Skara
| Skara | |
| Tätort Centralort |
|
 Skara domkyrka är stadens symbol
|
|
| Slogan: Skara - tusenårs-staden. Skara - Här föds musiken. | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Skara kommun |
| Församling | Skara domkyrkoförsamling |
| Koordinater | |
| Area | 768,2 hektar |
| Folkmängd | 10 841 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 14,11 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | SKARA |
| Postnummer | 532 3X |
| Riktnummer | 0511 |
| Tätortskod | 5420 |
  |
|
- För den historiska stadskommunen, se Skara stad.
Skara är en tätort (stad) i Västergötland samt centralort i Skara kommun och biskopssäte för Skara stift.
Innehåll |
[redigera] Historia
Skara är en av Sveriges äldsta städer och var viktig genom det vägmöte centralt i landskapet som staden kom att ligga vid. Staden låg också vid en gammal tingsplats (Götala) och fick dessutom ännu större betydelse som biskopssäte i Skara stift. Skara stift var först ett vidsträckt missionsstift med Skara som centrum, men senare efter kristnandet blev Skara istället en viktig kyrklig medelpunkt med bland annat två kloster. Flera viktiga möten hölls i Skara, exempelvis det stora svenska rådsmötet i juli 1326 och det svensk-dansk-norska rådsmötet i januari 1458. Svenska kungar vistades i staden tidvis, och söder om staden låg ett befäst slott, Gälakvist. Skara har flera gånger härjats av brand och härjningar under krigen mellan Sverige och Danmark. Den sista branden av större omfattning var år 1719.
[redigera] Stadsbild
Centrala Skara har kvar sitt medeltida oregelbundna gatunät. Där ligger det gamla torget, domkyrkan och rådhuset. Andra kulturhistoriskt intressanta byggnader är gamla biblioteket (nu finns ett nybyggt stifts och landsbibliotek) och det gamla läroverket (se särskilt avsnitt nedan), båda från slutet av 1800-talet. Numera är turistbyrån införlivad i Gamla biblioteket under det gemensamma namnet Visitor Center[2]. Där finns också några äldre träbyggnader kvar från 1800-talet, men många av dem har rivits, bland annat många på 1960-talet och därefter. Norr om centrum ligger Västergötlands museum till vilket ett friluftsmuseum hör som ligger ett hundratal meter öster om själva museibyggnaden. Friluftsmuseet har gamla gårdshus, lanthandel, en gammal träkyrka med klockstapel med mera, från olika delar av landskapet.
[redigera] Domkyrkan
Skara domkyrka anlades troligen runt år 1000 och är en gotisk basilika. Det nuvarande utseendet fick kyrkan i huvudsak under 1886-1894. Kyrkan restaurerades då under Helgo Zettervalls ledning och ombyggnaden inspirerades av den gotik som kyrkan byggdes om till under 1200-talet och början av 1300-talet. Till exempel hittades ett medeltida triforiegalleri som Zettervall kopierade i kyrkans övriga triforier. Dock finns även nygotiska drag i byggnaden.
Innan Zettervalls restaurering hade det medeltida lägre basilikakoret till största delen rivits på 1840-talet. Dessutom hade södra tvärskeppet byggts om i barock på 1700-talet. Ett medeltida kapitelhus i två våningar samt i vinkel mot det på andra sidan gatan en tiondelada, båda i sten inrymdes i en byggnad anknuten till domkyrkans kor, det nordöstra sidoskeppet. Detta sidoskepp var dessutom också byggt i två våningar och en rest från det är en dörr från korets norra trapptorn, som mynnar rätt ut i det fria tre fyra meter ovanför golvet i dagens norra sidoskepp. Den tillbyggda medeltida byggnaden hade en tunnel för den förbipasserande gatan norr om domkyrkan och revs år 1742 samtidigt som ett nytt kapitelhus uppfördes söder om Skoltorget (den nuvarande lokalen för domkapitlet).
Ett intressant romanskt inslag, förutom vissa stenreliefer etc., är kolonettfönstren från den tidiga romanska kyrkan, som fortfarande finns bevarade i tornens lägre våningar. Domkyrkan har flera gånger härjats i krigen mellan Sverige och Danmark. Medeltida inventarier finns i allmänhet bevarade endast i sten, men en hel del medeltida mässhakar finns bevarade, liksom ett par bevarade nattvardskalkar (se artikeln om biskop Adalvard den äldre). En medeltida bok (Skaramissalet) och några fragment av de medeltida korstolarna finns också bevarade (de två sistnämnda på Västergötlands museum).
[redigera] Kloster, kyrkor m.m. under medeltiden
Förutom domkyrkan uppfördes under medeltiden tre andra kyrkor ett hospital, ett härbärge för gamla präster, ett helgekorskapell samt två kloster. Domkyrkan fungerade nämligen inte som församlingskyrka utan som stiftskyrka och katedral (samlingslokal för biskopens och kanikernas gudstjänster).
De tre församlingskyrkorna var:
- Sankt Nikolai kyrka; grunden av kyrkan synlig som ruin väster om domkyrkan (grävdes fram på 1940-talet när ett hus revs som tidigare stått på tomten).
- Sankt Lars kyrka; under nuvarande apoteket och nuvarande Järnvägsgatan (kyrkans östra del är markerad i gatans stenläggning). Järnvägsgatan är för övrigt den enda gata i centrum som drogs under 1800-talet, tidigare sträckte sig istället Västra Kungshusgatan upp till torget. Innan denna gatudragning fanns en särskild plats framför Sankt Lars kyrka (i äldre stadsplaner från till exempel 1700-talet).
- Sankt Pers kyrka; under nuvarande Stadshotellets glasveranda i korsningen mellan Skaraborgsgatan och Järnvägsgatan.
Det ena klostret var ett dominikanerkloster, vars klosterkyrka inom klostrets murar var S:t Olofs kyrka. Det grundades 1234. Det andra klostret, för franciskaner, hade S:ta Katarina kyrka som klosterkyrka och detta kloster omnämns första gången 1259. Dominikanerklostret omvandlades senare under Johan III till Skaraborgs slott (se mer om detta nedan). S:ta Katarina klosterkyrkas grundmurar blev grunden för Sveriges första veterinärinrättning grundad 1775. Än idag utgör klosterkyrkans grundmurar grunden för ett av husen i denna inrättning (det sydligaste).
Några få testamentshandlingar utfärdade till förmån för dessa kloster finns ännu kvar; av hertigarna Erik och Valdemar erhöll exempelvis klostren vardera 20 mark. En av församlingskyrkorna (S:t Pers) skänktes till staden av biskop Brynolf Algotsson, en form av botgöring inför Gud. 1520 omtalas ett S:t Klemens kloster, men detta kanske bara var ett namn för prästhärbärget. Det förstnämnda ådrog sig Gustav Vasas vrede, då det där bodde en honom förhatlig munk. Kungen befallde att det skulle ödeläggas och munkarna sändas till sina bröder i Sigtuna.
[redigera] Reformationen och Skaraborgs slott
Reformationen berövade kyrkorna deras rikedomar och kyrkorna började förfalla och rivas. Av några av dem finns inte en sten ovan jord. Skara förblev även efter reformationen säte för styrelsen i ett stift, vars omfång dock minskades. Under en del av 1500- och 1600-talen var Skara säte för en kunglig ståthållare. Till residens för denne uppförde Johan III ur det forna dominikanerklostret Skaraborgs slott omedelbart söder om staden. Från det slottet fick Skaraborgs län sitt namn. Det förstördes vid danskarnas härjningståg 1612 (se mer om slottet i artikeln om Skaraborgs slott).
[redigera] Ortnamnet
Namnet Skara, civitas Scarane (bestämd form plural) på 1070-talet, är som namnet uttalas idag egentligen en pluralform i genitiv (många ortnamn är pluralformer) och är besläktat med orden "skära" och "skåra". Det syftar på en eller flera nedskärningar i terrängen mitt i Skara eller i dess närhet. Hur stort område namnet ursprungligen syftade på är ovisst. Det kan syfta på de små åarna Dofsan och Afsen genom staden. Dofsan strax norr om stadens centrum (norr om domkyrkan och Stifts- och landsbiblioteket) ligger mycket riktigt i en liten sänka. Men det kan också syfta på andra nedskärningar, såsom ravinerna vid Dofsan och Tvetabäcken norr om staden. En av dem ligger inte så långt från ett bostadsområde i nordvästra delen av staden.[3]
[redigera] Kommunikationer
Skara har ingen järnvägstrafik, förutom museijärnvägen mellan Skara och Lundsbrunn.
Busstrafiken bedrivs av Västtrafik. Linjerna 1 Express, 103, 158, 200, 202, 203, 211, 212 samt Ronden 2 och Ronden 5 trafikerar Skara. Bussarna går bland annat från/till Skövde, Lidköping, Vara, Götene, Mariestad, Axvall, Lerdala och Falköping. Swebus express trafikerar Skara med linje 801 som går mellan Stockholm och Göteborg
Stadstrafiken i Skara drivs även den av Västtrafik. De finns två linjer, linje 1 och linje 2. Stadsbussarna utgår inte från stationen som de andra bussarna, utan från Domkyrkan. Linjesträckningen är följande:
- Linje 1: Bågen - Centrum - Vårdcentralen - Centrum
- Linje 2: Skaraberg - Centrum - Valhall/Munkatorp
Europaväg 20 mellan Stockholm och Göteborg via Örebro går förbi Skara på stadens östra och södra sida. Riksväg 49 börjar som motorväg vid Skara fram till Axvall och går senare vidare som landsväg via Skövde och Tibro till Askersund. Länsväg 184 går också via Skara.
[redigera] Stadsdelar
|
|
|
[redigera] Skolor
Katedralskolan är en kommunal gymnasieskola i Skara och har medeltida rötter i domskolan och djäknarna där. Naturbruksgymnasiet Uddetorp är en gymnasieskola som drivs av Västra Götalandsregionen. Friskolan Metis är en friskola i Skara. Djäkneskolan och Teglaskolan är högstadieskolorna i Skara. Teglaskolan är mest inriktad mot sport, såsom fotboll, handboll, friidrott och ishockey. På Djäkneskolan är de estetiska ämnena viktiga, såsom träslöjd, textilslöjd, hemkunskap, bild och musik. Källeskolan, Mariebergsskolan och Gällkvistskolan heter de tre F-6 skolorna i centrala Skara. Inom kommunen finns dessutom Valleskolan i Axvall, Varnhemsskolan i Varnhem och Ardalaskolan i Ardala.
Dessutom finns ett universitet i staden. Universitetet är en del av SLU. På denna skola finns två program: Djursjukskötarprogrammet, som är en av Sveriges populäraste utbildningar, och Etologi- och djurskyddsprogrammet. Etologi- och djurskyddsprogrammet startade 2005 och har nu totalt ca 120 studenter.
[redigera] Aktiviteter
Ungefär åtta km utanför Skara ligger Skara Sommarland. Alldeles bredvid Skara Sommarland ligger Axvalla Travbana. På Vilans fritidsområde ligger Skarahov (fotbollsplan), ett badhus, ishallen, idrottshallen, boulehallen och Sparbanken arena (med 12 000 platser). Fotbollsplanen Skaravallen ligger vid Mariebergsskolan vid västra änden av Hindsbogatan i västra Skara. Där spelade Skara FC förr. Här finns också folkets park där det brukar vara konserter. Varje år arrangeras skara klassfotboll vid Sparbanken Arena, årkurserna 1-6 i kommunen får vara med.
[redigera] Kända Skaraprofiler
[redigera] Se även
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Skara 1960–2010[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 8 172 | |||
| 1965 | 9 041 | |||
| 1970 | 10 284 | |||
| 1975 | 10 138 | |||
| 1980 | 10 401 | |||
| 1990 | 10 792 | 650 | ||
| 1995 | 10 938 | 749 | ||
| 2000 | 10 703 | 749 | ||
| 2005 | 10 963 | 749 | ||
| 2010 | 10 841 | 768 | ||
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ http://www.visitor-center.se/page/lang.sv-id___1091.php
- ^ Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet. 2003. sid. 276
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Källor
- Skara stads historia del I, samlingsvolym, Skara historiekommitté, Hilding Johansson (red.), 1986;
- Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, band 8, spalterna 860-861;
- Ragnar Sigsjö, Skara domkyrka. Kort historik och vägledning, Svärd & Söner Tryckeri AB, Falköping 1986, s. 16-22 (om triforiegalleriet finns uppgifter främst på s. 22), och s. 37-38 (om fragment av medeltida korstolar, Skaramissalet och många fler uppgifter om medeltida inventarier), samt s. 6, 8, 13, 15, 25.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Skara, 1917.
[redigera] Externa länkar
|
||||||||||
|
||||||||||
