Kristian III av Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kristian III
Porträtt av kung Kristian av Jacob Binck från 1550
Kung av Danmark
Regeringstid 4 juli 1534–1 januari 1559
(&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024 år och &&&&&&&&&&&&0181.&&&&&0181 dagar)
Kröning 12 augusti 1537 i Köpenhamn
Företrädare Fredrik I
Efterträdare Fredrik II
Valspråk Ske Herrens vilja
I Gud mitt enda hopp (latin: Spes mea solus deus/tyska: Zu Gott mein Trost allein)
Kung av Norge
Regeringstid 4 juli 1534–1 januari 1559
(&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024 år och &&&&&&&&&&&&0181.&&&&&0181 dagar)
Företrädare Fredrik I
Efterträdare Fredrik II
Gemål Dorothea av Sachsen-Lauenburg
Barn Anna
Fredrik II
Magnus
Hans
Dorothea
Ätt Oldenburgska ätten
Far Fredrik I
Mor Anna av Brandenburg
Född 12 augusti 1503
Gottorp
Död 1 januari 1559
(&&&&&&&&&&&&&055.&&&&&055 år och &&&&&&&&&&&&0142.&&&&&0142 dagar)
Slottet Koldinghus i Kolding i Danmark
Begravd Roskilde domkyrka

Kristian III, född 12 augusti 1503, död 1 januari 1559, kung av Danmark och Norge från 1534. Son till Fredrik I av Danmark och Anna av Brandenburg.

Kristians tyskpräglade uppfostran gjorde att han tidigt kom i beröring med den lutherska reformationen. Han bevistade med sin hovmästare Johan Rantzau riksdagen i Worms 1521. Omedelbart efter faderns död 1533 lät Kristian hylla sig i Kiel som härskare över hertigdömena Slesvig och Holstein för sig själv och sina bröder. I Danmark lyckades han inte genast bli vald till tronföljare. Först 1534 hyllade honom en del av den danska adeln och först 1536 blev han efter grevefejden Danmarks kung. Härefter upptog han ett energiskt arbete på centralmaktens nyorganisation. En allmän reduktion av kyrkans gods vidtogs efter riksdagen i Köpenhamn 1536, varvid biskoparna fängslats. Fullständig omläggning av förvaltningen följde, varigenom adelns maktställning bröts. Samtidigt minskades riksrådets inflytande. Efter hand återställdes det goda förhållandet mellan kungen och stormännen, vilka känt sig hotade av förvaltningsreformerna och Kristians förkärlek för Holsteinska medhjälpare, bland andra Johan Rantzau.[1]

Gift 1525 med Dorothea av Sachsen-Lauenburg.

Barn:

  1. Anna född 1532 i Hadersleben (nu Haderslev, Danmark)
  2. Fredrik II född 1534
  3. Magnus, född 1540, biskop av Ösel, kung av Livland år 1570-1577. Död 1580.
  4. Hans den yngre född 1545. Stamfader för linjerna Sönderburg, Glückburg, och Sönderburg-Augustenborg, samt nuvarande danska kungahuset.
  5. Dorothea född 1546, gift med Wilhelm d.y. av Braunschweig-Lüneburg.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 44