Arbetsskada

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Arbetsskada, fysisk eller psykisk skada eller sjukdom som erhållits under arbetstid och/eller till följd av arbete. Med yrkesskada förstås skada som erhållits vid yrkesarbete. Enligt Arbetsmiljöverkets statistik rapporterades det under 2010 och till och med första kvartalet 2011 104 000 arbetsskador. [1]

Om en anställd skadar sig i arbetet eller blir sjuk på grund av jobbet ska arbetsgivaren informeras. Arbetsgivaren ska då göra en anmälan till Försäkringskassan och till skyddsombudet. Den som är egenföretagare skickar in anmälan själv. Om olyckan är allvarlig eller om det gäller dödsfall ska arbetsgivaren snarast göra en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivaren är skyldig att utreda orsaken till arbetsskadan. Alla arbetsskadeanmälningar registreras och arkiveras av Försäkringskassan. Informationen används sedan i arbetet med att förebygga sjukdom och olycksfall i arbetslivet.

För att få ersättning för arbetsskadan måste den anställde ansöka om det hos Försäkringskassan. De flesta har också andra försäkringar genom sitt kollektivavtal. För att ta del av dem krävs en separat ansökan. Även skador man får på väg till eller från arbetet räknas som arbetsskada, och likaså smittsamma sjukdomar som man fått genom sitt arbete.

Yrkesskador genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

Kvicksilverförgiftning[redigera | redigera wikitext]

Kvicksilverförgiftning var under 1800-talet känt som skada bland dem som tillverkade den filt som sedan användes av hattmakare för tillverkning av hattar och andra huvudbonader. På engelska finns uttrycket Mad as a hatter (Galen som en hattmakare) som allmänt används för att beskriva en tokig person.[2] Litterärt finns en galen hattmakare nämnd i kap 7 i Alice i Underlandet.

Stendammlunga[redigera | redigera wikitext]

Stendammlunga (stenlunga) eller silikos var vanligt bland arbetare i stenbrott. Carl von Linné beskrev till exempel från sin resa i Dalarna hur stenarbetarnas hustrur blev änkor i tidig ålder. Ett annat exempel är att när domkyrkan i Skara restaurerades i slutet av 1800-talat dog ett trettiotal stenhuggare i silikos.[3] Faran för silikos är inte över. Vid sandblästring av jeans skapas stendamm som skadar dem som arbetar. Flera dödsfall har rapporterats i Turkiet.[4]

Skada genom lösningsmedel[redigera | redigera wikitext]

De som utsätts för organiska lösningsmedel under viss tid finns risk för lösningsmedelsorsakad kronisk hjärnskada. Lösningsmedel används i olika branscher såsom måleri, tryckeri, plast- och verkstadsindustrin. Det finns idag ingen behandling.[5]

Eksem[redigera | redigera wikitext]

Eksem genom kontaktallergi skapad av de skydd spelarna använder anses vara en vanlig yrkesskada bland ishockeyspelare enligt en studie från Skånes Universitetssjukhus.[6]

Tennisarmbåge[redigera | redigera wikitext]

Tennisarmbåge är en annan typ av idrottsskada.

Skrivkramp[redigera | redigera wikitext]

Skrivkramp även kallad musarm är en modern typ av arbetsskada.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.av.se/statistik/officiellt/Arbetsskador_2010.aspx
  2. ^ http://en.wikipedia.org/wiki/Mad_as_a_hatter
  3. ^ http://www.jonsbol.se/stenbrytning.htm
  4. ^ Se sid 8 http://www.fairtradecenter.se/sites/default/files/JEANSRAPPORT_0.pdf
  5. ^ http://www.nhr.se/PageFiles/6866/Att%20leva%20med%20l%C3%B6sningsmedelsskador.pdf
  6. ^ http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-universitetssjukhus/Nyheter/Arkiv/Nyheter-2011/Yrkesskada-inom-ishockey-drabbas-av-svar-eksem/

Se även[redigera | redigera wikitext]