Mekanismen för samarbete och kontroll

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
  Europeiska unionen
  Stater som anslöt 2004
  Stater som anslöt 2007

Mekanismen för samarbete och kontroll är en skyddsklausul som Europeiska kommissionen kan åberopa om en ny medlemsstat i Europeiska unionen (EU) misslyckas med att genomföra åtaganden som gjorts inom anslutningsförhandlingarna kring den inre marknaden eller området med frihet, säkerhet och rättvisa. Möjligheten att vidta denna skyddsklausul återfinns i anslutningsfördraget 2003, anslutningsfördraget 2005 och anslutningsfördraget 2011. I enlighet med dessa fördrag kan skyddsklausulen åberopas av kommissionen redan innan anslutningen äger rum för medlemsstaten i fråga och som längst upp till tre år efter anslutningen. Därmed kan klausulen i de två förstnämnda fördragen inte längre åberopas. Åtgärderna som vidtas får kvarstå även efter de tre åren, men de ska inte kvarstå längre än vad som är absolut nödvändigt i enlighet med fördragen.[1][2][3][4]

Skyddsklausulen i anslutningsfördraget 2003 användes aldrig. Däremot aktiverade kommissionen mekanismen för samarbete och kontroll för Bulgarien och Rumänien den 13 december 2006 på grund av deras problem med korruption och organiserad brottslighet.[5][6]

Utvidgningskommissionär Štefan Füle hade som mål att någon motsvarande mekanism inte skulle behövas i Kroatiens anslutningsfördrag,[7] men efter förhandlingar infördes möjligheten att kunna åberopa mekanismen ändå. Den har dock än så länge inte aktiverats av kommissionen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det är Europeiska kommissionen som kan åberopa mekanismen.

Mekanismen för samarbete och kontroll infördes för första gången i anslutningsfördraget 2003. Det var ett sätt för Europeiska unionens medlemsstater att bibehålla möjligheten att vidta kraftfulla åtgärder om en eller flera av de nya medlemsstater inte skulle fortsätta sina reformer inom den inre marknaden eller området med frihet, säkerhet och rättvisa. Kommissionen ansåg emellertid aldrig att det var nödvändigt att åberopa mekanismen, och efter tre år upphörde möjligheten att använda mekanismen i enlighet med fördraget.

Samma mekanism infördes i anslutningsfördraget 2005, där den fyllde samma syfte som i anslutningsfördraget 2003. Eftersom både Bulgarien och Rumänien hade omfattande problem med sin rättsväsenden, inklusive utbredd korruption, var mekanismen för samarbete och kontroll en viktig bestämmelse i fördraget för att unionen skulle kunna fortsätta att kräva reformer av de båda staterna.

Redan innan deras anslutning beslutade kommissionen att åberopa mekanismen, som trädde i kraft den 1 januari 2007 när Bulgarien och Rumänien blev medlemmar i unionen.

Förfaranden[redigera | redigera wikitext]

I enlighet med anslutningsfördragen 2003, 2005 och 2011 ska kommissionen vidta lämpliga åtgärder och ange under vilka förutsättningar och hur dessa åtgärder ska genomföras när någon av de anslutande medlemsstaterna inte lever upp till de åtaganden den gjort gällande inre marknaden eller området med frihet, säkerhet och rättvisa. Förfarandet kan inledas antingen på en medlemsstats begäran eller på kommissionens eget initiativ.[1][2][3][4]

Åtgärderna inkluderar ett tillfälligt upphävande av tillämpningen av vissa bestämmelser och beslut i förbindelserna mellan de anslutande medlemsstaterna och övriga medlemsstater. De ska vidtas i samråd med medlemsstaterna.[1][2][3][4]

Även om skyddsklausulen bara kan åberopas upp till tre år efter anslutningen, kan de vidtagna åtgärderna sträcka sig längre. I enlighet med fördragen finns ingen begränsning för hur lång tid åtgärderna kan vara i kraft, men däremot ska de inte vara i kraft längre än absolut nödvändigt och när de väl upphör att gälla ska de nya medlemsstaterna ha samma rättigheter inom unionsrätten som övriga medlemsstater.[1][2][3][4]

Implementationer[redigera | redigera wikitext]

Bulgarien och Rumänien[redigera | redigera wikitext]

  Europeiska unionen
  Bulgarien och Rumänien

Europeiska kommissionen beslutade den 13 december 2006 att åberopa mekanismen för samarbete och kontroll gentemot Bulgarien och Rumänien. Det blev således den första, och hittills enda, gången som mekanismen åberopats. Beslutet verkställdes den 1 januari 2007 när de båda staterna blev medlemmar i unionen.[5][6]

För Rumäniens del handlar åtgärderna om reformer av rättsväsendet och kampen mot korruption, som är utbredd i landet. Bland annat ska Rumänien sträva efter ett öppnare och effektivare rättsligt förfarande bland annat genom att öka kapaciteten och ansvarigheten hos det hösta rättsrådet, inrätta en byrå för integritet, bygga vidare på de framsteg som redan gjorts i kampen mot korruption samt vidta ytterligare åtgärder för att förebygga och bekämpa korruption inom framför allt den lokala förvaltningen.[5] För Bulgariens del handlar åtgärderna om reformer av rättsväsendet, kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Bland annat ska Bulgarien anta ändringar av konstitutionen som garanterar rättsväsendets oberoende, sträva efter ett öppnare och effektivare rättsligt förfarande och fortsätta reformen av rättsväsendet, vidta ytterligare åtgärder mot korruption och genomföra en strategi för att bekämpa organiserad brottslighet.[6]

Kommissionen har ännu inte fattat något beslut om att upphäva mekanismen för Bulgariens och Rumäniens del. I sin elfte halvårsrapport om situationen i de två medlemsstaterna, som presenterades den 18 juli 2012, konstaterade kommissionen att många problem kvarstår, i både Bulgarien och Rumänien, vilka måste lösas innan mekanismen för samarbete och kontroll upphävs.[8][9] Liknande slutsatser drog kommissionen i tidigare rapporter.[10][11][12][13][14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Artikel 38 i akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska Unionen och om anpassning av fördragen”. EUT C 236, 23.9.2003, s. 45. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2003:236:0033:0049:SV:PDF. 
  2. ^ [a b c d] ”Artikel 39 i akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska Unionen och om anpassning av fördragen”. EUT C 236, 23.9.2003, s. 46. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2003:236:0033:0049:SV:PDF. 
  3. ^ [a b c d] ”Artikel 37 i akt om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen”. EUT C 236, 23.9.2003, s. 216-217. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2005:157:0203:0220:SV:PDF. 
  4. ^ [a b c d] ”Artikel 38 i akt om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen”. EUT C 236, 23.9.2003, s. 217. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2005:157:0203:0220:SV:PDF. 
  5. ^ [a b c] ”Kommissionens beslut av den 13 december 2006 om inrättande av en mekanism för samarbete och kontroll av Rumäniens framsteg vid uppfyllandet av de särskilda riktmärkena för reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption (2006/928/EG)”. EUT L 354, 14.12.2006, s. 56-57. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:354:0056:0057:SV:PDF. 
  6. ^ [a b c] ”Kommissionens beslut av den 13 december 2006 om inrättande av en mekanism för samarbete och kontroll av Bulgariens framsteg vid uppfyllandet av de särskilda riktmärkena för reformen av rättsväsendet och kampen mot korruption och organiserad brottslighet (2006/929/EG)”. EUT L 354, 14.12.2006, s. 58-60. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:354:0058:0060:SV:PDF. 
  7. ^ ”Füle: I'll make sure Croatia joins EU without monitoring” (på engelska). EurActiv.com. 2010-03-30. http://www.euractiv.com/en/enlargement/enlargement-commissioner-i-will-make-sure-croatia-joins-without-monitoring-news-395250. Läst 2011-01-05. 
  8. ^ ”Romania and Bulgaria continue to flout rule of law” (på engelska). EUobserver. 2012-07-18. http://euobserver.com/22/117008. Läst 2012-07-19. 
  9. ^ ”Commission slams Romania with scathing report” (på engelska). EurActiv.com. 2012-07-18. http://www.euractiv.com/justice/commission-slams-romania-scathin-news-513980. Läst 2012-07-19. 
  10. ^ ”Commission reads sermon No. 8 to Romania, Bulgaria” (på engelska). EurActiv.com. 2011-02-18. http://www.euractiv.com/en/enlargement/commission-reads-sermon-8-romania-bulgaria-news-502332. Läst 2011-02-21. 
  11. ^ ”Corruption in Bulgaria and Romania still unpunished, EU says” (på engelska). EUobserver. 2011-07-20. http://euobserver.com/?aid=32643. Läst 2011-07-29. 
  12. ^ ”EU criticism douses Romania, Bulgaria Schengen hopes” (på engelska). EUbusiness. 2012-02-08. http://www.eubusiness.com/news-eu/romania-bulgaria.f1q. Läst 2012-02-08. 
  13. ^ ”EU calls on Bulgaria, Romania civil societies” (på engelska). EurActiv.com. 2012-02-09. http://www.euractiv.com/central-europe/eu-calls-bulgaria-romania-civil-societies-news-510683. Läst 2012-02-09. 
  14. ^ ”Romania and Bulgaria lagging behind on reforms” (på engelska). EUobserver. 2012-02-08. http://euobserver.com/9/115184. Läst 2012-02-09. 
Europeiska unionens flagga EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.