Kristian III av Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kristian III
Porträtt av kung Kristian av Jacob Binck från 1550
Kung av Danmark
Regeringstid 4 juli 1534–1 januari 1559
(&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024 år och &&&&&&&&&&&&0181.&&&&&0181 dagar)
Kröning 12 augusti 1537 i Köpenhamn
Företrädare Fredrik I
Efterträdare Fredrik II
Valspråk Ske Herrens vilja
I Gud mitt enda hopp (latin: Spes mea solus deus/tyska: Zu Gott mein Trost allein)
Kung av Norge
Regeringstid 4 juli 1534–1 januari 1559
(&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024 år och &&&&&&&&&&&&0181.&&&&&0181 dagar)
Företrädare Fredrik I
Efterträdare Fredrik II
Gemål Dorothea av Sachsen-Lauenburg
Barn Anna
Fredrik II
Magnus
Hans
Dorothea
Ätt Oldenburgska ätten
Far Fredrik I
Mor Anna av Brandenburg
Född 12 augusti 1503
Gottorp
Död 1 januari 1559
(&&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055 år och &&&&&&&&&&&&0142.&&&&&0142 dagar)
Slottet Koldinghus i Kolding i Danmark
Begravd Roskilde domkyrka

Kristian III, född 12 augusti 1503, död 1 januari 1559, kung av Danmark och Norge från 1534. Son till Fredrik I av Danmark och Anna av Brandenburg.

Kristians tyskpräglade uppfostran gjorde att han tidigt kom i beröring med den lutherska reformationen. Han bevistade med sin hovmästare Johan Rantzau riksdagen i Worms 1521. Omedelbart efter faderns död 1533 lät Kristian hylla sig i Kiel som härskare över hertigdömena Slesvig och Holstein för sig själv och sina bröder. I Danmark lyckades han inte genast bli vald till tronföljare. Först 1534 hyllade honom en del av den danska adeln och först 1536 blev han efter grevefejden Danmarks kung. Härefter upptog han ett energiskt arbete på centralmaktens nyorganisation. En allmän reduktion av kyrkans gods vidtogs efter riksdagen i Köpenhamn 1536, varvid biskoparna fängslats. Fullständig omläggning av förvaltningen följde, varigenom adelns maktställning bröts. Samtidigt minskades riksrådets inflytande. Efter hand återställdes det goda förhållandet mellan kungen och stormännen, vilka känt sig hotade av förvaltningsreformerna och Kristians förkärlek för Holsteinska medhjälpare, bland andra Johan Rantzau.[1]

Gift 1525 med Dorothea av Sachsen-Lauenburg.

Barn:

  1. Anna (1532-1585), gift med August I av Sachsen
  2. Fredrik (1534-1588), kung av Danmark och Norge 1559-1588
  3. Magnus, (1540-1583), biskop av Ösel och kung av Livland 1570-1577
  4. Hans (1545-1622), hertig av Slesvig-Holstein-Sönderburg 1564-1622, samt stamfader för linjerna Sönderburg, Glücksburg (det nuvarande danska kungahuset), Plön och Sönderburg-Augustenborg av huset Oldenburg
  5. Dorothea (1546-1617), gift med Wilhelm d.y. av Braunschweig-Lüneburg

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Didrik av Oldenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian I av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hedvig av Holstein
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik I av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Dorotea av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Barbara av Sachsen
 
 
 
Kristian III
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Albrekt Akilles av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Cicero av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Margareta av Baden
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilhelm III av Thüringen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Margareta av Thüringen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna av Österrike
 
 
 
Antavla för Kristian III. Finns på Nyborg slott, Fyn, i Danmark.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 44