Anna Horn af Rantzien
| Anna Horn af Rantzien | |
 Horn af Rantzien med en elev år 1964
| |
| Mandatperiod 1988–1991 | |
| Valkrets | Stockholms län |
| Född | 11 februari 1924 Solna, Stockholms län |
| Död | 14 oktober 2009 (85 år) Löttorp, Kalmar län |
| Politiskt parti | Miljöpartiet |
| Yrke | Författare |
Anna Brita Sofia Horn af Rantzien, född Arrhenius 11 februari 1924 i Solna, död 14 oktober 2009 i Löttorp på Öland, var en svensk författare och politiker. Hon var 1988–1991 ledamot i Sveriges riksdag för Miljöpartiet. Vid sidan av politiken var hon verksam inom miljörörelsen; 1984 grundade hon Föreningen Kärngårdar.
Biografi
Anna Horn af Rantzien avlade studentexamen 1942, blev fil.kand. vid Stockholms universitet 1947 och fil.mag. 1962. Hon var extra ordinarie adjunkt 1961–1964[1] vid Mörbyskolan, programproducent på Utbildningsradion 1964–1980 och redigerade diverse böcker. Horn af Rantzien hade utredningsuppdrag för länsstyrelserna i Östergötlands län och Kalmar län 1977 och 1988 samt för bostadsdepartementet 1978.
Politiskt engagemang
Anna Horn af Rantzien var ledamot i miljö- och hälsovårdsnämnden i Solna kommun 1985–1988. 1988 valdes hon in i riksdagen på plats 62 för Miljöpartiet. Hon var ledamot i arbetsmarknadsutskottet och suppleant i kulturutskottet.
Övriga aktiviteter
Anna Horn grundade 1984 Föreningen Kärngårdar.[2] En "kärngård" arbetar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling med medvetet värn för livets mångfald och rikedom.[1] Med ett nätverk av Kärngårdar minskar samhällets sårbarhet, landets självförsörjningsgrad ökar och gammal kunskap som kan bli nödvändig vid samhällskriser bevaras.[3]
Föreningen har identifierat ett 80-tal gårdar och arbetade för att dessa skulle bli en resurs inom Totalförsvarets Civilförsvarnot.[4] 2012 gick Föreningen Kärngårdar upp i Föreningen Framtiden i Våra Händer, FIVH.
Familj och eftermäle
Horn af Rantzien var dotter till biokemisten Olof Arrhenius, sondotter till kemisten och Nobelpristagaren Svante Arrhenius och syster till oceanografen Gustaf Arrhenius.
Efter Anna Horn af Rantziens död 2009 grundades Anna Horns minnesfond.[5] Minnesfonden utdelar en gång per år ett bidrag på 5 000 kronor till någon form av aktivitet som ligger i linje med Framtiden i Våra Händers syfte.
Bibliografi
- Horn, Anna (1987). Kärngårdar: ett nätverk som minskar vår sårbarhet och bevarar hotade livsvärden. Stockholm: LT. Libris 7253303. ISBN 91-36-02667-0
- Horn af Rantzien, Anna (1989). Vågar du gå med över regnbågsbron. [Hedemora: Gidlunds]. ISBN 91-7833-154-4
- Horn af Rantzien, Anna (2006). Vågspel. [Löttorp: Anna Horn af Rantzien]. Libris 10347240. ISBN 91-631-7835-4
Referenser
- ^ [a b] Lindberg, Erik (2001-11-30): "”Kärngårdar gör oss mindre sårbara”". miljomagasinet.se. Läst 5 maj 2015.
- ^ Gustafsson, Kurt: "Om Kärngårdar". Arkiverad 8 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. framtiden.a.se. Läst 2 maj 2015.
- ^ "Med små lätta fotavtryck". miljomagasinet.se, Miljömagasinet #44, 2012-11-02. Läst 2 maj 2015.
- ^ "Motion med anledning av prop. 1990/91:102 Verksamhet och anslag inom totalförsvaret under budgetåret 1991/92". riksdagen.se, 1991-03. Läst 2 maj 2015.
- ^ "Kärngårdsfonden". Arkiverad 30 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine. framtiden.a.se. Läst 2 maj 2015.
- Fakta om folkvalda: riksdagen 1988–1991. Stockholm: Riksdagens förvaltningskontor. 1989
- Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010