Ammoniter (fossil)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ammoniter
ISAmmonit.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Blötdjur
Mollusca
Klass Bläckfiskar
Cephalopoda
Underklass Ammoniter
Ammonoidea
Vetenskapligt namn
§ Ammonoidea
Hitta fler artiklar om djur med

Ammoniter (Ammonoidea) är en utdöd underklass av bläckfiskar. De levde från ungefär 400 till 65 miljoner år sedan ända från tidiga devon fram till översta krita. De levde i grunda hav och många var bra på att simma. [1] Ammoniter har genom åren använts flitigt som biostratigrafiska markörer, främst under jura, eftersom nya arter utvecklades snabbt och levde under en relativt kort period i jordens historia.

Man känner till cirka 5 000 arter av varierande storlek, från en centimeter till 2,5 meter i diameter.[1] Ammoniterna hade oftast ett i en plan spiral hoprullat skal av aragonit,[1] som var delat i flera kamrar av tvärväggar, där själva djuret fanns i den yttersta. De hade lock som kunde stänga till boningskammaren, det kunde vara ett sorts lock kallat aptychi som bestod av två lockhalvor eller ett "odelat" lock kallat anaptychi.[1]

Klassificering av ammoniter[redigera | redigera wikitext]

Ett tvärsnitt av ett ammonitiskt skal, vilket blottar de inre kammarna och deras septum. Stora polerade exempel är välkända för deras estetiska och vetenskapliga värde.

Med ursprung i ordningen Bactritida hos underklassen fyrgälade bläckfiskar så dök de ammonoitiska bläckfiskarna först upp under devon (drygt 400 miljoner år sedan) och dog ut vid slutet av krita (66 miljoner år sedan) tillsammans med dinosaurierna. Klassificeringen av ammononiter är delvis baserad på biologiska ornament och strukturer av septum (tunna väggar mellan de inre kamrarna av skalet hos bläckfiskar). Baserat på dessa och andra kännetecken så har underklassen ammoniter delats in i tre ordningar och åtta kända underordningar. Medan nästan alla fyrgälade bläckfiskar uppvisar mjuk svängda suturer så är ammonoiternas suturlinje (korsningen av septumet med det yttre skalet) variabelt vikt och formar sadlar (eller toppar) och lober (eller dalar).

Ordningar och underordningar[redigera | redigera wikitext]

Ammoniterna kan delas upp i åtta ordningar, vilka listas nedan, från den mest primitiva till den mest härledda:

  • Anarcestida, devon
  • Clymeniida, övre devon
  • Goniatitida, Middle Devonian - övre perm
  • Prolecanitida, Upper Devonian - övre trias
  • Ceratitida, Permian - trias
  • Phylloceratida, Triassic - krita
  • Lytoceratida, Jurassic - krita
  • Ammonitida, Lower Jurassic - övre krita

Inom vissa klassificeringar lämnas dessa som underordningar, som endast ingår i tre ordningar: Goniatitida, Ceratitida och Ammonitida.

Treatises taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Treatise on Invertebrate Paleontology (del L, 1957) delar upp ammoniter, som betraktas som en ordning, i åtta underordningar: Anarcestina, Clymeniina, Goniatitina och Prolecanitina från paleozoikum; Ceratitina från trias; samt Ammonitina, Lytoceratina och Phylloceratina från jura och krita. I efterföljande taxonomier betraktas dessa ibland som ordningar inom underklassen ammoniter.

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  • Bra böckers lexikon, 1973

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Bergman, Claes; Stridsberg, Sven (2007). Svenska fossil i ord och bild. Lund: Studentlitteratur. sid. 30. ISBN 978-91-44-04877-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ammonoidea