Anna av Danmark (1574–1619)
| Anna av Danmark | |
|---|---|
| |
| Företrädare | Katarina Parr |
| Efterträdare | Henrietta Maria av Frankrike |
| Föräldrar | Fredrik II av Danmark Sofia av Mecklenburg. |
| Född | 12 december 1574 Skanderborg, Danmark |
| Död | 4 mars 1619 (44 år) Hampton Court Palace |
| Begravd | Westminster Abbey |
| |
Anna (eller Anne) av Danmark, född 12 december 1574, död 4 mars 1619, var drottning av Skottland från 1589 och av England och Irland från 1603 som gift med Jakob I av England. Anna var dotter till Fredrik II av Danmark-Norge och Sofia av Mecklenburg.
Anna ogillades på grund av sin slösaktighet. Hon och Jakob I var först lyckliga men blev senare kända för sina konflikter och levde senare skilda liv. I Skottland blev Anna känd för sin kamp om vårdnaden om sin son Henry och sitt försvar av sin vän Beatrix Ruthven, under vilka hon utnyttjade politiska fraktioner för sina syften. Som engelsk drottning var hon värdinna för ett slösande luxuöst hovliv, berömt för sina fester, och som mecenat för konst- och kulturlivet.
Bakgrund
Anna uppfostrades 1574-79 hos morföräldrarna i Güstrow. Skottland bedömde Anna som en passande drottning av Skottland då hon var en protestantisk prinsessa och Danmark en god handelspartner. 20 augusti 1589 blev Anna gift med Jakob i hans frånvaro. Färden till Skottland blev beryktad, då skeppet blåste till Norge av en storm, som troddes vara förosakad av häxor; detta resulterade i häxprocesser i både den danska och skotska huvudstaden. Jakob reste strax därpå till Norge, där paret blev gifta i biskopspalatset i Oslo 23 november 1589. Annas kröning i Skottland 17 maj 1590 var Skottlands första protestantiska kröning.
Skottlands drottning
Paret var först lyckligt, men 1593 blev Jakob kär i Anne Murray, och Anna ryktades också ha andra förhållanden. Efter sonen Henrys födelse 1594, fråntogs hon vårdnaden om honom: Jakob gav order att hon aldrig skulle få tillgång till honom ens vid hans egen död, på grund av sonens politiska värde, och efter en lång kamp tvingades hon ge upp 1595. Detta förorsakade ett missfall.
Anna utnyttjade ofta politiska fraktioner i sina konflikter med Jakob och motarbetade personer hon tyckte illa om, men hon hade inget verkligt politiskt intresse och Jakob avråddes från att lyssna på henne med hänvisning till Eva i bibeln.
År 1600 avskedades hennes favorithovdamer Beatrix och Barbara Ruthven efter att deras bröder varit inblandade i en konspiration mot kungen. Anna vägrade då att stiga ur sängen. Hon fortsatte stödja familjen Ruthven tills Jakob 1603 gav Beatrix Ruthven en pension. Hennes stöd sågs som en säkerhetsrisk.
Det fanns länge misstankar om att Anna i hemlighet hade konverterat till katolicismen. I Skottland kritiserades hon för sin katolska hovdam Henrietta Gordon, och i England arresterades 1603 Anthony Standen för att ha gett henne ett radband från påven. En präst kallade henne dock 1596 för ateist.
Englands drottning
År 1603 dog Elisabet I av England och Jakob och Anna blev Englands kung och drottning. Då Jakob rest till London gjorde hon ett misslyckat försök att få tillgång till sin son Henry, vilket förorsakade ett missfall. När Jakob bad henne att komma till London, vägrade hon om hon inte fick vårdnanden om Henry, och Jakob tvingades då gå med på detta. Hennes ankomst till London som Englands nya drottning gjorde sensation och hon välkomnades med stor entusiasm.
Från 1607 levde paret separerade med var sitt hov. En uppmärksammad incident inträffade då Anna sköt Jakobs jakthund 1613. Jakob var ofta på landet och jagade, medan Anna älskade livet i London.
Anna avskydde Jakobs favorit Robert Carr , men tyckte om hans näste gunstling George Villiers, som adlades i hennes sovrum och som hon kallade sin hund.
Hon beskrivs som intelligent, vacker och viljestark. Hon spelade sin roll som drottning väl och ansågs göra stor nytta i sitt sätt att representera landet, något Jakob var tacksam för. Hon uppmuntrade arkitekter, målare och musiker, och anses ha gjort mer för att uppmuntra Englands kulturella blomstring än Jakob. Anna blandade sig dock inte i politik, även om hon vid sitt hov gärna välkomnade personer som Jakob förvisat från sitt hov. Hon gjorde också gärna tjänster åt personer hon gillade, och motarbetade personer hon ogillade.
Hennes berömda maskerader demonstrerade Englands makt för Europa och ses också som grundbrytande för kvinnors deltagande i skådespel då hon och hennes hovdamer uppträdde inför utländska ambassadörer - 1604 spelade hon Atena i kort kjol, 1605 hade hon färgat sig svart, vilket väckte häpnad.
Efter sonen Henrys död 1612 försämrades hennes hälsa: hon höll sin sista hovfest, en maskerad, 1614 och upplöste sedan sitt hov och levde tillbakadraget, från 1617 svårt sjuk.
Barn
- Henry Frederick Stuart, (1594-1612).
- Elizabeth Stuart, (1596 - 1662). Gift med Fredrik V av Pfalz, kung av Böhmen.
- Margareta (1598 - 1600)
- Karl I av England (1600 -1649), Gift med Henrietta Maria av Frankrike.
- Robert (1602)
- Mary (1605 - 1607)
- Sophia (1606)
Anfäder
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Anne of Denmark, 28 december 2009.
| Företrädare: James Hepburn Skotsk prinsgemål |
Drottning av Skottland 1589–1619 |
Efterträdare: Henrietta Maria av Frankrike |
| Företrädare: Filip Engelsk prinsgemål |
Drottning av England 1603–1619 |