Arnold Palmer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Arnold Palmer, 23 år gammal 1953

Arnold Daniel Palmer, född 10 september 1929 i Latrobe (förstad till Pittsburgh), Pennsylvania, är en amerikansk före detta golfspelare som sedan 1955 har vunnit många tävlingar både på PGA-touren och på Champions Tour. Palmer ses inte som den största spelaren i historien men han är en av de viktigaste eftersom han var den största stjärnan när televisionen infördes på 1950-talet. Han meddelade den 13 oktober 2006 att han drar sig tillbaka från elitgolf.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Den 28 augusti 1954 vann Palmer U.S. Amateur och 18 november samma år inleddes hans karriär som professionell golfspelare. Palmers karisma var en viktig faktor när golf blev en TV-sport på 1950-talet och 1960-talet och som lade grunden för golfens popularitet idag. Han var oerhört populär både för sin person och det sätt han spelade golf på. Från alla lägen siktade han på flaggan och hela hans kropp levde med i alla slag. Alla som var närvarande delade hans glädje eller besvikelser på banan. TV-producenterna älskade honom och publiken strömmade till tävlingarna när han var med. Palmer fick en egen beundrarskara som kallades Arnies Army.

Han nämns också av många för att ha höjt statusen på The Open Championship bland amerikanska golfspelare. Innan Palmer var det relativt få spelare som reste till Storbritannien för att spela The Open på grund av den långa resan, den främmande miljön och banornas beskaffenhet som var stor skillnad jämfört med de amerikanska banorna. Palmers Opensegrar övertygade många professionella amerikaner att resan var värd besväret.

Han har vunnit sju majors:

Palmers mest produktiva år var 1960-1963 då han vann 29 tävlingar. 1960 vann han Hickok Belt som årets bäste professionelle idrottsman och tidningen Sports Illustrateds Sportsman of the Year. Åren 1960 och 1962 åtsågs Palmer till PGA Player of The Year, Vardon Trophy för lägsta snittscore på PGA-touren bärgades åren 1961, 1962, 1964 och 1967. Senare under 1960-talet var Jack Nicklaus överlägsen i deras konkurrens men Palmer vann en PGA-tävling varje år fram till 1970 och 1971 vann han fyra tävlingar.

Palmer var kvalificerad för PGA Senior Tour (Champions Tour) från första säsongen 1980 och han var ett av de kända namn som hjälpte turneringen att bli känd. Han vann tio tävlingar på seniortouren inklusive fem senior majors. Totalt vann Palmer 92 professionella golftävlingar, varav 62 på PGA Tour.

Palmer var Mark McCormacks första klient och deras kompanjonskap blev signifikant för idrottslig marknadsföring. Långt efter sin sista seger var Palmer fortfarande en av de bäst betalda inom golfen tack vare sin dragningskraft hos sponsorer och publik. Palmer vann den första upplagan av World Match Play Championship i England, en tävling som ursprungligen arrangerades av McCormack för att visa upp sitt stall av spelare.

2004 tävlade han i The Masters för sista gången och det blev hans femtionde Masterstävling i rad. Palmer avslutade sin nästan 52 år långa professionella golfkarriär den 13 oktober 2006, i samband med en avbruten tävling på Champions Tour i Texas.

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Segrar på PGA-touren[redigera | redigera wikitext]

Segrar på Europatouren[redigera | redigera wikitext]

Senior PGA Tour-segrar[redigera | redigera wikitext]

Senior majors visas i fet stil.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Palmer var en av grundarna av The Golf Channel.

Palmer har gästat Sverige (minst) fem gånger:

Det påstås att en av Palmers favoritdrinkar är en drink med hälften iste och hälften citronläsk. Drinken kallas "Arnold Palmer" till hans ära.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Majorsegrare genom tiderna
200 olika spelare har vunnit i herrarnas majortävlingar. Arnold Palmer var den 99:e spelaren som vann en major.
1:a 98:e 99:e 100:e 200:e
Willie Park Sr Lionel Hebert Arnold Palmer Tommy Bolt Louis Oosthuizen
Lista över golfens majorsegrare