Ammoniter (fossil)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ammoniter
ISAmmonit.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Blötdjur
Mollusca
Klass Bläckfiskar
Cephalopoda
Underklass Ammoniter
Ammonoidea
Vetenskapligt namn
§ Ammonoidea
Hitta fler artiklar om djur med

Ammoniter (Ammonoidea) är en utdöd underklass av bläckfiskar. De levde från ungefär 400 till 65 miljoner år sedan ända från tidiga devon fram till översta krita. De levde i grunda hav och många var bra på att simma. [1] Ammoniter har genom åren använts flitigt som biostratigrafiska markörer, främst under jura, eftersom nya arter utvecklades snabbt och levde under en relativt kort period i jordens historia.

Man känner till cirka 5 000 arter av varierande storlek, från en centimeter till 2,5 meter i diameter.[1] Ammoniterna hade oftast ett i en plan spiral hoprullat skal av aragonit,[1] som var delat i flera kamrar av tvärväggar, där själva djuret fanns i den yttersta. De hade lock som kunde stänga till boningskammaren, det kunde vara ett sorts lock kallat aptychus som bestod av två lockhalvor eller ett "odelat" lock kallat anaptychus.[1]

Klassificering av ammoniter[redigera | redigera wikitext]

Ett tvärsnitt av ett ammonitskal, vilket blottar de inre kammarna och deras septa. Stora polerade exemplar är välkända för deras estetiska och vetenskapliga värde.

Ammoniterna uppstod under devon (för drygt 400 miljoner år sedan), med ursprung i ordningen Bactritida inom underklassen fyrgälade bläckfiskar (Nautiloidea), och dog ut vid slutet av krita (för 66 miljoner år sedan) tillsammans med dinosaurierna. Klassificeringen av ammononiter baseras delvis på septas (tunna väggar mellan de inre kamrarna av det yttre skalet hos bläckfiskar) struktur och skalets yttre ornamentering. Underklassen ammoniter har delats in i tre ordningar och åtta kända underordningar baserat på dessa och andra kännetecken. Medan nästan alla fyrgälade bläckfiskar uppvisar mjukt svängda suturer så är ammonoiternas suturlinje (septums sammanfästning vid det yttre skalet) variabelt vikt och formar sadlar (eller toppar) och lober (eller dalar).

Ordningar och underordningar[redigera | redigera wikitext]

Ammoniterna kan delas upp i åtta ordningar, vilka listas nedan, från den mest primitiva till den mest avancerade:

  • Anarcestida, devon
  • Clymeniida, yngre devon
  • Goniatitida, mellersta devon - yngre perm
  • Prolecanitida, yngre devon - yngre trias
  • Ceratitida, perm - trias
  • Phylloceratida, trias - krita
  • Lytoceratida, jura - krita
  • Ammonitida, äldre jura - yngre krita

Inom vissa klassificeringar betrktas dessa som underordningar, som indelas i tre ordningar: Goniatitida, Ceratitida och Ammonitida.

Treatises taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Treatise on Invertebrate Paleontology (del L, 1957) delar upp ammoniter, som betraktas som en ordning, i åtta underordningar: Anarcestina, Clymeniina, Goniatitina och Prolecanitina från paleozoikum; Ceratitina från trias; samt Ammonitina, Lytoceratina och Phylloceratina från jura och krita. I efterföljande taxonomier betraktas dessa ibland som ordningar inom underklassen ammoniter.

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  • Bra böckers lexikon, 1973

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Bergman, Claes; Stridsberg, Sven (2007). Svenska fossil i ord och bild. Lund: Studentlitteratur. Sid. 30. ISBN 978-91-44-04877-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ammonoidea