Neil Armstrong

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Neil Armstrong
Neil Armstrong pose.jpg
Neil Armstrongs namnteckning
USN/NASA-astronaut
Född 5 augusti 1930 (81 år)
Wapakoneta, Ohio, USA
Tidigare yrke flygförare, testpilot
Tid i rymden 8 dagar, 14 timmar, 12 minuter och 31 sekunder
Urvalsgrupp 1957 MISS Group, 1960 Dyna-Soar, 1962 NASA Astronaut Group 2
Antal rymdpromenader 1
Rymdpromenadtid 2 timmar 31 minuter
Uppdrag
Gemini 8, Apollo 11
Uppdragsemblem Gemini 8-märke Apollo 11-märke

Neil Alden Armstrong, född 5 augusti 1930 i Wapakoneta, Ohio, är en amerikansk före detta testpilot och astronaut. Armstrong blev uttagen i astronautgrupp 2 den 17 september 1962. Han deltog i uppdragen Gemini 8 och Apollo 11 och är främst känd för att han var den första människan som satte sin fot på månen.

Innehåll

[redigera] Familjeliv

Armstrong gifte sig med Janet Elizabeth Shearon 28 januari 1956 och de fick tre barn, Eric, Karen och Mark, varav Karen dog i lunginflammation 28 januari 1962 efter att ha varit sjuk i en svårartad tumör i hjärnstammen. Neil Armstrong och Janet Shearon skiljde sig 1994 efter 38 års äktenskap. Armstrong gifte sedermera om sig med Carol Knight.

[redigera] Karriär

[redigera] Studier

Han studerade vid Purdue University och tog en Bachelor of Science-examen i aeronautisk teknik 1955. Han fick dock göra ett avbrott i studierna för att tjänstgöra i Koreakriget. Han tog sedan en Master of Science-examen inom samma fält vid University of Southern California år 1970. Därefter började han som lärare på Cincinnatis universitet.

[redigera] Militär karriär

Armstrong deltog i Koreakriget som jaktpilot i den amerikanska flottan, där han genomförde 78 flyguppdrag i ett F9F Panther.

Armstrong lämnade militären efter han tagit examen vid Purdue och övergick till att arbeta som testpilot åt NASA, där han bland annat testade raketplanet X-15 i hastigheter upp mot 6 400 km/h. Mellan 1960 och 1962 deltog han i det senare nedlagda glidflygplansprojektet Dyna-Soar.

[redigera] Rymdflygarkarriär

25 Juni 1958 blev han, tillsammans med åtta andra piloter, utvald att delta i amerikanska flottans projekt Man in space Soonest som var ett program för att så snabbt som möjligt skicka upp en människa i rymden. Projektet lades ner 1 oktober 1958 när Nasa bildades och skulle administrera alla USA:s bemannade rymdflygningar.

1962 blev Armstrong en av nio nya astronauter i Nasas astronautkår.

Han undgick döden med liten marginal när LLRV, en träningsmaskin som skulle simulera månlandaren, kraschade 6 maj 1968.

Armstrong lämnade Nasa 1 augusti 1970.

1971 - 1979 undervisade Armstrong i teknik vid University of Cincinnati.

Han tjänstgjorde 1986 i den kommission som undersökte Challengerolyckan.

[redigera] Rymdfärdsuppdrag

Armstrong genomförde två rymdflygningsuppdrag under sin tid som astronaut för Nasa samt var reservbesättning till tre uppdrag.

[redigera] Gemini 5

Var han utsedd till reservbesättning tillsammans med Elliott M. See.

[redigera] Gemini 8

1966 var han befälhavare för uppdraget Gemini 8, vilket lyckades med den första dockningen mellan två rymdfarkoster, men blev tvungen att avbryta strax efter dockningen på grund av ett fel på en styrraket som satte farkosten i en farlig rotation. Han var också befälhavare för reservbesättningen för Apollo 8, som rundade månen i december 1968.

[redigera] Gemini 11

Var han utsedd till reservbesättning tillsammans med William Anders.

[redigera] Apollo 8

Var han utsedd till reservbesättning tillsammans med Buzz Aldrin och Fred W. Haise.

[redigera] Apollo 11

1969 hade Armstrong befälet över Apollo 11, det första bemannade uppdraget att landa och gå på månen. Den förprogrammerade landningsplatsen visade sig vara en krater med en diameter motsvarande en fotbollsplan som var full med stora klippblock varför Armstrong kopplade ur autopiloten och styrde farkosten manuellt[1], till en bättre landningsplats utanför kratern och satte därefter ned månlandaren Eagle ("Örnen"). När Örnen tog mark hade man genom den oplanerade förlängda landningsfasen, ytterst lite raketbränsle kvar. I Houston var det helt tyst under denna kritiska fas då man trodde att Örnen skulle kraschlanda. I kommunikationen mellan Houston och Örnen är det enda som sägs från Houston, "30 seconds", vilket avsåg återstående tiden innan bränslet skulle vara slut vilket skulle ha lett till en total katastrof för den första månlandningen. När Armstrong meddelade att "The Eagle has landed.." utbröt ett stort jubel i kontrollrummet i Houston. Den vånda man genomgått i kontrollrummet i Houston under den manuella landningen uttrycktes som "you got a bunch of guys about to turn blue. We're breathing again!"- Översatt: "Ni har ett gäng killar här som blev blåa i ansiktet (av att hålla andan), vi andas igen!".

Efter att ha landat på månen kl. 20:17:39 UTC den 20 juli 1969, steg Neil Armstrong den 21 juli 1969 kl. 02:56 UTC som första människa ner på månens yta med orden: "That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind" ("Detta är ett litet steg för (en) människa men ett jättekliv för mänskligheten"). Nitton minuter senare stod även kollegan Edwin "Buzz" Aldrin på månen.

[redigera] Noterbart

Det finns en liten krater på månen nära Apollo 11:s landningsplats som bär hans namn.

[redigera] Bibliografi

[redigera] Referenser

[redigera] Fotnoter

  1. ^ Astronauterna på Apollo 11 hade tränat åtskilliga gånger att landa med månlandaren på jorden under samma förhållanden som på månen vad gäller vikt och dragkraft på raketmotorn.

[redigera] Webbkällor

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk