Askskottsjuka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Askskottsjuka
Askar angripna av Hymenoscyphus
Askar angripna av Hymenoscyphus
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Underrike Dikarya
Division Sporsäcksvampar
Ascomycota
Ordning Helotiales
Familj Helotiaceae
Släkte Hymenoscyphus
Art H. albidus[ifrågasatt uppgift]

Askskottsjuka är en relativt ny sjukdom som angriper trädarten ask, Fraxinus excelsior. Den har spridit sig snabbt i norra Europa sedan början på 1990-talet. Sjukdomen orsakas av sporsäckssvampen Hymenoscyphus albidus[ifrågasatt uppgift] och medför bland annat att trädets fotosyntattransport avstannar, vilket medför att trädet på sikt dör.

Innehåll

Historia [redigera]

I början av 1990-talet upptäckte man i Litauen och nordöstra Polen att askarna började dö. De döende träden hade nekroser på bladen och tillväxte på ett busklikt sätt med döda toppskott. Spridningen skedde snabbt och efter några år hittade man askar med samma symtom i norra och västra Europa. Än så länge så finns det platser i Europa som inte har drabbats av askskottsjuka, särskilt delar av södra och västra Europa.

I Sverige upptäckte man askskottsjukan år 2001 och i Danmark år 2003. På grund av symptomen misstänkte man en ny och okänd svamppatogen var orsaken till sjukdomen. Denna patogen fick 2006 namnet Chalara fraxinea. Tre år senare gjorde man mer fynd vad gällande C. fraxinea och kunde konstatera att det egentligen var sporsäcksvampen Hymenoscyphus albidus som orsakade askskottsjukan. C. fraxinea var helt enkelt den asexuella formen av H. albidus. Det är vanligt att sporsäcksvampar har olika former och de kan därför stundom ha olika namn även om det samma svamp som man anger.

Symtom [redigera]

H. albidus är en naturlig nedbrytare av askens fjolårsskott. Den är känd i hela Europa och har varit det sedan 1850-talet. Symtomen varierar under året men störst skada görs under våren och försommaren. Vid askskottsjuka får askarna bruna nekroser på bladen och vid bladärr. Knopparna torkar och det bildas döda skott. Infektionen sprider sig via vinden in i kvistar och grenar och sedan in i stammen. På sommaren ser man ofta vissnande blad på askarna till följd av att infektionen spridit sig i innerbarken och då stryper vatten och näringstillförsel. En ask som varit infekterad länge uppvisar synbara röda och gul-bruna fläckar på grenar och stammar. Man ser även att det finns grenar och skott som är helt döda. Genom apikal dominans så ersätts de döda toppskotten men nya skott. Det finns även vilande skott på stammen som skjuter ut när grenar dör och ersätter dem, dessa kallas ”vattskott” och gör att askarna får ett buskigt utseende.

Processen sker stegvis från det att asken blir infekterad till det att den dör, dock är det en väldigt snabb process. Askar som är över 20 år dör inte direkt av infektionen men försvagas successivt. Rötsvampen honungsskivling, Armillaria mellea, kan då angripa de redan försvagade träden.

Om en skada har varit inaktiv så kan den bli aktiv igen inom ett tidsspann på 10 månader. Detta tyder på att svampen kan växla mellan att vara nedbrytare och patogen och ha ett latent stadium. Det som gör svampen farlig är toxinet viridol. Applicerar man det på unga askblad så ser man att de börjar att vissna.

Framtid [redigera]

H. albidus invaderar vävnad i trä väldigt effektivt och därför är det svårt att hitta någon fungicid som skulle kunna skydda askarna från infektionen. Dock finns det vissa genotyper av askar som har högre motståndskraft och klarar sig bättre mot infektionen. Detta tyder på att asken kan komma att överleva i drabbade områden. Asken har en stor betydelse för skogsindustrins ekonomi, men också för vårt kulturarv och för biodiversiteten i skogen. Om den dör ut kommer det att få stora konsekvenser.

Referenser [redigera]

  1. Andersson, P. F., Johansson, S. B. K., Stenlid, J. & Borberg. A. (2009) Isolation, identification and necrotic activity of viridol from Chalara fraxinea, the fungus responsible for dieback of ash. Forest Pathology, 40, 43-46.
  2. Johansson, S., Stenlid, J., Barklund, P. & Vasaitis, R. (2009) Svampen bakom askskottsjukan. Fakta Skog, 3.
  3. Kowalski, T. & Holdenriede, O. (2009) Pathogenicity of Chalara fraxinea. Forest Pathology, 29, 1-7.
  4. Schumacher, J. (2011) The general situation regarding ash dieback in Germany and investigations concerning the invasion and distribution strategies of Chalara fraxinea in woody tissue. Bulletin, 41, 7-10.
  5. Skovsgaard, J. P., Thomsen, I. M. & Barklund, P. (2009) Skötsel av bestånd med askskottsjuka. Fakta Skog, 13.