Assia Djebar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Assia Djebar
Assia Djebar.jpg
Pseudonym Assia Djebar
Född Fatima-Zohra Imalayens
4 augusti 1936 (78 år)
Cherchell, Algeriet
Nationalitet Algerisk Algeriet
Ämnen Feminism, postkolonialism
Make/maka Malek Alloula (1980-)
Namnteckning
Assia Djebar (signature).svg

Assia Djebar, pseudonym för Fatima-Zohra Imalayens, född 4 augusti 1936 i Cherchell, är en algerisk-fransk författare, översättare och filmskapare. Hon är professor i franska språket och litteraturen. De flesta av hennes skönlitterära verk handlar om de hinder som kvinnor möter, och hon är främst känd för sitt feministiska och postkolonistiska ställningstagande.

Djebar betraktas som en av Nordafrikas mest kända och inflytelserika författare och hon valdes till Georges Vedels efterträdare på stol 5 i Franska akademien 16 juni 2005 som den första författaren från Maghreb att uppnå ett sådant erkännande.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fatima-Zohra Imalayens föddes i en liten kuststad i utkanten av Alger i det på den tiden franska Algeriet. Fadern var algerier och lärare i franska vid den skola hon gick i grundskolan.[1] Till skillnad från många andra muslimska flickor uppmuntrades hon att studera. Hon tog därför gymnasieexamen och begav sig till Frankrike, där hon studerade vid Lycée Fenelon i Paris år 1954. Hon blev 1955 den första algeriska kvinnan som någonsin antogs vid École Normale Superieure de Sèvres.[2] Där hade hon Louis Massignon som lärare. På grund av oroligheter bland algeriska studenter som stödde Algeriets självständighet, tvingades hon avbryta studierna året därpå,[3] men hon tog sedermera en högre examen i historia.[1] Hon var reporter vid kriget i Tunisien. Hon fick anställning vid universitetet i Algiers, men flyttade senare tillbaka till Paris.[4]

1957 gav hon ut sin första roman, La Soif.[5] Hon antog pseudonymen Assia Djebar eftersom hon fruktade sin fars ogillande. Nästa år utkom romanen Les Impatients. Därefter följde bland andra Les Alouettes naïves (1967), med motiv från självständighetskriget, och novellsamlingen Femmes d'Alger dans leur appartement (1980).[2] Djebars mest kända roman är L'Amour la fantasia (1985), där berättelsen om algeriska kvinnoöden vävs samman med skildringen av fransmännens förtryck av Algeriet.[2]

Djebar blev sedermera professor i franska språket och litteraturen. 1997 blev hon utsedd till direktör för Cetrum för franska och frankofona studier vid Louisiana State University.[5] Djebar är för närvarande professor i franskspråkig litteratur vid New York University. Hon har under årens lopp undervisat på universitetsnivå i film, historia, semiotik, teater och franska.[1]

Hon gifte sig första gången 1958 med Ahmed Ould-Rouis, som var aktiv i motståndsrörelsen, men skilde sig. I första äktenskapet födde hon två barn.[1] Sedan 1980 är hon gift med den algeriske poeten Malek Alloula. De är bosatta i Paris. De skrev tillsammans hennes enda drama för teatern 1969, Rouge l'aube, som uruppfördes på den tredje panafrikanska kulturfestivalen i Alger, och som behandlar frågor om postkolonialism.[6]

1996 mottog Djebar Neustadtpriset för bidrag till världslitteraturen, och året därpå fick hon Yourcenarpriset. År 2000 tilldelades hon fredspriset Friedenspreis des Deutschen Buchhandels. Hon har omtalats som kandidat till Nobelpriset i litteratur återkommande under de senaste åren.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Allt sedan debuten 1957 med La Soif, har Djebar i skönlitteraturens form behandlat de problem som hon själv bevittnat och varit kringgärdad av: muslimska kvinnors förhållande i Maghreb, det politiska uppvaknandet vid Algeriets självständighetskrig, kvinnors rätt till utbildning, och Nordafrikas historia. Till skillnad från många västerländska feminister som tagit avstånd från religioner med förevändningen att de är patriarkala, stödjer Djebar sin feminism med tolkningar av islam och Abrahams och Hagars tid, som i romanen Loin de Médine.[7] Stilistiskt verkar Djebar i en klassisk tradition,[4] men några verk (bland annat Les Enfants du Nouveau Monde, 1962) är skrivna i socialrealistisk stil.[1] Liksom många andra postkoloniala författare handlar många av Djebars berättelser om språk och identitet.

Assia Djebar har översatts till svenska av Ingvar Rydberg och utges på Leopard förlag.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Utgivet på svenska[redigera | redigera wikitext]

  • Ett fängelse så stort ("Vaste est la prison"), svensk översättning 2002
  • Kärleken, kriget : en algerisk mosaik ("L'amour, la fantasia"), svensk översättning 2003
  • Sultanbrudens skugga ("Ombre sultane"), svensk översättning 2004
  • Ingenstans i min fars hus ("Nulle part dans la maison de mon père"), svensk översättning 2009

Originaltitlar[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • La Soif, roman (1957)
  • Les Impatients, roman (1958)
  • Les Enfants du Nouveau Monde, roman (1962)
  • Les Alouettes naïves, roman (1967)
  • Poèmes pour l'Algérie heureuse, lyrik (1969)
  • Rouge l'aube, drama (1969)
  • Femmes d'Alger dans leur appartement, noveller (1980)
  • L'Amour, la fantasia, roman (1985)
  • Ombre sultane, roman (1987)
  • Loin de Médine, roman (1991)
  • Vaste est la prison, roman (1995)
  • Le Blanc de l'Algérie, sakprosa (1996)
  • Ces voix qui m'assiègent: En marge de ma francophonie, essä (1999)
  • La Femme sans sépulture, roman (2002)
  • La Disparition de la langue française, roman (2003)
  • Nulle part dans la maison de mon père, roman (2007)

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

  • La Nouba des femmes du Mont Chenoua (1978)
  • La Zerda ou les chants de l'oubli (1982)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Pushpa Naidu Parekh, Siga Fatima Jagne, Postcolonial African writers: a bio-bibliographical critical sourcebook, s. 135
  2. ^ [a b c] ”Assia Djebar”. Store norske leksikon. http://snl.no/Assia_Djebar. Läst 1 augusti 2010. 
  3. ^ BookRags Författarpresentation till Fantasia: An Algerian Cavalcade
  4. ^ [a b] Julie Scott Meisami, Paul Starkey, Encyclopedia of Arabic literature, Volym 1, 1998, s. 197
  5. ^ [a b] Europa Publications, International Who's Who of Authors and Writers 2004, 2003, s. 144
  6. ^ Don Rubin, The World Encyclopedia of Contemporary Theatre: The Arab world, 1999, s. 29
  7. ^ Rose Ure Mezu, A History of Africana Women's Literature (2007)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]