Kalmar län

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalmar län
Län
Kalmar län vapen.svg
Kalmar läns vapen
Land  Sverige
Landskap Småland och Öland
Läge 56°44′0″N 15°54′0″Ö / 56.73333°N 15.90000°Ö / 56.73333; 15.90000Koordinater: 56°44′0″N 15°54′0″Ö / 56.73333°N 15.90000°Ö / 56.73333; 15.90000
Residensstad Kalmar
Area Rankad 9:e
 - Totalt 11 171 km²
Folkmängd Rankad 17:e
 - Totalt 235 152 (2014-09-30)[1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 21,1 invånare/km²
Inrättat 1634
Landsting Kalmar läns landsting
Landshövding Stefan Carlsson
Länsbokstav H
Länskod 08
SverigesLän2007Kalmar.svg
Kalmar Municipalities.png
Kommuner i Kalmars län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Del av Tjust-Eds och Uknadalens landskommun överfördes till Östergötlands län vid kommunreformen på 1970-talet. Samtidigt mottog Kalmars län Hälleberga, Algutsboda och del av Älmeboda landskommun från Kronobergs län.

Kalmar län är ett av Sveriges län, beläget i östra Götaland och vars residensstad är Kalmar. Kalmar läns valkrets utgör en valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kalmar län utgör östra delen av landskapet Småland och hela Öland.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

De största tätorterna i länet enligt SCB 2010

# Tätort Folkmängd
1 Kalmar 36 392
2 Västervik 21 140
3 Oskarshamn 17 258
4 Nybro 12 810
5 Vimmerby 7 934

Residensstaden är i fet stil

Länsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld kvadrerad av Smålands och Ölands vapen.

Länsstyrelsen använde tidigare de båda landskapens vapen sida vid sida eller i en kluven sköld. 1944 fastställdes det nuvarande länsvapnet.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Tjustbygdens urbergsskärgårdar och bronsålderslandskap, Kalmarsundskustens ekprydda strandängar och genuina kustsamhällen, Kristdalatraktens levande stycken av Gammalsverige, Glasrikets säregna industrisamhällen samt Ölands unika alvar, väderkvarnar och radbyar finns alla inom länet. Kusterna i norr och söder skiljer sig åt. I havsbandet i norr välver Östersjöns vågor mot granitklippor från jordens urtid, i söder har den senaste istiden skapat moränskärgårdar av sten och grus och underbara sandstränder.

I norra Kalmar län finns en sprickzon där det förekommer mängder med sjöar och pittoreskt belägna byar som Djursdala och Hjorted. Det finns även exempel på flera gamla oskiftade, väl bevarade byar som Stensjö by och Lunds by på vägen mellan Oskarshamn - Västervik.

I Kalmar län finns två nationalparker, 14 naturvårdsområden och drygt 100 naturreservat.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kalmar län skapades genom länsindelningen 1634 men fick inte sina nuvarande gränser förrän på 1700-talet. Det är enligt många bedömare en "konstgjord" region utan någon riktig naturlig sammanhållning på grund av glesbeboddheten och storleken. Fram till 1970 var länet dessutom delat i två hälfter, Kalmar läns norra landsting med Västervik som huvudort och Kalmar läns södra landsting med Kalmar som huvudort, med Kalmar som huvudort för hela Kalmar län med länsstyrelse och landshövding. Anledningen till denna uppdelning låg i att länet är stort och glesbefolkat, samt att det rådde en spänning mellan Kalmar och Västervik om att vara den ledande smålandshamnen. Dessutom fanns en tradition i det norra länet att söka kontakter med Östergötland då den delen ligger under Linköpings stift och södra delen med Kalmar under Växjö stift orienterade sig mer söderut. Följden blev att det var olika riksdagslistor för norra delen respektive södra länet, att norra Kalmar län orienterade sig mot Östergötland med mera. Än idag lever denna splittring vidare dialektalt, då dialekterna i norra Kalmar län (under Linköpings stift) är präglade av östgötskan medan södra delen av länet orienterar sig åt dialekten som talas i Kalmar.

Länet var länge fattigt och efterblivet även jämfört med resten av Småland och industrialiserades svagt och sent. 1880 bodde 245 000 i Kalmar län, en befolkningssiffra som ännu inte har överstigits (2005 bodde cirka 234 000 i hela länet). Kalmar var en viktig gränsstad fram till Skånelandskapens införlivning med Sverige 1658. Därefter minskade Kalmars strategiska betydelse. Öland var fram till 1800-talet kronopark under kronan präglat av olönsamma småbruk, emigration och fattigdom. Fram till invigningen av Ölandsbron 1972 minskade Ölands befolkning under hela 1900-talet, men sedan dess har man lyckats dra nytta av bron genom att bygga ut förstäder till Kalmar som Färjestaden, Borgholm och Mörbylånga.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Från historisk tid har länets strategiska läge vid Östersjön och nära kontakter med de baltiska staterna haft stor betydelse för regionens handel och sjöfart, något som blir allt mer intressant efterhand som länken mellan de europeiska staterna växer sig allt starkare.

Länet är ett av de största avfolkningslänen i Sverige. Näringslivet är i huvudsak präglat av verkstadsindustri, småföretag, samt skogsbruk och visst jordbruk längs större vattendrag och industrier runtom dessa näringar med undantag för tyngre industri som Scania och OKG i Oskarshamn. Det är framförallt norra Kalmar län och skogsbygderna i väster som drabbats av kraftigast befolkningsminskning. Till de områden som det gått bättre för hör framförallt Kalmarslätten och mellersta Öland men dessas måttliga expansion kan inte kompensera övriga länets nedgång i befolkningstal.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kalmar län
År Invånare
1810
  
138 421
1820
  
149 901
1830
  
165 743
1840
  
184 557
1850
  
202 178
1860
  
221 029
1870
  
233 110
1880
  
245 105
1890
  
232 847
1900
  
227 625
1910
  
228 129
1920
  
231 077
1930
  
231 410
1940
  
228 260
1950
  
236 774
1960
  
235 612
1970
  
241 026
1980
  
241 581
1990
  
241 102
2000
  
235 391
2010
  
233 536
Källa:[2]



Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiska majoriteter i Kalmar län[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. 10 november 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  2. ^ ”Folkmängd åren 1805-2010”. regionfakta.com. 2011-02-21. http://www.regionfakta.com/Kalmar-lan/Befolkning-och-hushall/Befolkning/Befolkningsutveckling-1805-2010/. Läst 4 januari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]