Användare:2001:9B1:10D:19E:0:0:0:33B4/Kurdiska judar: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Nyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Skapat en sida om kurdiska judar med en flertals källor.
Märken: Nutidsfras VE Mobilredigering Redigering via mobilsajten
(Ingen skillnad)

Versionen från 18 november 2023 kl. 21.06

Kurdiska judar (Hebreiska: יהודים כורדים; Kurdiska: Kurdên Cihû) är Mizrahi-judar från Kurdistan, som ungefär täcker delar av nordvästra Iran, norra Irak, nordöstra Syrien och sydöstra Turkiet. Kurdiska judar levde som slutna etniska samhällen tills de fördrevs från arabiska stater från 1940-1950-talet och framåt. Samhället talar till stor del judeo-arameiska och kurdiska språk, med Kurmanji-dialekten och Feyli-dialekten i irakiska och iranska Kurdistan som den vanligaste. Eftersom kurdiska judar ansluter sig till judendomen och kommer från Mellanöstern, används Mizrahi hebreiska för liturgi. Många kurdiska judar, särskilt de som kommer från Irak, gick igenom en sefardisk judisk blandning under 1700-talet.[1][2]

Kurdiska Judar
Kurdên Cihû
יהודים כורדים
Lejonet av Juda flaggan
Antal sammanlagt
Ca 500,000- 1,000,000[3][4][5]
Regioner med betydande antal
Israel Israel 500,000[6][7][8]
Frankrike Frankrike 70,000[9][10][11]
Irakiska Kurdistan Irakiska Kurdistan 2,000[12][13][14]
Språk

hebreiska
kurdiska
arameiska

Religion

judendom

Idag är den överväldigande majoriteten av Kurdistans judiska befolkning bosatt i staten Israel, med samhällets närvaro som ett direkt resultat av antingen den judiska utvandringen från muslimska stater eller av eftersläpande personers införande av Aliyah under de följande decennierna.[15]

Historia [16]

Sedan början av 1900-talet hade några kurdiska judar varit aktiva i den sionistiska rörelsen. En av de mest kända medlemmarna av Lehi (Freedom Fighters of Israel) var Moshe Barazani, vars familj immigrerade från irakiska Kurdistan och bosatte sig i Jerusalem i slutet av 1920-talet.[17] Kurderna har betraktats vara toleranta och fredliga mot judar till skillnad från araber, judar lydde även kurdiska emirer, schejker och hövdingar.

Den stora majoriteten av kurdiska judar tvingades ut ur irakiska Kurdistan och evakuerades till Israel i början av 1950-talet, tillsammans med den irakiska judiska församlingen. Nästan alla kurdiska judar i iranska Kurdistan flyttade också till Israel under samma period. Det rapporterades att kurderna sörjde förlusten av sina judiska grannar och till och med underhållit sina synagogor.[18]

Relationen mellan Israel och Kurdistan

Den tidigaste omtvistade interaktionen mellan Israel och irakiska Kurdistan var 1931, när den blivande chefen för Israels Mossad, Reuven Shiloah, besökte Kurdistan i förklädnad som hebreiska lärare och journalist. Under sin vistelse knöt han kontakter och utvecklade grunden för en israelisk relation med de icke-arabiska samhällena i regionen. Kurdistan och Israel hade gemensamma fiender såsom Irak och Syrien. Under 50-talet bildade Kurdistan och Israel en allians tillsamman med shahen av Iran för att motarbeta Irak och arabiska nationalister. Peshmergan tränades både av Mossad och SAVAK, försedd med tungt vapen, stridsvagnar och missiler. [19][20]

Idag har Israel och Kurdistan en strategisk och stark relation. Till skillnad från Irak, som inte erkänner israelisk suveränitet, tar Kurdistan-regionen emot besökare med israeliskt medborgarskap i Erbil och Sulaymaniyah. Israel och Kurdistan ingår i ekonomiska, teknologiska och militära samarbeten. Israel tillsammans med Ryssland och Frankrike är de enda länderna som stödjer ett självständigt kurdiskt stat. Israel är Kurdistans största olje importör.[21]

Källor

  1. ^ Roth, Elliot J. (2018). Atherosclerosis. Springer International Publishing. sid. 383–384. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-57111-9_2159. Läst 18 november 2023 
  2. ^ ”מגורשי ספרד בעיראק – הוצאת דרכון פורטוגלי – משרד עו"ד בת"א וירושלים” (på he-IL). https://lawoffice.org.il/%D7%9E%D7%92%D7%95%D7%A8%D7%A9%D7%99-%D7%A1%D7%A4%D7%A8%D7%93-%D7%91%D7%A2%D7%99%D7%A8%D7%90%D7%A7-%D7%94%D7%95%D7%A6%D7%90%D7%AA-%D7%93%D7%A8%D7%9B%D7%95%D7%9F-%D7%A4%D7%95%D7%A8%D7%98%D7%95%D7%92/. Läst 18 november 2023. 
  3. ^ ”Kurdish Jewish Community in Israel”. Kurdish Jewish Community in Israel. Jcjcr.org. http://www.jcjcr.org/kyn_article_view.php?aid=20. 
  4. ^ Berman, Lazar (September 30, 2013). ”Cultural pride, and unlikely guests, at Kurdish Jewish festival”. timesofisrael.com. http://www.timesofisrael.com/pride-and-unlikely-guests-at-kurdish-jewish-festival. 
  5. ^ ”Inside the Unlikely, Unofficial Ties Between Israel and the Kurds”. Haaretz. https://www.haaretz.com/amp/middle-east-news/syria/.premium.MAGAZINE-israel-and-the-kurds-an-unlikely-and-unofficial-relationship-1.8234659. 
  6. ^ ”Kurdish Jewish Community in Israel”. Kurdish Jewish Community in Israel. Jcjcr.org. http://www.jcjcr.org/kyn_article_view.php?aid=20. 
  7. ^ Berman, Lazar (September 30, 2013). ”Cultural pride, and unlikely guests, at Kurdish Jewish festival”. timesofisrael.com. http://www.timesofisrael.com/pride-and-unlikely-guests-at-kurdish-jewish-festival. 
  8. ^ ”Inside the Unlikely, Unofficial Ties Between Israel and the Kurds”. Haaretz. https://www.haaretz.com/amp/middle-east-news/syria/.premium.MAGAZINE-israel-and-the-kurds-an-unlikely-and-unofficial-relationship-1.8234659. 
  9. ^ ”Kurdish Jewish Community in Israel”. Kurdish Jewish Community in Israel. Jcjcr.org. http://www.jcjcr.org/kyn_article_view.php?aid=20. 
  10. ^ Berman, Lazar (September 30, 2013). ”Cultural pride, and unlikely guests, at Kurdish Jewish festival”. timesofisrael.com. http://www.timesofisrael.com/pride-and-unlikely-guests-at-kurdish-jewish-festival. 
  11. ^ ”Inside the Unlikely, Unofficial Ties Between Israel and the Kurds”. Haaretz. https://www.haaretz.com/amp/middle-east-news/syria/.premium.MAGAZINE-israel-and-the-kurds-an-unlikely-and-unofficial-relationship-1.8234659. 
  12. ^ ”Kurdish Jewish Community in Israel”. Kurdish Jewish Community in Israel. Jcjcr.org. http://www.jcjcr.org/kyn_article_view.php?aid=20. 
  13. ^ Berman, Lazar (September 30, 2013). ”Cultural pride, and unlikely guests, at Kurdish Jewish festival”. timesofisrael.com. http://www.timesofisrael.com/pride-and-unlikely-guests-at-kurdish-jewish-festival. 
  14. ^ ”Inside the Unlikely, Unofficial Ties Between Israel and the Kurds”. Haaretz. https://www.haaretz.com/amp/middle-east-news/syria/.premium.MAGAZINE-israel-and-the-kurds-an-unlikely-and-unofficial-relationship-1.8234659. 
  15. ^ Roth, Elliot J. (2018). Atherosclerosis. Springer International Publishing. sid. 383–384. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-57111-9_2159. Läst 18 november 2023 
  16. ^ Shirley Kaufman, Galit Hasan-Rokem, Tamar S. Hess, Alicia S. Ostriker, red (1999). The defiant muse: Hebrew feminist poems from antiquity to the present ; a bilingual anthology. The Helen Rose Scheuer Jewish Women's Series. ISBN 978-1-55861-224-2. Läst 18 november 2023 
  17. ^ Roth, Elliot J. (2018). Atherosclerosis. Springer International Publishing. sid. 383–384. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-57111-9_2159. Läst 18 november 2023 
  18. ^ Roth, Elliot J. (2018). Atherosclerosis. Springer International Publishing. sid. 383–384. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-57111-9_2159. Läst 18 november 2023 
  19. ^ Roth, Elliot J. (2018). Atherosclerosis. Springer International Publishing. sid. 383–384. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-57111-9_2159. Läst 18 november 2023 
  20. ^ Chan, E.H.W.; Minasian, R.A. (2007). ”Remodulation based coherence-free photonic notch filter with wide passband”. Electronics Letters 43 (11): sid. 641. doi:10.1049/el:20070143. ISSN 0013-5194. http://dx.doi.org/10.1049/el:20070143. Läst 18 november 2023. 
  21. ^ Roth, Elliot J. (2018). Atherosclerosis. Springer International Publishing. sid. 383–384. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-57111-9_2159. Läst 18 november 2023 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Användare:2001:9B1:10D:19E:0:0:0:33B4/Kurdiska_judar&oldid=54141391”