Alsophis rufiventris

Från Wikipedia
Alsophis rufiventris
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteAlsophis
ArtAlsophis rufiventris
Vetenskapligt namn
§ Alsophis rufiventris
Auktor(Duméril, Bibron & Duméril, 1854)
Synonymer
Dromicus rufiventris DUMÉRIL 1854[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Alsophis rufiventris[2] är en ormart som beskrevs av Duméril, Bibron och Duméril 1854. Alsophis rufiventris ingår i släktet Alsophis och familjen snokar.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten når en längd upp till 92 cm. Artepitet rufiventris i det vetenskapliga namnet syftar på ormens rödbruna till rödaktiga undersida. På ovansidan varierar grund färgen mellan mörkbrun och ljusgrå. Hannarna har på ryggen ett mönster av fläckar med svarta kanter som övergår till mörka linjer vid svansen. Honor har däremot en dekoration av olika strimmor och fläckar som försvinner längre bak.[5]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Alsophis rufiventris förekommer endemisk på öarna Saba och Sint Eustatius i Karibiska Nederländerna. Tidigare levde arten även i Saint Kitts och Nevis. Den utrotades där av den introducerade javanesiska mungon. Ormen lever i nästan alla habitat som hittas på öarna som torra skogar, fuktiga skogar och trädgårdar.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Alsophis rufiventris är aktiv på dagen men den vilar under dagens hetaste timmar. Ormen rör sig gömd mellan klippor eller i lövskiktet och överraskar sina byten. Den kan även uppsöka gnagarnas underjordiska bon. Förutom gnagare jagas mindre ödlor som anolisar. Även ödlornas ägg äts. Alsophis rufiventris kan döda sina byten med det giftiga bettet.[5]

Honor av andra ormar i samma släkte lägger inga ägg utan föder levande ungar. Troligen sker fortplantningen hos denna art på samma sätt.[5]

Status[redigera | redigera wikitext]

Ifall manguster införs på Saba och Sint Eustatius är beståndet akut hotad. Ökat turisttrafik i Antillerna ökar även denna fara. I Karibiska Nederländerna dödas enstaka exemplar av tamkatter. Några få individer fångades och såldes som sällskapsdjur. Kring några kullar på öarna inrättades skyddszoner. IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar (VU).[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Daltry, J.C. & Powell, R. 2016 Alsophis rufiventris . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 19 oktober 2019.
  2. ^ [a b] Duméril, A.M.C., G. BIBRON & A.H.A. DUMÉRIL (1854) Erpétologie générale ou Histoire Naturelle complète des Reptiles. Vol. 7 (partie 1)., Paris, xvi + 780 S.
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (16 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/alsophis+rufiventris/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ Alsophis rufiventris i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.
  5. ^ [a b c] R. Edwards (2012). ”Red-bellied racer”. ARKive. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191019144632/http://sarkive.com/reptiles/alsophis-rufiventris/. Läst 19 oktober 2019. 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]