Askskottsjuka

	Askskottsjuka
	Askar angripna av Hymenoscyphus.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Svampar; Fungi
Underrike	Dikarya
Division	Sporsäckssvampar; Ascomycota
Ordning	Helotiales
Familj	Helotiaceae
Släkte	Hymenoscyphus
Art	H. albidus[ifrågasatt uppgift]

Askskottsjuka är en relativt ny sjukdom som angriper trädarten ask, Fraxinus excelsior. Den har spritt sig snabbt i norra Europa sedan början av 1990-talet. Sjukdomen orsakas av sporsäckssvampen Hymenoscyphus albidus^{[ifrågasatt uppgift]} och medför bland annat att trädets fotosyntattransport avstannar, vilket leder till att trädet på sikt dör.

Historia

I början av 1990-talet upptäckte man i Litauen och nordöstra Polen att askarna började dö. De döende träden hade nekroser på bladen och tillväxte på ett busklikt sätt med döda toppskott. Spridningen skedde snabbt och efter några år hittade man askar med samma symtom i norra och västra Europa. Än så länge finns det platser i Europa som inte har drabbats av askskottsjuka, särskilt delar av södra och västra Europa.

I Sverige upptäckte man askskottsjukan år 2001 och i Danmark år 2003. På grund av symtomen misstänkte man att en ny och okänd svamppatogen var orsaken till sjukdomen. Denna patogen fick 2006 namnet Chalara fraxinea. Tre år senare gjorde man fler fynd av C. fraxinea och kunde konstatera att det egentligen var sporsäckssvampen Hymenoscyphus albidus som orsakade askskottsjukan. C. fraxinea var helt enkelt den asexuella formen av H. albidus. Det är vanligt att sporsäckssvampar har olika former och de kan därför stundom ha olika namn även om det är samma svamp som åsyftas.

Symtom

H. albidus är en naturlig nedbrytare av askens fjolårsskott. Den är känd i hela Europa och har så varit sedan 1850-talet. Symtomen varierar under året, men störst skada görs under våren och försommaren. Vid askskottsjuka får askarna bruna nekroser på bladen och vid bladärr. Knopparna torkar och det bildas döda skott. Infektionen sprider sig med vinden in i kvistar och grenar och sedan in i stammen. På sommaren ser man ofta vissnande blad på askarna till följd av att infektionen spritt sig i innerbarken och då stryper vatten och näringstillförsel. En ask som varit infekterad länge uppvisar synbara röda och gulbruna fläckar på grenar och stammar. Man ser även grenar och skott som är helt döda. Genom apikal dominans ersätts de döda toppskotten med nya skott. Det finns även vilande skott på stammen som skjuter ut när grenar dör och ersätter dem. Dessa kallas ”vattskott” och gör att askarna får ett buskigt utseende.

Processen sker stegvis från det att asken blir infekterad till det att den dör, dock är det en väldigt snabb process. Askar som är över 20 år dör inte direkt av infektionen men försvagas successivt. Rötsvampen honungsskivling, Armillaria mellea, kan då angripa de redan försvagade träden.

Om en skada har varit inaktiv kan den bli aktiv igen inom ett tidsspann på tio månader. Detta tyder på att svampen kan växla mellan att vara nedbrytare och patogen och att ha ett latent stadium. Det som gör svampen farlig är toxinet viridol. Applicerar man det på unga askblad ser man att de börjar vissna.

Framtid

H. albidus invaderar vävnad i trä väldigt effektivt, och därför är det svårt att hitta någon fungicid som skulle kunna skydda askarna mot infektionen. Dock finns det vissa genotyper av askar som har större motståndskraft och klarar sig bättre mot infektionen. Detta tyder på att asken kan komma att överleva i drabbade områden. Asken har stor betydelse för skogsindustrins ekonomi, men också för vårt kulturarv och för biodiversiteten i skogen. Om den dör ut kommer det att få stora konsekvenser.

Referenser

Andersson, P. F., Johansson, S. B. K., Stenlid, J. & Borberg. A. (2009) Isolation, identification and necrotic activity of viridol from Chalara fraxinea, the fungus responsible for dieback of ash. Forest Pathology, 40, 43-46.
Johansson, S., Stenlid, J., Barklund, P. & Vasaitis, R. (2009) Svampen bakom askskottsjukan. Fakta Skog, 3.
Kowalski, T. & Holdenriede, O. (2009) Pathogenicity of Chalara fraxinea. Forest Pathology, 29, 1-7.
Schumacher, J. (2011) The general situation regarding ash dieback in Germany and investigations concerning the invasion and distribution strategies of Chalara fraxinea in woody tissue. Bulletin, 41, 7-10.
Skovsgaard, J. P., Thomsen, I. M. & Barklund, P. (2009) Skötsel av bestånd med askskottsjuka. Fakta Skog, 13.