Agrippina den yngre

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Agrippina d.y.

Agrippina den yngre, även Agrippina Minor (latin: Iulia Agrippina), född 6 november 15 e.Kr. i Oppidum Ubiorum (nuvarande Köln), död mellan 19 och 23 mars 59 i Kampanien, var dotter till Germanicus och Agrippina d.ä, samt Tiberius Claudius Nero Germanicus fjärde gemål.

Agrippina föddes i den stad som fick namnet efter henne, Colonia Agrippina (Köln). Hon var först gift med Gnaeus Domitius Ahenobarbus, som hon hade sonen Nero med, och senare Passienus Crispus, som hon lär ha bragt om livet för ett stort arv.

Liksom sina systrar stod hon i brottsligt förhållande till sin bror Caligula. Hon lyckades genom fula knep förmå sin farbror, kejsar Claudius, att ta henne till gemål (49) och utnämna hennes son Nero till sin efterträdare. Hon lät förgifta Claudius (54), och Nero blev därefter kejsare och Agrippina hoppades få styra riket, men blev i stället osams med honom. Då hon slutligen hotade att låta uppsätta Claudius son Britannicus på tronen ledde det till Britannicus död, år 55. Några år senare blev Agrippina själv på Neros befallning mördad.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Agrippina, 1904–1926.


Företrädare:
Messalina
Romersk kejsarinna (ej regent)
49-54
Efterträdare:
Claudia Octavia