Adoptianism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Adoptianism är inom kristologin uppfattningen att Kristus från början var enbart människa men "adopterades" som Guds son genom dopet i Jordan.

Den egentliga adoptianismen uppstod i Spanien700-talet, men den har paralleller i äldre kristen historia. Ebjoniterna, den grupp som antas ligga bakom den till 100-talet daterade apokryfiska skriften Ebjoniterevangeliet, hyste till exempel en sådan uppfattning. Den framställdes i Spanien först av ärkebiskop Elipandus i Toledo och biskop Felix i Urgellis.

I och med kyrkomötena i Regensburg 792, Frankfurt am Main 794 samt Aachen 799 blev adoptianismen fördömd som kättersk då den ansågs vara en upprepning av det nestorianska kätteriet. Främst bland adoptianimens motståndare kan man räkna Alkuin, teolog vid Karl den stores hov. Karl den store var en av de drivande för att få irrläran fördömd.

Frågan om det exakta förhållandet mellan Kristus och Gud var en återkommande stridsfråga inom kristologin under tidig medeltid.

En form av adoptianism förkunnades även av den moderne pingstpastorn William M Branham.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Nordisk familjebok (1904), band 1, s. 191 (länk)