Synestesi

Ett exempel på hur en grafem-synestetiker upplever bokstäver och siffror.

Synestesi (eller sinnesanalogi eller intersinnessamverkan) är ett neurologiskt fenomen som innebär att hos personer med synestesi är två eller flera sinnen sammankopplade. Vissa synesteter (även synestetiker) kan höra färger, andra kan se ljud; symptomen varierar. Uppgifterna om hur stor del av befolkningen som är synesteter varierar, allt mellan 0,001 och 4,4 % har föreslagits. Synestesi har ansetts vara marginellt vanligare, upp till 6%, hos kvinnor än hos män, men eftersom studier ofta byggt på personer som själva söker sig till forskningen bedöms felmarginalen för den siffran vara relativt stor. Två nyare studier som mer aktivt sökte upp synesteter inom familjer där forskarna vet att minst en individ har synestesi fann ration ligga på 2:7 respektive 2:1, men båda studierna är öppna för att även de uppskattningarna kan behöva justeras. Synestesi har visat sig gå igen i familjer, och man tror därför att tillståndet kan ha genetiska orsaker, dock med flera gener inblandade.

Kännetecknande för synestesi är att associationerna är automatiska, närvarande sedan tidig barndom, och oföränderliga. Vanligast är att den synestetiska kopplingen är en envägs-koppling; ett utlösande stimuli (såsom synen av en särskild bokstav) ger en omedelbar synestetisk upplevelse (såsom av en specifik färg), men det är sällsynt att, i exemplet, färgen även ger upphov till bokstaven hos samma person.

På engelska kallas denna den vanligaste formen för grapheme-colour, och innebär just en koppling mellan bokstäver och färg. En annan vanlig form av synestesi är att uppleva strukturer eller färger för olika tidsenheter, såsom dygn, veckor eller år. Ytterligare en form är synestetiska upplevelser kopplade till ljud, såsom att olika musikaliska toner har varsin färg. Idag finns det vetenskapliga belägg för ca 70 former av synestesi, och det är vanligt att en person kan ha flera olika varianter. Dessa varianter rör olika sinnen - vanligast är att flera former rör ett och samma sinne - alltså syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Men de kan även handla om rent abstrakta upplevelser som utlöser en synestetisk upplevelse, såsom att känslor utlöser färg, eller att namn kopplas till smak.

Synestesin kan vara antingen projicerande, det vill säga, upplevas ’fysiskt’ med sinnet ifråga; såsom att bokstävers färger upplevs som ett vanligt synintryck med ögonen, eller associativ, att bokstävers färger upplevs enbart inombords, i 'det inre ögat', eller upplevelsen av att bara starkt veta att kopplingen bokstav-färg finns där.

Neurologi

De ledande forskningsteorierna pekar på att synestesi neurologiskt innebär extra kopplingar mellan sensoriska regioner i hjärnan, vilket innebär att när ett sinne stimuleras, korsaktiverar det även ett annat. Med andra ord; när ögat tar in åsynen av en bokstav, skickar det en signal till den del av hjärnan som hanterar synintryck. För synesteter skickar det då även vidare en signal till den del av hjärnan som hanterar färg, och aktiverar även det. Därmed upplever synesteten både sinnesupplevelsen av bokstaven och av färgen. Det är idag känt att synesteters hjärnor består av mer grå hjärnsubstans i de delar av hjärnan som hanterar iakttagelseförmåga och uppmärksamhet, jämfört med neurotypiska personers. Det är även så att hjärnans vita hjärnsubstans, som kopplar samman olika delar av hjärnan, är strukturerad på ett annorlunda sätt hos synesteter.

Synestesi är i stort oföränderligt genom livet. Samma triggande intryck kommer alltid att producera precis samma respons för synesteten och det är inget som denne själv kan bestämma över eller ens påverka då intrycken bara finns där automatiskt.

Tillfälliga synestetiska upplevelser kan utlösas genom användande av psykedeliska droger, såsom LSD, men i regel är synestesi något som personen har sedan födseln och dess responser är konsekventa och upplevs, för synesteten, som vardagliga, om än (ofta) önskvärda. Inte heller ger synestesi känslor av rus eller förvirring , och det är värt att notera att synestetiska upplevelser inte är hallucinationer.

För övrigt finns det vetenskapliga teorier om att de personer som upplever synestetiska upplevelser i samband med drogbruk antingen är synesteter själva, eller bär på genen för synestesi men i ett ’alltför svagt’ drag för att ge fullständig synestesi. Men den teorin är ännu inte bekräftad.

Färg och synestesi

En vanlig missuppfattning är att synestesi enbart handlar om sensoriska kopplingar till färg, vilket inte stämmer. Bokstäver/siffror till färg (grapheme-colour synesthesia) respektive musikaliska toner till färg (chromesthesia) är bara några av de vanligaste och mest kända formerna, men långt ifrån alla uppfattar de multipla intrycken som färger. Synestetiska synintryck kan lika gärna handla om geometriska former, gråskala, rastermönster, streck, eller punkter. De än så länge cirka 70 vetenskapligt belagda formerna av synestesi täcker alla sinnen. Det finns synesteter som får ljud av bilder eller färger, synesteter som kan smaka eller höra en geometrisk form, samt andra som ser tid som olika former, för att nämna några exempel.

Synestesi som triggar mer synestesi

Ett sinne som triggar ett annat, eller rättare sagt två sinnen som får samma insignal kan även trigga ett tredje eller fjärde sinne till en synestetisk upplevelse. Exempel: en person hör ett ljud som ser ut på ett visst sätt, denne associerar utseendet till en viss bokstav eller lukt som har ett liknande utseende och som kanske smakar på ett speciellt sätt och har genast satt igång fler synestetiska upplevelser. Synestesi triggar ofta associationer då bokstäver med ett visst utseende som finns i flera ord automatiskt associeras ihop. Synintrycket av en viss värk kan till exempel kopplas ihop med en viss smak eller kanske en viss lukt som har ett liknande utseende, detta gör att synestesi fungerar som en helhet där allt som påminner om något annat associeras ihop av synesteten.

Analoga sinnen

En del sätter likhetstecken mellan synestesi och analoga sinnen, vilket är fel. Analoga sinnen handlar om metaforer där man till exempel kan se ljud som vassa, hårda, kalla eller varma. Alla människor har analoga sinnen mer eller mindre. Synestesi däremot handlar om sammankopplade sinnen som bearbetar samma insignal samtidigt. Det är därför som synestesi är så pass konsekvent som den är. För att ta ett exempel på hur vi uppfattar ljud. Tänk radio, så fungerar de flesta människor där ljudet bara hörs. Tänk TV, så fungerar en synestet där ljud och bild bearbetar samma insignal samtidigt och alltid producerar samma resultat. Synestesi har alltså inget med analoga sinnen att göra.

Ljudintryck

Likartade ljud kan uppfattas positivt eller negativt beroende på vad man vet om ljudkällan. I en park i Seattle byggdes en mur med ett litet vattenfall för att förbättra bruset från en tunnelbanemynning. Det liknande bruset från vattenfallet fick då istället en positiv inverkan på parkgästerna. Gäster på Amaliehaven i Köpenhamn störs ofta av ett ljud som de uppfattar som buller från en motorväg tills de får veta att det är ett vattenfall som låter.

Att leva med synestesi

De flesta synesteter tänker inte på att de uppfattar sinnesintrycken annorlunda eftersom de inte vet om något annat. Att få dubbla eller fler sinnesintryck är lika naturligt för dem som det är för den neurotypiska icke-synesteten att inte få det. Ganska vanligt är att många synesteter är kreativa och skapar. Ofta är synesteter lite känsligare än andra då en synestet upplever livet lite starkare på grund av flera sinnesintryck av samma källa vilket också i de flesta fall gör att man minns upplevelserna lite bättre. Dåliga saker blir en smula sämre för en synestet och de bra sakerna blir lite bättre då denne får en rikare upplevelse av allt. Att se musik till exempel kan vara toppen, att se sin egen värk däremot är inte så kul för synesteten eftersom den då gör sig ännu mera påmind.

Synestesi och ålder

En del personer känner att deras synestesi försvagas med åren och de kan till och med tappa den helt. I andra fall kan vissa personer känna att de fått en starkare synestesi med åren, men detta är väldigt sällsynt och det är betydligt vanligare med en försvagad synestesi. En del personer känner att deras synestesi försvagas när de blir sjuka medan andra inte känner någon skillnad alls. Det skiljer alltså väldigt mycket från person till person och det är därför det är svårt att få grepp om synestesi som helhet.

Synestesi hos alla

Vi fungerar alla synestetiskt i grund och botten då vi använder flera sinnen för att skapa intrycket av något. När vi äter till exempel så kanske många tror att det endast är smaklökarna som avgör hur något smakar. Detta är fel och vi använder alla våra sinnen för att skapa smaken av det vi äter. Hur något ser ut till exempel påverkar smaken starkt eftersom vi äter lika mycket med ögonen. Hur något låter när vi tuggar det påverkar också smaken. Man lät försökspersoner dricka färgade drycker där till exempel jordgubb hade färgats gul, ingen av försökspersonerna som för övrigt var kockar kom ens i närheten av att gissa den rätta smaken på dryckerna. Detta kan du bland annat se i en BBC-dokumentär som heter "Tro inte dina ögon" som sändes på SVT under 2011. Vi fungerar alltså alla synestetiskt i grund och botten och använder alla våra sinnen för att skapa intrycket av något. Synesteter gör det bara mer intensivt då deras sinnen är fysiskt sammankopplade genom någon avvikelse av nervsignaler/banor i hjärnan. Att se ljud, smaker, lukt, känsel, känslor osv är egentligen inte så konstigt utan vårt naturliga sätt att fungera. Man gissar att vi alla föds som synesteter men börjar tappa synestesin vid början av 11 månaders ålder. Varför vet man dock inte. Barns hjärnor har många fler nervkopplingar än en vuxens persons hjärna vilket du också kan se i BBC dokumentären där även synestesi tas upp. Man kan även bringa tillbaka synestesin med hjälp av psykedeliska droger såsom LSD eller Psilocybin/Psilocin, men även hos somliga personer genom sömnbrist, vilket implikerar att alla människor har samma nervstruktur i sammanhanget att tolka verkligheten och att synesteter inte har "extra nervbanor" som föregående påståenden hävdat, utan möjligen bara någon mindre avvikelse hos Serotoninsystemets 5HT2a-receptor. Det eftersom 5HT2a-agonister (psykedeliska droger) framkallar synestesi hos folk som annars inte är synesteter.

Externa länkar

• TED talk: "I listen to color"
• [1], SVT Play, BBC dokumentären "Tro inte dina ögon"