Artikel 7-förfarande
Ett artikel 7-förfarande är ett förfarande inom Europeiska unionen som innebär att en medlemsstats rättigheter enligt unionens fördrag, inbegripet rösträtten i Europeiska unionens råd, kan helt eller delvis fråntas, om medlemsstaten åsidosätter grundläggande rättigheter. Förfarandet grundar sig på artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen och är det mest långtgående förfarande som unionens institutioner kan vidta mot en medlemsstat som åsidosätter unionens värden.[1] Förfarandet kallas ibland för ”kärnvapenförfarandet” på grund av dess långtgående konsekvenser, som gör det politiskt omöjligt att använda det utom vid mycket allvarliga politiska kriser. Förfarandet har hittills aldrig använts, men vissa politiker har föreslagit att det borde användas mot den ungerska regeringen Orbán, den polska regeringen Szydło eller den polska regeringen Morawiecki.[2] Den 20 december 2017 beslutade Europeiska kommissionen att initiera ett artikel 7-förfarande mot Polen.
Artikel 7-förfarandet kan inledas av Europeiska unionens råd på motiverat förslag av en tredjedel av medlemsstaterna, Europaparlamentet eller Europeiska kommissionen. Förfarandet inleds genom att rådet med fyra femtedelar av sina rådsmedlemmar efter godkännande av Europaparlamentet fastslår att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter unionens värden.[1] Unionens värden finns definierade i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen och innefattar bland annat respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.[3] Rådet kan även utfärda rekommendationer till den berörda medlemsstaten om åtgärder som bör vidtas för att undvika ett åsidosättande av unionens värden.
Europeiska rådet kan på motsvarande sätt på förslag av en tredjedel av medlemsstaterna eller kommissionen, och efter godkännande av Europaparlamentet, med enhällighet fastslå att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter unionens värden. Europeiska unionens råd får då med kvalificerad majoritet besluta om att tillfälligt upphäva delar av de rättigheter som den berörda medlemsstaten har genom unionens fördrag, inbegripet rösträtten i rådet. Den berörda medlemsstatens skyldigheter enligt fördragen fortsätter under alla omständigheter att vara bindande för staten. Rådet kan ändra eller upphäva sitt beslut om det anser att omständigheterna har förändrats.[1]
Särskilda omröstningsregler gäller vid beslut som rör artikel 7-förfarandet. Den medlemsstat som förfarandet rör får inte delta vid omröstningarna. Europaparlamentet fattar sina beslut med två tredjedelar av de avlagda rösterna och med en majoritet av ledamöterna.[4]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] ”Artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 19-20. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”ALDE requests nuclear option over Hungary” (på engelska). EurActiv.com. 22 september 2015. http://www.euractiv.com/section/justice-home-affairs/news/alde-requests-nuclear-option-over-hungary/. Läst 29 januari 2016.
- ^ ”Artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 17. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 354 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 197. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
|
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |