Irakiska Kurdistan

Dalal bro i Zaxo

Irakiska Kurdistan, eller södra Kurdistan utifrån befintliga stater (centrala utifrån Kurdistan geografi), ligger i norra Irak. Efter Gulfkrigets slut 1991 fick irakiska Kurdistan skydd av FN samt USA och dess allierade. I skydd av flygförbudszonen över norra Irak fann kurderna det utrymme som krävdes för att skapa en de facto autonomi. När den irakiska armén inte längre kunde få eldunderstöd från luften lämnade den irakiska Kurdistan. ^[1]

Park i Erbil.

Den 19 maj 1992 hölls det första allmänna valet i kurdisk historia. Eftersom spärregeln var relativt högt (7 %) fick endast de två stora partierna (KDP och PUK) mandat. Först var fördelningen 51 mot 49, efter anklagelser om fusk ändrade man till 50-50. Regeringen kollapsade dock 1994 och resulterade i ett inbördeskrig. Det sista parlamentariska mötet hölls 1996. Brödrakriget resulterade i skapandet av två kurdiska regioner, en PUK-kontrollerad region runt Silemani och en KDP-kontrollerad region runt Hewler (och Dihok). Båda parter tillkännagavs sig själva som den legitima härskaren av Kurdistan. Mot slutet av 1990- och början av 2000-talet enades partierna och under Irakkriget bildades en gemensam region känd som KRG, Kurdistan regional government, eller Kurdistans regionala regering. Irak omformades till en federalstat och irakiska Kurdistan blev en självständig federal enhet. År 2005 valdes Massoud Barzani till kurdiska regionens president och blev omvald vid valet år 2009.

Den tidigare gerillan Peshmerge har i och med upprättandet av KRG blivit en regelrätt armé. I regionala Kurdistan finns det över femhundra utländska företag och en rad länder har öppnat diplomatiska beskickningar.^{[källa behövs]}

Arbetskraftsinvandringen har påtagligt ökat, i huvudsak kommer arbetarna från Pakistan, Indien, Kina, Korea eller Östafrika.^{[källa behövs]}