Fredrik I av Danmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik I
Kopia av 1500-talsporträtt av kung Fredrik
Kung av Danmark
Regeringstid 26 mars 1523–10 april 1533
(&&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 år och &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 dagar)
Kröning 7 augusti 1524
Företrädare Kristian II
Efterträdare Kristian III
Valspråk Intet utom den gudomliga viljan (latin: Nihil sine numine)
Kung av Norge
Regeringstid 26 mars 1523–10 april 1533
(&&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 år och &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 dagar)
Företrädare Kristian II
Efterträdare Kristian III
Gemåler Anna av Brandenburg
Sophie av Pommern
Barn Kristian III
Dorotea
Hans
Elisabet
Adolf
Dorotea
Katerine
Geseke(?)
Ätt Oldenburgska ätten
Far Kristian I
Mor Dorotea av Brandenburg
Född 7 oktober 1471
Haderslevhus slott, Haderslev, Danmark
Död 10 april 1533
(&&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061 år och &&&&&&&&&&&&0185.&&&&&0185 dagar)
Gottorp
Begravd Schleswigs domkyrka

Fredrik I, hertig av Holstein, greve av Oldenburg och kung av Danmark, född 7 oktober 1471, död 10 april 1533, andre son till Kristian I av Oldenburg och Danmark, och Dorotea av Brandenburg.

Fredrik erhöll 1482 den gottorpska delen av hertigdömena men gjorde senare anspråk på andra delar av riket och låg i långvarig tvist om detta med sin bror Hans och hans son Kristian II. När det stora upporet i Jylland utbröt mot Kristian II blev Fredrik utropad till kung och kröntes 7 augusti 1524. Hans makt inskränktes betydligt genom löften till de adelsmän som stött honom. I stället blev det riksrådet som fick mest att säga till om i riket, endast i hertigdömena hade Fredrik större inflytande.

Fredriks ställning var svår på grund av hotet från den fördrivne Kristian II. Han sökte därför stöd hos Gustav Vasa. I sin politik såg han missnöjet från de lägre stånden och försökte öka deras inflytande, men vågade inte gå för långt av risk för att stöta sig med adeln, av vilka han var beroende.

Han anslöt sig till reformationen av politiska skäl, då Kristian II framträdde som katolska kyrkans förkämpe, men förde även på detta område en försiktig politik av rädsla för de andliga och världsliga makthavarnas missnöje. Med stöd av adeln tryggade han dock sin makt över kyrkan genom bestämmelsen att biskopsämbetet skulle utdelas av kungen och ej av påven.[1]

Äktenskap och familj[redigera | redigera wikitext]

Gift med 1) Anna av Brandenburg.

Barn:

  1. Kristian III (1503-1559)
  2. Dorotea (1504–1547)

Gift med 2) Sophie av Pommern.

Barn:

  1. Hans den äldre av Oldenburg (i Danmark Johan den äldre) (1521–1580)
  2. Elisabet (1524–1586)
  3. Adolf, hertig av Holstein-Gottorp, (1526-1586; stamfader för Holstein-Gottorpska ätten)
  4. Dorotea (1528–1575)
  5. Fredrik (1529–1556)

Barn utanför äktenskap med Hilleke Hansdotter Degener.

  1. Katerine Fredriksdotter (1491–1534)
  2. Geseke Fredriksdotter (1493–1535) död i Husum, Schleswig-Holstein.

[Geseke är omdiskuterad av släktforskare och belägg tycks saknas för att hon var dotter till Fredrik. Uppgiften dyker upp i en bok under 1700-talet, författad av en borgmästare i Kiel, och har sedan återgivits i andra skrifter. Geseke gifte sig med häradsfogden Hans Knutsen d.y., vars far hade adlats av Kristian I. Deras dotter Maria gifta sig med krigsöversten Herman Hoyer, men när han dog 1541 gifte hon om sig med livmedikus Cornelius Hamfort d.ä. Han var livmedikus till Marias eventuelle morbror Kristian III. Tydligt är att både Geseke och dottern Maria befann sig nära kungafamiljen, vilket kan tyda på att Geseke verkligen var Fredrik I "naturlige datter".)

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian V av Oldenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Didrik av Oldenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Agnes av Honstein
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian I
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Gerhard VI av Holstein
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hedvig av Holstein
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Katharina Elisabeth av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
Fredrik I
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik I av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan av Brandeburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Elisabet av Bayern
 
 
 
 
 
 
 
 
Dorotea av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Barbara av Sachsen
 
 
 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932