Apollo 11

	Apollo 11
Statistik för uppdraget
Uppdrag	Apollo 11
Anrop	Kommandomodul: Columbia; Månlandare: Eagle
Varaktighet	8 dagar, 3 timmar, 18 minuter, 35 sekunder
Uppskjutning
Raket	Saturn V
Uppskjutning	16 juli 1969; 13:32:00 UTC; John F. Kennedy Space Center; LC 39A
Landning
Landning	24 juli 1969; 16:50:35 UTC; Stilla havet; (0°40′26.69″N 23°28′22.69″Ö / 0.6740806°N 23.4729694°Ö)
Månen
Antal varv; kring månen	30 st
Tid i omloppsbana; kring månen	59 h 30 min 25,79 s
Månlandning	20 juli 1969, 20:18:04 UTC
Månuppskjutning	21 juli 1969, 17:54 UTC
Månprover, vikt	21,55 kg
Antal månpromenader	1 st
Månpromenader, längd	2 timmar, 31 minuter 40 sekunder
Tid på månen	20 juli 1969; 20:17:40 UTC; Mare Tranquillitatis; (Stillhetens hav)
Dockning
Dockning	16 juli 1969, 16:56:03 UTC
Ur dockning	20 juli 1969, 17:44:00 UTC
Andra dockningen	21 juli 1969, 21:35:00 UTC
Andra ur dockning	21 juli 1969, 23:41:31 UTC
Besättning
Befälhavare	Neil Armstrong
Pilot	Michael Collins; (kommandomodulen); Edwin "Buzz" Aldrin; (månlandaren)
	; Armstrong, Collins och Aldrin
Kronologi
Föregående uppdrag; Apollo 10;	Nästa uppdrag; Apollo 12;

Apollo 11 var den första bemannade rymdfärden som landade på månen, höjdpunkten i NASA:s Apolloprogram och en milstolpe i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen. Besättningen utgjordes av befälhavaren Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins. Apollo 11 sköts upp 16 juli 1969, Armstrong och Aldrin genomförde den första bemannade landningen på månen den 20 juli och besättningen återvände till jorden den 24 juli. Apollo 11 uppfyllde därmed president John F. Kennedys mål att "...före årtiondets slut ha landat en människa på månen och tagit honom tillbaka i säkerhet." som uttalades vid ett tal till kongressen 25 maj 1961. ^[1]

Besättning

Besättningen som utförde detta bestod av de tre astronauterna Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins. Alla tre hade varit i rymden en gång tidigare.

Höjdpunkter från rymdfärden

Människans första steg på månen

Uppskjutningen

En Saturn V-raket sköt upp Apollo 11 från John F. Kennedy Space Center den 16 juli 1969 klockan 9:32 lokal tid (13:32 UTC). Miljoner människor bevittnade händelsen på plats och via televisionen, bland andra USA:s dåvarande president Richard Nixon. 12 minuter senare gick den in i omloppsbana kring jorden. ^[2] Efter ett och ett halvt varv kring jorden tändes det tredje steget (S-IVB) och skickade rymdfarkosten i bana mot månen. Den 19 juli passerade Apollo 11 bakom månen och avfyrade sina styrraketer för att gå in i omloppsbana kring månen. Under de trettio varv ^[3] som farkosten kretsade kring månen kunde besättningen se landningsplatsen i södra änden av stillhetens hav (Mare Tranquillitatis).

Månlandningen

Månlandaren, som kallades The Eagle (Örnen), stod i Mare Tranquillitatis – Stillhetens hav – efter en nervpirrande landning av Neil Armstrong med mindre komplikationer; eftersom platsen de ursprungligen skulle landa på bedömdes av Armstrong inte vara lämplig försökte han landa på en annan plats. Detta kunde ha gått illa eftersom bränslemängden endast var tilltagen för att räcka till den ursprungliga landningsplatsen. Läget var dock inte så desperat som det ibland har utmålats; eftersom bränslet hade skvätt runt i tanken gav bränslemätaren lägre värden än det verkliga när man gled in över marken. Det har uppskattats att Eagle hade minst femton sekunders bränsletid kvar när motorerna stannade, och Armstrong uppfattade inte situationen som trängd. Han lyckades landa säkert i Stillhetens hav.

Efter landningen var det tänkt att Armstrong och Edwin "Buzz" Aldrin skulle äta och sedan vänta ett par timmar med att stiga ur månlandaren, men de var så exalterade att de kvickt satte i sig sin mat för att så snabbt som möjligt få gå på månen.

En femtedel av världens befolkning följde Armstrongs landstigning genom TV. Armstrong blev den första människan som satte foten på månens yta när han gav de berömda orden: "That's one small step for a man, one giant leap for mankind" ("Detta är ett litet steg för en människa, men ett jättekliv för mänskligheten")^[4]. Även Aldrin deltog i landningen, medan Michael Collins stannade kvar i kommandomodulen Columbia i omloppsbana runt månen.

De stannade ute i två och en halv timme och de samlade ihop 21,5 kg månföremål. De utförde även vetenskapliga experiment innan de återvände till månlandaren.

Neil Armstrong: "One small step for (a) man, one giant leap for mankind" (info)

Kort historik över landningen (svenska tidsangivelser)

Eftersom svensk sommartid inte infördes permanent förrän 1980 är tidsangivelserna nedan i normaltid.

20 juli 1969 21.17 - Månlandaren Eagle landar på månens yta.
21 juli 1969 03.39 - Dörren till landaren öppnas, tre timmar tidigare än beräknat. 03.50 - Armstrong kommer ut genom luckan och ska klättra ner de nio stegen till månen. 03.56 - Armstrong sätter sin vänstra fot på månen. 04.14 - Aldrin står nu också på månen. 04.40 - Den amerikanska flaggan hissas på månen. Ett samtal mellan president Nixon och astronauterna äger rum. Månbesöket förlängs med en kvart. 05.56 - Aldrin klättrar upp i landaren. 06.10 - Armstrong påbörjar sin klättring.
22 juli 1969 18.55 - Återfärden till jorden påbörjas.

Återfärden

Månlandaren var konstruerad på det viset att landningsplattformen stannade kvar på månen vid återfärden från månen (och står där än idag). Enbart den övre delen av månlandaren återvände i omloppsbana för att docka med kommando- och servicemodulen där Collins befann sig och som kretsade runt månen. Återfärden till jorden gick smärtfritt och 195 timmar in i uppdraget landade kommandomodulen i Stilla havet.

Bildgalleri

Buzz Aldrin
Månlandaren med Buzz Aldrin framför
Fotavtryck på månen
Besättningen från Apollo 11 i karantän efter månlandningen välkomnas av Richard Nixon
Bild tagen 2009 från ovan som visar månlandardelen. (Bild: LRO, NASA)
Stjärnan på Walk of fame

Se även

Lista över rymdpromenader mellan åren 1965 och 1999

Referenser

Noter

^ "Man on the moon: Kennedy speech ignited the dream" Arkiverad 6 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine. CNN.com.
^ Richard W. Orloff. Apollo by the Numbers: A Statistical Reference (SP-4029). NASA.
^ Apollo-11 NASA.
^ Det har länge sagts att Armstrong av misstag utelämnade ett "a" från frasen "That's one small step for a man, one giant leap for mankind", vilket då blir det lite kryptiska "ett litet steg för människan, ett stort steg för mänskligheten". Armstrong hävdade dock att han hade sagt det korrekt (vilket somliga argumenterar, med Armstrongs tendens till noggrannhet och precision, det inte finns någon anledning att tvivla på), och en digital ljudanalys av Peter Shann Ford (som slutfördes i september 2006) bekräftar att den saknade stavelsen bara var ohörbar på grund av brus och begränsningar i den tillgängliga kommunikationsutrustningen. Fords upptäckt har ännu inte verifierats av språkexperter, men Armstrong har uttryckt sin önskan att citatet bör skrivas med "a" inom parenteser: "That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind" - "Ett litet steg för en människa, ett gigantiskt kliv för mänskligheten".

Källor

Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Apollo 11.
Bilder & media
NASA:s sida om Apollo 11

[1] "Man on the moon: Kennedy speech ignited the dream" Arkiverad 6 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine. CNN.com.

[2] Richard W. Orloff. Apollo by the Numbers: A Statistical Reference (SP-4029). NASA.

[3] Apollo-11 NASA.

[4] Det har länge sagts att Armstrong av misstag utelämnade ett "a" från frasen "That's one small step for a man, one giant leap for mankind", vilket då blir det lite kryptiska "ett litet steg för människan, ett stort steg för mänskligheten". Armstrong hävdade dock att han hade sagt det korrekt (vilket somliga argumenterar, med Armstrongs tendens till noggrannhet och precision, det inte finns någon anledning att tvivla på), och en digital ljudanalys av Peter Shann Ford (som slutfördes i september 2006) bekräftar att den saknade stavelsen bara var ohörbar på grund av brus och begränsningar i den tillgängliga kommunikationsutrustningen. Fords upptäckt har ännu inte verifierats av språkexperter, men Armstrong har uttryckt sin önskan att citatet bör skrivas med "a" inom parenteser: "That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind" - "Ett litet steg för en människa, ett gigantiskt kliv för mänskligheten".

[1]

[2]

[3]

[4]