Bäckängsgymnasiet

	Bäckängsgymnasiet; Borås högre allmänna läroverk 1912–1966; Borås (sam)realskola 1906–1912; Borås lägre allmänna läroverk 1876–1906; Borås elementarläroverk 1858–1878
	Bäckängsgymnasiet, på Schélegatan i Borås
Skoltyp	Gymnasieskola; Läroverk före 1968
Ort	Borås
Län	Älvsborgs län
Land	Sverige
Grundad	1852

Bäckängsgymnasiet är en gymnasieskola som ligger i centrala Borås.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Skolan var ursprungligen Borås stadsskola som öppnade 1637, först enklassig och från 1665 tvåklassig. Skolan var från 1852 en förenad lärdoms- och apologistskola omfattande tre tvååriga klasser. 1858 blev skolan ett elementarläroverk, från 1878 kallad lägre allmänt läroverk. 1902 infördes sexårig skolgång och 1906 blev skolan en statlig realskola. 1908 infördes ett realgymnasium som var färdigbildat 1911/1912.

Skolbyggnaden i tegel stod färdig 1901 efter ritningar av Lars Kellman. Den utökades sedan 1914,1924, 1926 och 1949.

Skolan kommunaliserades 1966 och upphörde som läroverk 1968 och övergick i Bäckängsgymnasiet. Studentexamen gavs från 1912 till 1968 och realexamen från 1907 till 1967.^[1]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Skolan har utbildningar inom det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och humanistiska programmet. Sedan 2007 finns även det lokala designprogrammet.^[2] Skolan är på 15 000 m² och omkring 1 600 elever kan studera på Bäckängsgymnasiet varje läsår och ungefär två tredjedelar av dessa är flickor. Gymnasiechef sedan augusti 2016 är Martin Eklöf.^[3]

Föreningsliv[redigera | redigera wikitext]

Eric Grate: *Folkvisan* (1937). Vid sidan av entrétrappan sedan 1949.

Bäckängsgymnasiet har ett rikt föreningsliv med omkring 30 elevföreningar. Första föreningen, Gymnasistkåren EOS, grundades redan den 10 september 1910. Dess syfte var att avlasta skolledningen från diverse servicearbete samt att tillvarata alla skolans kulturella intressen. Före detta statsministern Ingvar Carlsson samt skådespelaren Helge Skoog är hedersmedlemmar i föreningen. Eos står idag för de allra viktigaste aktiviteterna på skolan såsom Inskuttet, Luciatåget, Kulturveckan och sist men inte minst den årliga avslutningsbalen.

1912 fanns det omkring tio föreningar på skolan, däribland två kristna elevföreningar och två idrottsföreningar, samt en litteraturförening (som på 1950-talet slogs samman med Gymnasistkåren EOS). En annan viktig instans i föreningslivet är BB, Bäste Bäckängit. Varje år väljs två personer till posten och dessa fungerar sedan som stöd för elevföreningsnätverket EF under läsårets gång.

Förutom föreningarna finns också skolans elevråd. Elevrådet har två större syften; dels att bedriva en serviceverksamhet som går ut på att ge eleverna tillfälle att köpa skolkläder, skolkataloger, studentmössor och studentfotokatalog och i andra hand ska elevrådet också bedriva elevfacklig verksamhet.

Utöver dessa finns även ett stort antal andra föreningar, för att tillvarata samtliga av skolans intressen. Flera festföreningar, en kristen förening (Shalom), en lekförening (Playman), en aktiv skoltidning, två skolband, kulturella föreningar, politiska föreningar med flera.^[4]

I Göteborg bildades i februari 1964 Borås stad akademisk förening av studenter från HALIB åren 1960–1962. Föreningen lever fortfarande och har ett femtontal möten varje år. Vid mötena framsjunges utöver Boråsvisan också andra för tillfället lämpliga sånger samt diskuteras hur det var att växa upp i Borås på 1940- och 1950-talet.

Elevtidningar[redigera | redigera wikitext]

HALIB-krönikan är en för skolan traditionell företeelse. Tidningen släpps en gång per år, strax innan sommarlovet, och redaktionen till denna tidning består i regel av utgående treor som på något sätt varit aktiva inom föreningarna. I denna tidning skildras de flesta av skolans evenemang, stora som små. Tidningen är riktad främst till de utgående treorna.

Kulturveckan och Ettornas dag[redigera | redigera wikitext]

Varje år under vecka 17 arrangeras den så kallade kulturveckan av Gymnasistkåren EOS då de många elevföreningarna hittar på en rad aktiviteter, till exempel såpabandy och andra roliga lekar.

Varje år hålls även "ettornas dag" för att introducera de nya ettorna. Här visar man bland annat upp några av momenten från kulturveckan, men framför allt ger man de nya ettorna en presentation av skolans föreningsliv.