Anna Whitlock

Anna Whitlock
	Anna Whitlock
	Anna Whitlock på omslaget till Hvar 8 Dag 1912.
Född	13 juni 1852; Stockholm, Sverige
Död	16 juni 1930 (78 år); Djursholm, Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Högre lärarinneseminariet
Sysselsättning	Journalist, rösträttsaktivist, skolföreståndare, kvinnosakspolitiker, privatlärare
Befattning
	Ordförande för landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1902–1907); Ledamot, Stockholmsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1905–1906); Styrelseledamot, centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt; Ordförande för landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1911–1914)
Föräldrar	Gustaf Whitlock och Sophie Whitlock
Släktingar	Ellen Whitlock (syskon)
	Redigera Wikidata

Anna Whitlock, född 13 juni 1852 i Stockholm, död 16 juni 1930 i Djursholm, var en svensk skolpionjär och kvinnosakskämpe. Hon var dotter till grosshandlaren Gustaf Whitlock och feministen Sophie Forsgrén. En syster till henne var lärarinnan och kvinnosakspionjären Ellen Whitlock. Anna Whitlock var ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) från dess tillkomst 1903 till 1907, och ännu en gång mellan 1911 och 1912.

Biografi

Pedagogen

Whitlock examinerades från Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1875 och studerade därefter utomlands. Hon var även en tid Aftonbladets korrespondent i Paris. Hon grundade 1878 en flickskola i Stockholm i samarbete med Ellen Key. Där tillämpades ny pedagogik med självstyrande elevråd, föräldradagar, koncentrationsläsning, fria ämnesval och omväxling mellan praktiskt och teoretiskt arbete. Skolan hade 1893-1905 namnet Stockholms nya samskola och döptes därefter om till Whitlockska samskolan. Skolan övergick 1918 till att drivas i stiftelseform.

Politikern

Whitlock var en av förgrundsgestalterna i den svenska rösträttsrörelsen. Hennes mor hade varit första sekreterare i Fredrika Bremer-förbundet och hon kom därför tidigt i kontakt med kvinnofrågan. Hon var ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt - LKPR - och ledde flera regeringsuppvaktningar och företrädde ofta rörelsen utåt. Då hon andra gången valdes ordförande 1911, verkar det ha varit en konsekvens av konflikterna kring LKPR:s bojkott av de högerpartier som var emot kvinnlig rösträtt. Det medförde att många medlemmar med högersympatier, ansåg att rörelsen svek sina principer om arbete över blockgränserna. Den tidigare ordföranden Lydia Wahlström, som företrädde högern, avgick och Whitlock blev ett okontroversiellt val. Då känslorna efter en tid hade lagt sig, kunde vänsterfalangens Signe Bergman tillträda.

Whitlock engagerade sig också i Föreningen för socialt arbete, i Frisinnade kvinnor och det liberala partiet och var en förgrundsgestalterna i det kvinnliga matkooperativet Svenska Hem. Hon erhöll 1918 den kungliga medaljen Illis Quorum.

Hon är gravsatt på Norra begravningsplatsen i Stockholm.^[9]

Whitlock i kulturen

Rollfiguren "Dagmar Friman" (spelad av Sissela Kyle) i TV-serien Fröken Frimans krig är baserad på Anna Whitlock, som under åtminstone första säsongen följer hennes liv.^[10] I senare säsonger går TV-produktionen dock ifrån den historiska personen och introducerar en hel del fiktion.

Bibliografi

Skolans ställning till religionsundervisningen i Sverige och andra länder. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 8. Uppsala: Bonnier. 1888. Libris 1294385
- 2. omarb. uppl. / genom Manfred Björkquist. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 8. Stockholm: Bonnier. 1906. Libris 1617700
Barnens första geografi. Stockholm: C. E. Fritzes hofbokh. 1893. Libris 1627456
Bör den svenska kvinnan erhålla politisk rösträtt?. Stockholm. Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Flygblad ; 2. Stockholm. 1903. Libris 3171425
Hur bör den svenska kvinnan bereda sig för den politiska rösträtten?. Stockholm. Föreningen för kvinnans politiska rösträtt. Flygblad ; 5. Stockholm. 1905. Libris 3171426
Tal vid kvinnodeputationernas uppvaktning hos H.Exc.statsministern den 6 okt. 1906. Malmö. 1906. Libris 3171427
Skolreformen och ungdomen. Brännande frågor, 99-1557213-1 ; 4. Stockholm: Svenska andelsförlaget. 1922. Libris 1484406

Referenser

^ Whitlock, ANNA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 april 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, 30 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905–1906, Björck & Börjesson, 1906, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Årsberättelser för Landsföreningen och Lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1908, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905–1906, Björck & Börjesson, 19061906, läs online läs online, läst: 2 november 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Anna Whitlock 1852-06-13 — 1930-06-16Skolgrundare, kooperatör, rösträttskvinna, läst: 31 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Finska församlingens kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/SSA/0004/A II/11 (1856-1871), bildid: 00051578_00211, sida 444, husförhörslängd, läs online läs online, läst: 9 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Hitta graven
^ TT (2015-12-21): "Fröken Friman krigar för rösträtt". sydsvenskan.se. Läst 24 november 2016.

Hedvall, Barbro (2011). Vår rättmätiga plats : om kvinnornas kamp för rösträtt. Stockholm: Bonnier fakta. Libris 12141988. ISBN 978-91-7424-119-8
http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/rostratt/biografier/whitlock.xml

Vidare läsning

Björklund, Sigrid (1931). Anna Whitlock : en svensk märkeskvinna. Stockholm: Bonnier. Libris 54737
Eskilsson, Lena (1994). ”Två Annor som förnyade pedagogiken”. Kvinnovetenskaplig tidskrift (Stockholm : Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1980-) 1994 (15 :4),: sid. 75-77. ISSN 0348-8365. ISSN 0348-8365 ISSN 0348-8365. Libris 2201111
Leche-Löfgren, Mia (1934). ”"Tant Anna" och hennes flickor”. Idun 1934(47) :36,: sid. 980-981, 991-993, 995. Libris 12090357

Externa länkar

Wikisource har verk av eller om Anna Whitlock.
Originalverk

[6b51e16d6da9bdb69227a74b7000218723295608-1] Whitlock, ANNA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 april 2017.^{[källa från Wikidata]}

[e8459d011a178e15c31e7dccc9089810690293a5-2] Libris, 30 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[1e3b2b603479aa7a769d1e1cfc48a991e2f4e91c-3] Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905–1906, Björck & Börjesson, 1906, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}

[584e90e04110631d8573340128b155791f2ded16-4] Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[2575b8da5c1e0fb8a222b8261c0284630eaa73e1-5] [a b] Årsberättelser för Landsföreningen och Lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1908, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}

[fd63f60a80a4510c306de5c2e6ec01152104b541-6] Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905–1906, Björck & Börjesson, 19061906, läs online läs online, läst: 2 november 2020.^{[källa från Wikidata]}

[b972ca5e04e8671d0dee4fff6e36a8d1b6eb9884-7] Anna Whitlock 1852-06-13 — 1930-06-16Skolgrundare, kooperatör, rösträttskvinna, läst: 31 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[230e4f17425d08145d0a44012deefc524235fc2d-8] Finska församlingens kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/SSA/0004/A II/11 (1856-1871), bildid: 00051578_00211, sida 444, husförhörslängd, läs online läs online, läst: 9 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[9] Hitta graven

[sds15-10] TT (2015-12-21): "Fröken Friman krigar för rösträtt". sydsvenskan.se. Läst 24 november 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]