1930

Från Wikipedia

1930 - MCMXXX 79 år sedan
År 1927 | 1928 | 1929 1930 1931 | 1932 | 1933
Årtionde 1910-talet | 1920-talet 1930-talet 1940-talet | 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1930
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Arvid Lindman 1928-1930 C. G. Ekman 1930-1932
Finland 1930
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: L. K. Relander president 1925-1931
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930 Lauri Ingman 1930-1934	Statsminister: Kyösti Kallio 1929-1930 P.E. Svinhufvud 1930-1931
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	86 – 87
Buddhistisk kalender	2474
Judisk kalender	5690 – 5691
Muslimsk kalender	1348 – 1349
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1308 – 1309
Sakakalendern (Indien)	1852 – 1853
Thailändsk solkalender	2473

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 1 januari - I Folkans nyårsrevy debuterar Karlstadsflickan Zarah Leander i Stockholm.
• 5 januari - Kolchoser införs i Sovjetunionen.
• 26 februari - Sverige har nu en halv miljon telefonabonnenter, en på var tolfte invånare.
• 12 mars - Spritsmugglarkungen Algot Niska grips i Stockholms skärgård sedan polisen hittat 21.000 liter sprit i en sjöbod på Sundskär.
• 28 mars - Konstantinopel får officiellt namnet Istanbul.
• 2 maj - Nils Ferlin debuterar med diktsamlingen En döddansares visor.
• 16 maj - Stockholmsutställningen, som betecknar den funktionalistiska stilens ("Funkisen") genombrott, öppnas.
• 21 maj - Riksdagen beslutar om fri fart på de svenska vägarna.
• 25 maj - Passtvånget slopas för skandinaver vid resor över Öresund.
• 26 maj - Düsseldorfmördaren, Peter Kürten grips. Kürten har erkänt 20 mord och lika många mordbränder.
• 31 maj - Den svenska riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av spannmålstullarna.
• 2 juni - Regeringen Lindman faller på avslaget om spannmålstullarna.
• 7 juni - Arvid Lindman avgår som svensk statsminister och efterträds av frisinnade folkpartisten Carl Gustaf Ekman som även blir försvarsminister.
• 7-11 juli - Fackföreningsinternationalen håller ett möte i Stockholm.
• 6 augusti - Resterna av Salomon August Andrées nordpolsexpedition återfinns på Vitön.
• 11 augusti - Den första helt svenskproducerade talfilmen, För hennes skull, med Inga Tidblad och Gösta Ekman d.ä., har premiär i Stockholm.
• 20 augusti - Jussi Björling debuterar på operan som Don Ottavio i Mozarts Don Juan.
• 23 augusti - Nyheten om att Andrées expedition har återfunnits är förstasidesnyhet i alla svenska tidningar.
• 10 september - Sveriges revykung Ernst Rolf gifter sig med skådespelerskan Tutta Berntsen i Stockholms rådhus.
• 15 september - De tyska nationalsocialisterna erhåller i det allmänna valet i Tyskland 6.202.957 röster vilket ger dem 103 mandat i den tyska riksdagen, mot tidigare 12.
• 24 september - Det jättelika tyska luftskeppet Graf Zeppelin gör en lov över Stockholm.
• 25 september - Stoftet efter medlemmarna i Andrées ballongfärd återförs till Sverige under storartade hyllningar på olika sätt.
• 3 november - Efter en militärkupp i Brasilien utses Getúlio Dorneles Vargas till landets president.
• November - Nya regler medför, att svenska poliser endast får använda batong på dagtid, men sabel på kvällstid, vilket pågår till 1933.
• 7 december - Television demonstreras för första gången i Sverige på Röda Kvarn i Stockholm. Skådespelaren Fridolf Rhudin syns i rutan.
• 17 december - EPA (Enhetsprisaktiebolaget) öppnar på Söder i Stockholm ett varuhus med standardiserat billighetssortiment. Allt ska kosta under en krona.
• 31 december - Lagen om åtta timmars arbetsdag antages definitivt i Sverige efter en försöksperiod på elva år.

[redigera] Okänt datum

• AB Kreuger & Toll redovisar för 1929 en nettovinst av 29.118.841 kr, mot 19.853.870 föregående år. Utdelningen föreslås till 30 procent.
• Den svenske socialdemokraten Ernst Wigforss lanserar i en riksdagsmotion keynesianismen som ekonomisk teori för krisbekämpning.
• Förbud mot att avskeda kvinnor på grund av trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning införs i Sverige.
• Inmalningstvång för handelskvarnar och spannmålsreglering införs i Sverige.
• Oslokonventionen undertecknas för att hålla tullarna mellan de nordiska länderna nere, vilket dock misslyckas.
• Varje svenskt län får ett centralbibliotek.
• Fascisten Per Engdahl bildar Föreningen Det Nya Sverige, som senare blir Riksförbundet Det Nya Sverige.
• Sverige får sin första utländska kvinnliga ambassadör, när sovjetiska Aleksandra Kollontaj blir ambassadör i Stockholm.
• Karl Marx' Kapitalet utkommer på svenska i översättning av Rickard Sandler.
• De svenska hembiträdenas antal når sin topp på 145.000.
• Benito Mussolini håller tal inför 100.000 fascister i Livorno vilket i fråga om hätskhet saknar sitt motstycke. Talet, som främst riktar sig mot Frankrike, avslutas med orden Ord äro sköna, men kanoner, kulsprutor, fartyg och aeroplan äro ännu skönare.
• Jetmotorn uppfinns av Frank Whittle.
• Himlakroppen Pluto upptäcks av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh.
• Den svenska lågprisvarhuskedjan EPA grundas.
• Edvin Adolphson spelar in den första talfilmen på svenska, När rosorna slår ut.
• I Sverige blir folkskolestyrelse genom lag obligatorisk i kommun där skoldistriktet sammanfaller med kommungränserna och där det finns kommunalfullmäktige.
• I Sverige startar försök med skolradio.

[redigera] Födda

• 2 januari - Werner Vögeli, schweizisk-svensk kock och hovtraktör.
• 3 januari - Robert Loggia, amerikansk skådespelare.
• 5 januari - Bengt Dennis, svensk nationalekonom, journalist och ämbetsman.
• 19 januari - Tom Cox, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1970.
• 20 januari - Edwin Aldrin, "Buzz", amerikansk rymdfarare, andra mannen på månen.
• 22 januari - Kerstin Bratt, svensk skådespelare.
• 23 januari
  • William R. Pogue, amerikansk rymdfarare.
  • Derek Walcott, karibisk författare, nobelpristagare.
• 24 januari - Kjell Eugenio Laugerud, norskättad president i Guatemala 1974-1978.
• 26 januari - Jan-Olof Rydqvist, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 27 januari - Bobby Bland, amerikansk musiker.
• 30 januari - Gene Hackman, amerikansk skådespelare.
• 31 januari - Joakim Bonnier, svensk racerförare.
• 5 februari - Ilon Wikland, estnisk-svensk illustratör.
• 10 februari - Robert Wagner, amerikansk skådespelare.
• 17 februari - Ruth Rendell, brittisk detektivförfattare.
• 22 februari - Edward D. Hoch, amerikansk deckarförfattare.
• 26 februari - Lazar Berman, rysk pianist.
• 27 februari
  • Martin Lönnebo, svensk biskop emeritus i Linköpings stift och författare.
  • Joanne Woodward, amerikansk skådespelare.
• 3 mars - Ion Iliescu, president i Rumänien.
• 6 mars - Lorin Maazel, amerikansk dirigent.
• 17 mars - James B. Irwin, amerikansk rymdfarare, åttonde mannen på månen.
• 22 mars
  • Pat Robertson, amerikansk TV-evangelist.
  • Stephen Sondheim, amerikansk kompositör och textförfattare.
• 24 mars - Steve McQueen, amerikansk skådespelare, regissör och producent.
• 26 mars
  • Sandra Day O'Connor, amerikansk jurist, ledamot av USA:s högsta domstol 1981-2005, den första kvinnliga domaren där.
  • Sigge Parling, svensk fotbolls-, bandy- och ishockeyspelare.
• 27 mars - David Janssen, amerikansk skådespelare.
• 28 mars - Gun Arvidsson, svensk skådespelare, teaterregissör och teaterpedagog.
• 30 mars - John Astin, amerikansk skådespelare.
• 31 mars - Julián Herranz Casado, spansk kardinal.
• 2 april - Barbro Ericson, svensk operasångerska (Contralto).
• 3 april - Helmut Kohl, tysk politiker, förbundskansler 1982-1998.
• 9 april - Alphonse Alley, före detta president i Benin.
• 10 april - Ray Blanton, amerikansk demokratisk politiker.
• 11 april
  • Nicholas F. Brady, amerikansk republikansk politker, USA:s finansminister 1988-1993.
  • Anton LaVey, amerikansk författare, den moderna satanismens grundare.
• 15 april
  • Vigdís Finnbogadóttir, Islands president 1980-1996 och världens första demokratiskt valda kvinnliga president.
  • Tun Sakaran Dandai, malaysisk politiker, överhuvud på Sabah 1995-2002.
• 24 april - Richard Donner, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
• 28 april - James Baker, amerikansk politiker, stabschef i Vita Huset 1981–1985, utrikesminister 1989–1992.
• 29 april - Tuanku Mahmud al-Muktafi Billah Shah, sultan av Trengganu 1979-1998.
• 5 maj - Hans Abramson, svensk regissör och manusförfattare.
• 18 maj - Alf Nilsson, svensk skådespelare.
• 22 maj - Harvey Milk, amerikansk politiker.
• 26 maj - Sivuca, brasiliansk dragspelare.
• 31 maj - Clint Eastwood, amerikansk skådespelare, regissör och producent.
• 2 juni
  • Charles P. Conrad, amerikansk rymdfarare, tredje mannen på månen.
  • Shri Babulal Gaur, indisk politiker.
• 6 juni - Annalisa Wenström, svensk skådespelare.
• 8 juni - Bo Widerberg, svensk filmregissör.
• 9 juni - Ragnhild Lorenzen, norsk prinsessa.
• 11 juni
  • Elisabeth Granneman, norsk skådespelare.
  • Charles B. Rangel, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1971-.
• 12 juni - Jim Nabors, amerikansk skådespelare.
• 19 juni - Gena Rowlands, amerikansk skådespelare.
• 22 juni
  • Yuri Artyukhin, rysk rymdfarare.
  • Charles Lindbergh Jr., son till Charles Lindbergh.
• 28 juni - Joachim Hansen, tysk skådespelare.
• 30 juni - Donn F. Eisele, amerikansk rymdfarare.
• 11 juli - Harold Bloom, amerikansk litteraturvetare och litteraturkritiker.
• 14 juli - Ruth Drexel, tysk skådespelerska.
• 29 juli - Per Sjöstrand, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 1 augusti
  • Pierre Bourdieu, fransk sociolog.
  • Lawrence Eagleburger, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s utrikesminister 1992-1993.
• 2 augusti
  • Bertil Johansson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.
  • Inger Sandberg, svensk författare.
• 4 augusti - Hans Dahlberg, svensk skådespelare och TV-programledare.
• 5 augusti - Neil Armstrong, amerikansk rymdfarare, första mannen på Månen.
• 7 augusti - Majken Johansson, svensk diktare.
• 8 augusti - Lars Björkman, svensk författare och manusförfattare.
• 13 augusti - Tomás Borge, inrikesminister i Nicaragua 1979-1990.
• 16 augusti - Robert Culp, amerikansk skådespelare, regissör och författare.
• 20 augusti
  • Folke Asplund, svensk skådespelare.
  • Robert Wareing, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 22 augusti - Rolf Billberg, svensk jazzmusiker.
• 25 augusti - Sean Connery, skotsk skådespelare.
• 9 september - Sonny Rollins, amerikansk jazzsaxofonist.
• 17 september
  • Edgar D. Mitchell, amerikansk rymdfarare, sjätte mannen på månen.
  • Thomas P. Stafford, amerikansk rymdfarare.
• 18 september - Jan Askild, svensk bokförläggare.
• 23 september - Ray Charles, amerikansk pianist och sångare.
• 24 september - John W. Young, amerikansk rymdfarare, nionde mannen på månen.
• 28 september - Rune Hallberg, svensk skådespelare och sångare.
• 29 september - Colin Dexter, brittisk författare.
• 1 oktober - Richard Harris, brittisk skådespelare.
• 5 oktober - Pavel Popovitj, rysk rymdfarare.
• 6 oktober
  • Hafez al-Assad, Syriens president 1971-2000.
  • Bhajan Lal, indisk politiker, före detta chefsminister i Haryana.
• 10 oktober - Harold Pinter, brittisk dramatiker, regissör, skådespelare, poet och politisk aktivist.
• 11 oktober - Sam Johnson, amerikansk republikansk politiker.
• 14 oktober
  • Mobutu Sese Seko, president i Zaïre.
  • Alan Williams, brittisk parlamentsledamot.
• 15 oktober - Ned McWherter, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1987-1995.
• 24 oktober
  • The Big Bopper, eg. Jiles Perry Richardson, Jr., amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
  • Tuanku Ahmad Shah al-Mustain Billah, sultan av Pahang.
• 29 oktober - Bernie Ecclestone innehavare av de kommersiella rättigheterna i formel 1.
• 31 oktober - Michael Collins, amerikansk rymdfarare.
• 1 november - Britta Larsson, svensk skådespelare.
• 4 november - Arjun Singh, indisk politiker, minister för personalutveckling 2004-.
• 9 november - Helena Fernell, svensk skådespelare och dansare.
• 13 november - Tage Severin, svensk skådespelare och sångare.
• 14 november - Ed H. White, amerikansk rymdfarare.
• 16 november - Orvar Bergmark, svensk fotbollsspelare och bandyspelare.
• 21 november - Gerard Lindqvist, svensk skådespelare.
• 22 november - Owen K. Garriott, amerikansk rymdfarare.
• 23 november - Bill Brock, amerikansk republikansk politiker.
• 30 november - G. Gordon Liddy, amerikansk radiopersonlighet.
• 3 december - Jean-Luc Godard, fransk filmregissör.
• 4 december - Ronnie Corbett, brittisk komiker.
• 8 december
  • Anna-Lisa Olsson, svensk skådespelare.
  • Maximilian Schell, skådespelare, regissör och författare.
• 10 december - Clayton Yeutter, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1989-1991.
• 16 december - Bill Young, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1971-.
• 20 december - Margareta Meyerson, svensk skådespelare och sångerska.
• 21 december - Kalevi Sorsa, finsk politiker.
• 29 december - Lissi Alandh, svenska skådespelare.
• 31 december
  • Lasse Holmqvist, svensk tv-programledare, journalist och författare.
  • Henry Sidoli, svensk manusförfattare och regissör.
• Magdalena Abakanowicz, polsk textilkonstnär.
• Paul Andersson, svensk poet.
• Swami Dayananda, hindulärare i Vedanta och Sanskrit.
• Paul-Émile de Souza, före detta president i Benin
• Ismail Hamdani, före detta regeringschef i Algeriet
• Óscar Humberto Mejía, president i Guatemala 1983-1986.

[redigera] Avlidna

• 14 februari - Fred Dubois, amerikansk politiker, senator 1891-1897 och 1901-1907.
• 22 februari - Mabel Normand, amerikansk skådespelare.
• 23 februari - Horst Wessel, tysk nazist.
• 26 februari - Rafael Merry del Val y Zulueta, spansk kardinal och teolog.
• 6 mars - Alfred von Tirpitz, tysk storamiral.
• 8 mars - William Taft, före detta amerikansk president.
• 16 mars - Miguel Primo de Rivera, spansk general och politiker.
• 19 mars - Arthur Balfour, före detta engelsk premiärminister.
• 29 mars - Anton Bettelheim, tysk skriftställare.
• 1 april - Cosima Wagner, dotter till Franz Liszt.
• 3 april - Emma Albani, kanadensisk operasångare (sopran).
• 4 april - Victoria av Baden, svensk drottning, gift med Gustaf V.
• 7 april - Octaviano Ambrosio Larrazolo, mexikansk-amerikansk politiker, guvernör i New Mexico 1919-1921, senator 1928-1929.
• 13 april - Agnes Branting, svensk textilkonstnär och författare.
• 14 april - Vladimir Majakovskij, rysk författare och bildkonstnär.
• 22 april - Jeppe Aakjær, dansk författare.
• 11 maj - Nils Kreuger, svensk konstnär.
• 13 maj - Fridtjof Nansen, norsk upptäcktsresande, polarforskare, nobelpristagare.
• 5 juni - Jacques Hermant, fransk arkitekt.
• 7 juli - Arthur Conan Doyle, brittisk författare.
• 23 juli - Glenn Curtiss, amerikansk flygpionjär.
• 28 juli - Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
• 7 augusti - James D. Phelan, amerikansk demokratisk politiker och bankman, senator 1915-1921.
• 18 augusti - Clara Wæver, dansk textilkonstnär.
• 26 augusti - Thomas Sterling, amerikansk republikansk politiker, senator 1913-1925.
• 24 september - Otto Müller, tysk expressionistisk målare och grafiker.
• 29 september - Ilja Repin, rysk målare.
• 1 oktober - Riccardo Drigo, italiensk tonsättare och dirigent.
• 5 oktober - Stina Berg, svensk skådespelare.
• 15 november - Alfred Wegener, tysk meteorolog, geolog - kontinentaldriftsteorin.
• 26 november - Otto Sverdrup, polarforskare.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Venkata Raman, Indien
• Kemi - Hans Fischer, Tyskland
• Medicin - Karl Landsteiner, Österrike
• Litteratur - Sinclair Lewis, USA
• Fred - Nathan Söderblom, Sverige