283 Emma

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
283 Emma
Upptäckt[1]
Upptäckare A. Charlois
Upptäcktsplats Nice
Upptäcktsdatum 8 februari 1889
Beteckningar
MPC-beteckning 283 Emma
Alternativa namn 1980 FJ12
Småplanetskategori Asteroidbältet
Omloppsbana[2]
Epok: 30 november 2008
Aphelium (Q) 3,50611030 AU
524 506 635 km
Perihelium (q) 2,5880629 AU
387 168 700 km
Halv storaxel (a) 3,04708661 AU
455 837 669 km
Excentricitet (e) 0,15064347
Siderisk omloppstid (period) 1 942,78895 d (5,32 år)
Medelomloppshastighet 17,08 km/s
Medelanomali 328,44056°
Inklination (i) 7,99786°
Longitud för uppstigande nod (node) 304,41948°
Periheliumargument (peri) 53,25232°
Månar 1
Fysikaliska data
Dimensioner 148,06[2] km
148,1±4,6[3] km
Massa 1,48×1018[3] kg
Medeldensitet 0,87±0,02[3] g/cm³
Siderisk rotationsperiod 6,888[2][3][4] h
Albedo 0,0262[2]
0,026±0,002[3] båda geometrisk
Spektraltyp X[2], P[3]
Absolut magnitud (H) 8,72[2]
Hitta fler artiklar om astronomi med

283 Emma är en asteroid upptäckt 8 februari 1889 av Auguste Charlois i Nice. Vem eller vad asteroidens namn anspelar på är okänt.[5]

S/2003 (283) 1[redigera | redigera wikitext]

Den 14 juli 2003 upptäckte W. J. Merline med flera vid Keck-observatoriet en måne till Emma. Bekräftelse av upptäckten gjordes vid VLT i Chile.[6] Asteroiden har en omloppsbana med medelavståndet 596±3 km från Emma, excentriciteten 0,11±0,01 och omloppstiden 3,36±0,001 dygn. Månen har diametern 12 kilometer.[3]

Ytterligare undersökningar har gett att det inte finns någon mer måne som är större än 3,7 km.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 14 februari 2009
  2. ^ [a b c d e f] NASA JPL Small-Body Database Browser on 283 Emma Läst 14 februari 2009
  3. ^ [a b c d e f g] ”(283) Emma and S/2003 (283) 1”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/astmoons/am-00283.html. Läst 14 februari 2009. 
  4. ^ Stanzel, R.. ”Lightcurves and Rotation Period of Minor Planet 283 Emma”. Astronomy & Astrophysics Supplement Series. sid. vol. 34, p.373. http://adsabs.harvard.edu/abs/1978A&AS...34..373S. 
  5. ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. Sid. 36. ISBN 3-540-00238-3. http://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA37&dq=283+Emma&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=283%20Emma&f=false. Läst 2 maj 2015 
  6. ^ ”IAUC 8165: S/2003 (283) 1”. http://www.cfa.harvard.edu/iauc/08100/08165.html. Läst 14 februari 2009. 
  7. ^ F. Marchis et al (maj 2008). ”Main belt binary asteroidal systems with eccentric mutual orbits”. Icarus. sid. Volume 195, Issue 1, Pages 295-316. doi:10.1016/j.icarus.2007.12.010. http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6WGF-4RJ9X6R-1&_user=10&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=9a93e7d50395aea02387a320fa531f18. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]