Alby, Ånge kommun
| Alby | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Medelpad |
| Län | Västernorrlands län |
| Kommun | Ånge kommun |
| Koordinater | 62°29′38.04″N 15°28′41.69″Ö / 62.4939000°N 15.4782472°Ö |
| Area | 150 hektar |
| Folkmängd | 349 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 2,33 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Alby |
| Postnummer | 841 44 |
| Riktnummer | 0690 |
| Tätortskod | T7400 |
| Geonames | 2727040 |
  Albys läge i Västernorrlands län
| |
 | |
| Wikimedia Commons: Alby, Ånge Municipality | |
Alby är en tätort i Ånge kommun och Borgsjö socken. Orten ligger vid Ljungans norra strand och drygt 1 mil väster om kommunens centralort Ånge.
Historia
Anledningen till Albys industrialisering var närheten till elkraften från Ljungan. Tidigare fanns ett vattenkraftverk men endast resterna från inloppskanalen finns nu kvar. Även en karbidfabrik fanns tidigare.
Kräftfisket i älven var ett av de bättre flodkräftfiskevattnen i Sverige. Efter reglering av Ljungan försvann de av i dag okänd anledning (man säger att det inte var kräftpesten). En anekdot förtäljer att orsaken till att kräftorna kom till Ljungan var en sump utanför disponentvillan. Någon tjuvvittjade sumpen och stängde inte igen luckan så resterande kräftor fick sin frihet.
När det nya vattenkraftverket, Järnvägsforsen, byggdes förstördes delar av Ljungans fiske- och älvmiljö.
Administrativ historik
För Alby som var och är belägen i Borgsjö socken, inrättades i Borgsjö landskommun 2 december 1904 Alby municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Alby 1950–2010[2][3][4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 912 | ## | ||
| 1960 | 1 091 | 112 | ||
| 1965 | 835 | 112 | ||
| 1970 | 766 | |||
| 1975 | 723 | |||
| 1980 | 673 | |||
| 1990 | 552 | 122 | ||
| 1995 | 504 | 124 | ||
| 2000 | 439 | 124 | ||
| 2005 | 403 | 124 | ||
| 2010 | 367 | 124 | ||
| 2015 | 349 | 150 | ||
Anm.:
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Näringsliv
På orten finns en fabrik för natrium- och kaliumklorat och en stor väteperoxidfabrik. Företaget Elkapsling har tillverkning av automatikskåp, dataskåp och utomhusskåp på orten.
Noter
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 231. http://www.webcitation.org/6T09ZkyrB. Läst 9 oktober 2014
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 72
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort. Läst 14 november 2016.
| ||||||||||||||||
