorology'' och från 1974 även vice ordförande för hela organisationen. År 1971 invaldes han som medlem av [[Leopoldina leopoldi|Leopoldina]]. Han var delaktig i bildandet av universitetet i Witten/Herdecke<ref>Peter Selg: Kienle, Gerhard. In: Biographien Dokumentation. Forschungsstelle Kulturimpuls, abgerufen am 23. Mai 2015.</ref><ref name=":1">Hans-Jürgen Scheuerle: Zum Lebenswerk Herbert Hensels. Impulse für neue Wege der Forschung. In: Uwe Stave i. A. der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften (Hrsg.): Wissenschaft und Anthroposophie. Urachhaus, 1989, {{ISBN|3-87838-609-5}}, S. 41–44.</ref><ref name="Hildebrandt1983" /> och i dess föregångareorganisation ''freie europäische Akademie der Wissenschaften''.<ref name=":2"> Herbert Hensel: Die Sinneswahrnehmung des Menschen. In: Uwe Stave i. A. der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften (Hrsg.): Wissenschaft und Anthroposophie. Impulse für neue Wege der Forschung. Urachhaus Verlag, Stuttgart 1989, {{ISBN|3-87838-609-5}}, S. 45–69 (Nach einem Referat auf dem 1. Symposium der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften am 25.11.1977 in Herdecke/Ruhr).</ref>

Hensel var aktiv inom området fysiologi för temperaturreglering och [[kardiovaskulär]] forskning.<ref name=":0" /> En stor del av hans arbete ägnades åt sensorisk fysiologi, i synnerhet åt studier av känslan av värme, som hans internationella renomé baserades på.<ref name=":1" /><ref name="Hildebrandt1983"> Gunther Hildebrandt: In Memoriam Prof. Dr. med. Herbert Hensel 1920–1983. In: International Journal of Biometeorology. Band 27, Nr. 3. Springer-Verlag, 1983, {{ISSN|0020-7128}}, S. 281–282, doi:10.1007/BF02184243</ref>

För Hensel var sensorisk fysiologi en inkörsport till det bredare området av fenomen av sensorisk uppfattning, som han betraktade som ett oberoende naturvetenskapligt område och som lämpligt för att bilda nya grunder för [[epistemologi]]skt tänkande.<ref name="Hildebrandt1983" />

Han hänvisade till fundamenten av en fenomenologisk vetenskap om sensorisk perception hos bland annat [[Edmund Husserl]] och [[Rudolf Steiner]] (se också Rudolf Steiners sensorisk teori),<ref name=":0" /> Viktor von Weizsäcker eller Goethe som en naturalist.<ref name=":1" /><ref name=":2" /><ref name="Hildebrandt1983" />

== Bibliografi (urval) ==
* med Herbert Precht, Jes Christophersen und Walter Larcher: Temperature and Life. Springer, Berlin/ Heidelberg 1973, {{ISBN|3-642-65710-9}}, doi:10.1007/978-3-642-65708-5 (Originaltitel: Temperatur und Leben.).
* Thermal sensations and thermoreceptors in man. A monograph in the Bannerstone Division of American lectures in living chemistry (= American lecture series. Band 1056). Thomas, Springfield, Ill. 1982, ISBN 0-398-04698-0.
* med J. Bligh, K. Voigt, H. A. Braun, K. Brück, G. Heldmaier (Hrsg.): Thermoreception and Temperature Regulation. Springer, 1990, {{ISBN|3-642-75076-1}}.
* Allgemeine Sinnesphysiologie: Hautsinne, Geschmack, Geruch (= Lehrbuch der Physiologie). Springer, 1966, OCLC 1027292.
* Die Naturheilkunde und die moderne Wissenschaft (= Weleda Schriftenreihe. Band 10). Weleda, Arlesheim 1977, OCLC 778744533.
* Die Sinneswahrnehmung des Menschen. Nach einem Referat auf dem 1. Symposium der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften am 25.11.1977 in Herdecke/Ruhr. In: Uwe Stave i. A. der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften (Hrsg.): Wissenschaft und Anthroposophie. Impulse für neue Wege der Forschung. Urachhaus Verlag, Stuttgart 1989, {{ISBN|3-87838-609-5}}, S. 45–69.
* med Gunther Hildebrandt: Biological adaptation. International symposium Marburg/Lahn, 1981. G. Thieme, Stuttgart 1982, OCLC 636406984.

==Utmärkelser och hedersbetygelser==
Hensel mottog olika utmärkelser och priser, såsom
* Adolf Fick-priset 1954,
* Feldbergpriset 1961 och
* Camillo Golgi-medaljen 1974.

==Referenser==
{{dewp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Herbert_Hensel&oldid=218886087 |artikel=Herbert Hensel|datum= 7 januari 2022}}

===Noter===

<references>

</references>

==Vidare läsning==
* Gunther Hildebrandt: In Memoriam Prof. Dr. med. Herbert Hensel 1920–1983. In: International Journal of Biometeorology. Band 27, Nr. 3. Springer-Verlag, 1983, {{ISSN|0020-7128}}, S. 281–282, doi:10.1007/BF02184243.

== Externa länkar ==
{{Commonscat|Herbert Hensel}}

{{Auktoritetsdata}}

⚫
{{STANDARDSORTERING:Hensel, Herbert }}


⚫
{{STANDARDSORTERING:Hensel, Herbert}}
[[Kategori:Tyska fysiologer]]
[[Kategori:Tyska fysiologer]]
[[Kategori:Tyska professorer]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Födda 1920]]
[[Kategori:Födda 1920]]
[[Kategori:Avlidna 1983]]
[[Kategori:Avlidna 1983]]
[[Kategori:Personer från Prag]]

Versionen från 18 februari 2022 kl. 18.49

Herbert Hensel
Född2 september 1920
Prag
Död19 januari 1983 (62 år)
Marburg
Medborgare iTyskland
Utbildad vidRuprecht-Karls-Universität Heidelberg
SysselsättningFysiolog, universitetslärare
Politiskt parti
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet[1]
Utmärkelser
Adolf Fick-priset (1954)
Redigera Wikidata

Herbert Hensel, född 2 september 1920 i Prag, Tjeckoslovakien, död 19 januari 1983 i Marburg, Västtyskland, var en tysk fysiolog, som var professor vid universitetet i Marburg. Han invaldes 1981 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien.

Biografi

Hensel var son till musikpedagogen och musikkompositören Walther Hensel (egentligen Julius Janiczek) och konsertsångerskan Olga Janiczek (född Pokorny). Familjen antog senare namnet Hensel.

Hensel gick i Freie Waldorfschule Stuttgart från 1927 till 1939 och tog studentexamen där. Från 1939 till 1945 gjorde han militärtjänst i Wehrmacht och blev tillfångatagen i kriget. Tidvis kunde han dock studera medicin vid universiteten i Erlangen, Tübingen, Strasbourg och universitetet i Heidelberg. Den 18 mars 1945 kunde han avlägga läkarexamen. Från 1946 till 1948 arbetade han som forskningsassistent vid Fysiologiska institutionen vid Universitetet i Heidelberg. Där disputerade han den 15 februari 1947 som medicine doktor 1949 och blev 1950 lektor vid Kungliga Veterinärhögskolan i Stockholm. Han habiliterade i Heidelberg den 23 juni 1949 och mottog lärarlegitimation i fysiologi.

Han led av en njursjukdom som blev allt allvarligare i början av 1980-talet[2]och gjorde honom till dialyspatient.[3]

Karriär och vetenskapligt arbete

Hensel blev professor i fysiologi vid Philipps-Universität Marburg, och 1965/66 även dess rektor.[4] Han var tidigare dekanus vid medicinska fakulteten 1964/1965. Tillsammans med Gunther Hildebrandt grundade han i Marburg Sonderforschungsbereich Adaptation und Rehabilitation auf.[3] Han var ordförande för den tyska grenen av International Society of Biometeorology och från 1974 även vice ordförande för hela organisationen. År 1971 invaldes han som medlem av Leopoldina. Han var delaktig i bildandet av universitetet i Witten/Herdecke[5][6][2] och i dess föregångareorganisation freie europäische Akademie der Wissenschaften.[7]

Hensel var aktiv inom området fysiologi för temperaturreglering och kardiovaskulär forskning.[3] En stor del av hans arbete ägnades åt sensorisk fysiologi, i synnerhet åt studier av känslan av värme, som hans internationella renomé baserades på.[6][2]

För Hensel var sensorisk fysiologi en inkörsport till det bredare området av fenomen av sensorisk uppfattning, som han betraktade som ett oberoende naturvetenskapligt område och som lämpligt för att bilda nya grunder för epistemologiskt tänkande.[2]

Han hänvisade till fundamenten av en fenomenologisk vetenskap om sensorisk perception hos bland annat Edmund Husserl och Rudolf Steiner (se också Rudolf Steiners sensorisk teori),[3] Viktor von Weizsäcker eller Goethe som en naturalist.[6][7][2]

Bibliografi (urval)

  • med Herbert Precht, Jes Christophersen und Walter Larcher: Temperature and Life. Springer, Berlin/ Heidelberg 1973, ISBN 3-642-65710-9, doi:10.1007/978-3-642-65708-5 (Originaltitel: Temperatur und Leben.).
  • Thermal sensations and thermoreceptors in man. A monograph in the Bannerstone Division of American lectures in living chemistry (= American lecture series. Band 1056). Thomas, Springfield, Ill. 1982, ISBN 0-398-04698-0.
  • med J. Bligh, K. Voigt, H. A. Braun, K. Brück, G. Heldmaier (Hrsg.): Thermoreception and Temperature Regulation. Springer, 1990, ISBN 3-642-75076-1.
  • Allgemeine Sinnesphysiologie: Hautsinne, Geschmack, Geruch (= Lehrbuch der Physiologie). Springer, 1966, OCLC 1027292.
  • Die Naturheilkunde und die moderne Wissenschaft (= Weleda Schriftenreihe. Band 10). Weleda, Arlesheim 1977, OCLC 778744533.
  • Die Sinneswahrnehmung des Menschen. Nach einem Referat auf dem 1. Symposium der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften am 25.11.1977 in Herdecke/Ruhr. In: Uwe Stave i. A. der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften (Hrsg.): Wissenschaft und Anthroposophie. Impulse für neue Wege der Forschung. Urachhaus Verlag, Stuttgart 1989, ISBN 3-87838-609-5, S. 45–69.
  • med Gunther Hildebrandt: Biological adaptation. International symposium Marburg/Lahn, 1981. G. Thieme, Stuttgart 1982, OCLC 636406984.

Utmärkelser och hedersbetygelser

Hensel mottog olika utmärkelser och priser, såsom

  • Adolf Fick-priset 1954,
  • Feldbergpriset 1961 och
  • Camillo Golgi-medaljen 1974.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Herbert Hensel, 7 januari 2022.

Noter

  1. ^ Braunbuch: Kriegs- und Naziverbrecher in der Bundesrepublik: Staat, Wirtschaft, Armee, Verwaltung, Justiz, Wissenschaft, 1968.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Gunther Hildebrandt: In Memoriam Prof. Dr. med. Herbert Hensel 1920–1983. In: International Journal of Biometeorology. Band 27, Nr. 3. Springer-Verlag, 1983, ISSN 0020-7128, S. 281–282, doi:10.1007/BF02184243
  3. ^ [a b c d] Peter F. Matthiessen: Der Hochschulgedanke Rudolf Steiners und die Universität Witten/Herdecke. In: Peter Heusser, Johannes Weinzirl (Hrsg.): Rudolf Steiner - Seine Bedeutung für Wissenschaft und Leben heute. Schattauer, 2014, ISBN 978-3-7945-6776-8, S. 267–328.
  4. ^ Rektoratsreden (HKM)
  5. ^ Peter Selg: Kienle, Gerhard. In: Biographien Dokumentation. Forschungsstelle Kulturimpuls, abgerufen am 23. Mai 2015.
  6. ^ [a b c] Hans-Jürgen Scheuerle: Zum Lebenswerk Herbert Hensels. Impulse für neue Wege der Forschung. In: Uwe Stave i. A. der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften (Hrsg.): Wissenschaft und Anthroposophie. Urachhaus, 1989, ISBN 3-87838-609-5, S. 41–44.
  7. ^ [a b] Herbert Hensel: Die Sinneswahrnehmung des Menschen. In: Uwe Stave i. A. der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften (Hrsg.): Wissenschaft und Anthroposophie. Impulse für neue Wege der Forschung. Urachhaus Verlag, Stuttgart 1989, ISBN 3-87838-609-5, S. 45–69 (Nach einem Referat auf dem 1. Symposium der Freien Europäischen Akademie der Wissenschaften am 25.11.1977 in Herdecke/Ruhr).

Vidare läsning

  • Gunther Hildebrandt: In Memoriam Prof. Dr. med. Herbert Hensel 1920–1983. In: International Journal of Biometeorology. Band 27, Nr. 3. Springer-Verlag, 1983, ISSN 0020-7128, S. 281–282, doi:10.1007/BF02184243.

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Herbert_Hensel&oldid=50188351”