Stockholms läns valkrets

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Stockholms läns valkrets vid val till den svenska riksdagen omfattar sedan införandet av enkammarriksdagen hela Stockholms län med undantag för Stockholms kommun, som utgör en egen valkrets.

Innehåll

Mandatantal [redigera]

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen 24 fasta mandat och 4 utjämnningsmandat. Antalet mandat har sedan ökat gradvis till 27 fasta mandat och 5 utjämningsmandat 1973, 28 fasta mandat och 5 utjämningsmandat 1976, 29 fasta mandat och 4 utjämningsmandat 1979, 30 fasta mandat och 4 utjämningsmandat 1982, 31 fasta mandat och 5 utjämningsmandat 1985, 32 fasta mandat och 5 utjämningsmandat 1988 och 1991 samt 33 fasta mandat och 3 utjämningsmandat 1994. Vid riksdagsvalet 2006 hade Stockholms läns valkrets 36 fasta mandat och får valet 2010 37 fasta mandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970-2010[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010
24 27 28 29 30 31 32 32 33 34 35 36 37

Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen (listan ej komplett) [redigera]

1971-1973 [redigera]

1974-1975/76 [redigera]

1976/77-1978/79 [redigera]

1979/80-1981/82 [redigera]

1982/83-1984/85 [redigera]

1985/86-1987/88 [redigera]

1988/89-1990/91 [redigera]

1991/92-1993/94 [redigera]

1994/95-1997/98 [redigera]

1998/99-2001/02 [redigera]

2002/03-2005/06 [redigera]

2006/07-2009/10 [redigera]

2010/11-2013/14 [redigera]

Första kammaren [redigera]

Stockholms läns valkrets inrättades efter representationsreformen 1866 som en valkrets vid val till första kammaren och var därefter en egen valkrets i förstakammarvalen fram till 1921, då länet i stället ingick i Stockholms läns och Uppsala läns valkrets. Antalet mandat var från början fyra, men ökade till fem år 1888 och sex 1917.

Riksdagsledamöter i första kammaren [redigera]

1867-1910 (successivt förnyade mandat) [redigera]

1911 [redigera]

1912-1916 [redigera]

1917-lagtima riksmötet 1919 [redigera]

Urtima riksmötet 1919-1921 [redigera]

Andra kammaren [redigera]

När de första valen till tvåkammarriksdagen hölls 1866 var Stockholms län indelat i ett stort antal valkretsar, städerna för sig och landsbygden för sig. Städerna bildade gemensamt Södertälje, Norrtälje, Vaxholms, Öregrunds, Östhammars och Sigtuna valkrets i valen 1866-1875. Valkretsen utvidgades 1878 med Enköping till Enköpings, Södertälje, Norrtälje, Vaxholms, Öregrunds, Östhammars och Sigtuna valkrets, men från och med extravalet 1887 återställdes den tidigare valkretsen genom att Enköping flyttades till Nyköpings, Torshälla, Mariefreds, Trosa och Enköpings valkrets. Inför valet 1908 bröts Södertälje ut till Södertälje valkrets medan länets övriga städer bildade Vaxholms, Norrtälje, Östhammars, Öregrunds och Sigtuna valkrets.

Stockholms läns landsbygd var från 1866 indelad i fem valkretsar, en för varje domsaga: Norra Roslags domsagas valkrets (i valen 1866-1869 kallad Frösåkers, Närdinghundra, Väddö och Häverö domsagas valkrets), Mellersta Roslags domsagas valkrets (i valen 1866-1869 kallad Sjuhundra, Lyhundra, Frötuna och Länna samt Bro och Vätö domsagas valkrets), Södra Roslags domsagas valkrets (i valen 1866-1869 kallad Färentuna, Sollentuna, Danderyds, Åkers och Värmdö domsagas valkrets), Stockholms läns västra domsagas valkrets (i valen 1866-1869 kallad Ärlinghundra, Seminghundra, Långhundra och Vallentuna domsagas valkrets) samt Södertörns domsagas valkrets. Vid 1908 års val delades Södra Roslagens domsagas valkrets upp i Färentuna och Sollentuna häraders valkrets och Danderyds, Åkers och Värmdö skeppslags valkrets, medan Södertörns valkrets ersattes av Svartlösa härads valkrets och Sotholms och Öknebo häraders valkrets.

Vid övergången till proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och ersattes av Stockholms läns norra valkrets (med tre mandat) och Stockholms läns södra valkrets (med sex mandat). Från och med valet 1921 var Stockholms läns valkrets en enda valkrets vid andrakammarvalen. Antalet mandat var nio i valet 1921 och ökade sedan till tio 1924, elva 1944, tolv 1948, tretton 1956, fjorton 1960, sexton 1964 och nitton 1968. Vid valet 1968 var valkretsens formella beteckning Stockholms läns landstingskommuns valkrets.

Riksdagsledamöter i andra kammaren [redigera]

1922-1924 [redigera]

1925-1928 [redigera]

1929-1932 [redigera]

1933-1936 [redigera]

1937-1940 [redigera]

1941-1944 [redigera]

1945-1948 [redigera]

1949-1952 [redigera]

1953-1956 [redigera]

1957-1958 [redigera]

1958-1960 [redigera]

1961-1964 [redigera]

1965-1968 [redigera]

1969-1970 [redigera]

Källor [redigera]

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010

Litteratur [redigera]

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 205-206