-is
| Den här artikeln eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. Motivering: Artikeln behöver ses över och kompletteras Rätta gärna felaktigheter, och se diskussionssidan för mer information. (2012-04) |
| Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2012-04) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
-is är i det svenska språket ett suffix som flitigt används för att bilda nya ord. Ordbilddninmed hjälp av ändelsen -is är ett produktivt sätt för nyordbildning, populärt främst i Mälardalen. Morfemet är lånat från latinets och grekiskans -is-ändelser. Morfemet kan ha olika funktion och avgör inte alltid ordklass för det resulterande ordet, även om de flesta -is-ord är substantiv. Många -is-ord är adjektiv (såsom bakis, poppis, sotis) och det förekommer även enstaka adverb (bergis i betydelsen säkert) och en interjektion (grattis). -is-ändelsen har använts för att skapa nya ord åtminstone sedan 1700-talet.
- Wiktionary har ett uppslag om -is.
Innehåll |
[redigera] Funktioner
- Bildar slang av ett normalord.
- Är tvåstavigt och har akut accent.
- Bildar förkortning, till exempel fjärris av fjärrkontroll eller poppis av populär (ordet byter inte ordklass).
- Substantivbildande avledning, till exempel kändis av adjektivet känd.
- Smeknamn: språkvetenskaplig beteckning är hypokorism
- Används för att benämna en person som associeras med något, till exempel käftis av käft för tandläkare.
- Verkar ha en naiviserande funktion och då fungera som en sorts diminutiv eller förstärkare av positiva drag, som till exempel i kramis av kram.
- Starkt förknippat med slang och informalitet, men är idag ett ganska vardagligt ordbildningselement.
[redigera] Lista över -is-ord
| Den här artikeln saknar källhänvisningar och kan därför inte verifieras. (2009-04) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
[redigera] Mer eller mindre etablerade -is-ord
|
|
[redigera] Lokala namn
- Ackis - Akademiska sjukhuset i Uppsala, eller Kungliga musikhögskolan (av Musikaliska akademien) i Stockholm samt Akademibokhandeln, företrädesvis den på Mäster Samuelsgatan i Stockholm
- Bagis - Bagarmossen utanför Stockholm
- Blåpis - "...Blå Porten, som under 1800-talet var en av Djurgårdens mest kända inneställen och mötesplats för många som sökte sig till Djurgården. "Blåpis" i folkmun!"[2]
- Bollis - Bollsplanet vid Olympiska stadion i Helsingfors
- Espis - Esplanaden i Helsingfors
- Fiskis - Fisksätra utanför Stockholm; restaurang Kalastajatorppa (fi. för "fiskaretorp") i Helsingfors
- Frysis - Fryshuset
- Gamlis - Gamla Uppsala, Uppsala
- Hagis - Hagnäs i Helsingfors
- Happis - Haparanda
- Husis - Hufvudstadsbladet (finsk tidning)
- Hökis - Hökarängen, förort i södra Stockholm
- Lappis - Lappkärrsberget i Stockholm, eller konferensen Lapplandsveckan i Lycksele.
- Lutis - Luthagen i Uppsala
- Medis - Medborgarplatsen i Stockholm
- Rackis - Rackarberget i Uppsala
- Rålis - Rålambshovsparken i Stockholm
- Saltis - Saltsjöbaden utanför Stockholm. Samt för kallbadhuset där.
- Skaris - Skarholmen i Uppsala
- Skeppis - Skeppsholmen i Stockholm
- Socis - restaurang (f.d. Societetshuset) i Helsingfors
- Teknis - diverse skolor med teknisk inriktning, till exempel Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
- Ullis - Ulleråkers sjukhus i Uppsala
- Vasis - Vasagatan samt den forna Vasahallen i Helsingfors
- Västis - Västra Nyland, lokaltidning i Västnyland (Finland), alt. Västmannagatan i Stockholm
[redigera] Varumärken m.m.
- Bakis och Skakis - (tidigare krog i Stockholm som vann en strid mot Friskis och Svettis gällande namnvalet)
- Champis -(läskedryck av äpple)
- Festis -(dryck)
- Friskis & Svettis - (hälsorganisation)
- Fructis - (godis)
- Fyris - (fyrhjulig motorcykel i Byggare Bob)
- Glimmis - (registrerat varumärke för typ av reflexer, som glimmar)
- Husis - (finländska Hufvudstadsbladet)
- Knäckis
- Lantis - (restaurant i anslutning till Stockholms universitet)
- Opsis Kalopsis, tidskrift om barn- och ungdomskultur för vuxna)
- Quottis - (korttidsdagis för anställda på KTH i Stockholm)
- Rådis - (Din Skos barnskomärke)
- Simmis - (Helsingfors Simsällskap)
- Smakis
- Softis (Edets toalettpapper)
- Sunkis för Sunkist
- Smartis för Smarties
- Webbis för Webhallen
[redigera] Personer och figurer med -is-namn
- Bandis - (bulldozer i Byggare Bob)
- Kattis Ahlström
- Lampis - Figur ur Pinocchio.
- Kranis - (lyftkran i Byggare Bob)
- Opsis Kalopsis - figur av Lennart Hellsing, vän till Krakel Spektakel och Kusin Vitamin
- Skopis - (grävlastare i Byggare Bob)
- Skotis - (snöskoter i Byggare Bob)
- Sven-Göran "Svennis" Eriksson
- Thomas "Rådis" Rådström
[redigera] Läkarlatin
Suffixet -it betyder inflammation. Ofta fyller man även på med -itis.
- Otit[is] = öroninflammation
- Bronkit[is] = lunginflammation
- Meningit[is] = hinn-inflammation
etc...
[redigera] Andra -is-ord
Orden nedan är inte bildade genom avledning med hjälp av suffixet -is.
- Barkis, Bergis - (brödsorter lånord från jiddisch)
- Basis - grekiska - (betyder grundlinje och steg, gång)
- Bebis/bäbis - (lånord från engelskans babies (jämför keps, kex)
- Grammis - (musikpris)
- Gratis - latin (med samma betydelse som på svenska)
- Haggis - (skotsk maträtt)
- Hospis - (egentligen Hospice, vård i livets slutskeende)
- Ignis - latin för flamma
- Otis - (latinskt namn för trappar ett fågelsläkte)
- Penis - latin
- Rabbis - (dialektalt ord för den gotländska vildkaninen med ursprung i engelskans rabbit)[3]
- Rudis - latin för rå, ohyfsad; nybörjare, totalt okunnig
- Schottis - (lånord från tyskans schottisch, dvs. skotsk)
- Smajlis/smilis - lånord från engelskans smileys (gränsfall, är troligen samtidigt bildat av "smil"+-is)
- Sparris
[redigera] Externa länkar
- Språkets uppkomlingar Artikel om slang av Ulla-Britt Kotsinas, ur tidskriften Språkvård (2003), se speciellt rubriken Slangsuffix (sidan 9)
- Ändelsen -is ger ett ledigare språk Språkspalt av Siv Strömquist, ur Svenska Dagbladet (2003)
- Kändis för doldis Om uppkomsten av "kändis" och "doldis" av Sten Berglind, ur Expressen (2004)
- Suffigerade affixet -is Debatt på Google Groups
[redigera] Källor
- ^ ”Nummer.se”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2011. http://www.webcitation.org/5ywHaYKOw.
- ^ Brusewitz Gunnar, Ekman Henrik (1995). Ekoparken. Wahlström & Widstrand. sid. 150. ISBN 91-46-16772-2
- ^ ”Guteinfo”. Arkiverad från originalet den 26 maj 2011. http://www.webcitation.org/5yxgZ3GCJ. Läst 3 mars 2011.