Henning Mankell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För tonsättaren Henning Mankell, se Henning Mankell (tonsättare).
Henning Mankell
Henning Mankell 2013.
Henning Mankell 2013.
Född 3 februari 1948 (66 år)
Stockholm, Sverige
Yrke Dramatiker, novellförfattare
Nationalitet Svensk
Språk Svenska
Verksam 1973-
Genrer Kriminalroman, thriller, Historisk roman, Ungdomsroman
Framstående verk Kurt Wallander-böckerna
Make/maka Eva Bergman (1998-)
Barn 4
Släktingar Henning Mankell (farfar)
Influenser Maj Sjöwall, Per Wahlöö
Influerade Stieg Larsson
Officiell webbplats

Henning Georg Mankell (efternamnet uttalas med betoning på första stavelsen), född 3 februari 1948 i Stockholm,[1] är en svensk författare och dramatiker. Mankell är mest känd för sina deckarromaner med kriminalkommissarie Kurt Wallander i huvudrollen. Hans böcker har sålt i över 40 miljoner exemplar.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Henning Mankell föddes 1948 i Stockholm som son till Ivar Henningsson Mankell och Ingrid Birgitta Mankell (född Bergström). Hans farfar var tonsättaren Henning Mankell. Mankells föräldrar skilde sig när sonen var ett år gammal, och han växte upp tillsammans med sin far och en äldre syster, först i Sveg i Härjedalen där hans far var häradshövding[3], och därefter i Borås i Västergötland.

Mankell hade redan som ung ambitionen att bli författare, men han hade också ett intresse för teater. Han gjorde sin första professionella teateruppsättning 1969 och var i början av 1970-talet med om att starta den nya länsteatern Dalateatern i Falun. Mankell var i ungdomen politiskt engagerad i den vänsterradikala 68-rörelsen och deltog bland annat i protesterna mot Vietnamkriget, Portugals kolonialkrig i Afrika och mot apartheidregimen i Sydafrika.[4] Han var också engagerad i föreningen Folket i Bild/Kulturfront.[4] Sedan han träffat en norsk kvinna flyttade han till Norge, där han bodde under större delen av 1970-talet. Under sin tid i Norge kom Mankell i kontakt med det maoistiska Arbeidernes Kommunistparti (marxist-leninistene) och deltog aktivt i dess verksamhet, dock utan att vara partimedlem.[4]

1984 blev Mankell chef för Kronobergsteatern i Växjö. Där introducerade han en ny vision för teaterns repertoarval, som fokuserade på svenska pjäser; detta visade sig bli en succé. Hans arbete vid teatern resulterade i att han inte publicerade en enda roman mellan åren 1984 och 1990.

Sedan många år har Mankell varit bosatt växelvis i Ystad, på Särö och i Maputo, Moçambique. I Maputo är han konstnärlig ledare för teatern Teatro Avenida. Mankell har till skillnad från många andra aktiva inom 68-vänstern kvar sitt engagemang för tredje världen[5]. Flera av hans senare romaner anknyter också till frågor om immigration från andra världsdelar till Sverige, rasism och kolonialism, till exempel Kinesen, Den vita lejoninnan och Eldens vrede.

I samband med Mankells 50-årsdag 1998 instiftade hans dåvarande förlag Ordfront litteraturpriset Afrikas röst att utdelas till afrikanska författare.

I maj 2010 ingick Mankell som medföljande bland passagerarna på aktivistfartyget Ship to Gaza, vilket bordades av Israel. Mankell var bland dem som greps av den israeliska insatsstyrkan, men han släpptes (liksom flertalet) inom några dagar.

År 2001 startade Mankell tillsammans med Dan Israel det egna bokförlaget Leopard förlag med syftet att ge ut egen och annan samhällsengagerad litteratur, inte minst från tredje världen.[6]

I januari 2014 berättade Mankell själv i en tidningsartikel i Göteborgs-Posten att han hade drabbats av cancer.[7]

Privat[redigera | redigera wikitext]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Mankell ingick sitt fjärde äktenskap 1998 då han gifte sig med regissören Eva Bergman, dotter till filmregissören Ingmar Bergman. Han har en son.

Välgörenhet[redigera | redigera wikitext]

2007 skänkte Mankell och hans fru Eva Bergman 15 miljoner kronor till SOS-barnbyar för att bygga en by i Chimoio i västra Moçambique.[8]

Mankell har bland annat även donerat pengar till byn Nelvili i södra Indien genom organisationen Hand in Hand. [9]

Kulturstipendier[redigera | redigera wikitext]

År 1998 skapade Mankell Henning Mankells stiftelse och vad som blivit Sveriges största pris för dramatiker, Henning Mankell-stipendiet. Stipendiet förvaltas av Sveriges Dramatikerförbund och utdelas regelbundet vid slutet av året till utvalda, förtjänta svenska dramatiker, som ”genom sitt arbete visat socialt och politiskt engagemang samt intresse för Sveriges förhållande till omvärlden”. Dessutom skapade Henning Mankell 2007 också ett separat författarstipendium för norrländska författare och donerade 2009 gården Jänspers i Härjedalen att genom vistelsestipendium bereda dramatiker och författare arbetsro vid en tids vistelse i huset.

Kulturcentrum Mankell[redigera | redigera wikitext]

År 2007 invigdes i uppväxtorten Sveg Kulturcentrum Mankell, ett kulturellt centrum för Härjedalen, för kulturverksamma och kulturintresserade med utställningar, föredrag med mera. Det fungerar också som ett centrum för information om Henning Mankells liv och arbete.[10]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Filmer och TV-serier baserade på Mankells verk[redigera | redigera wikitext]

Rolf Lassgård som Kurt Wallander[redigera | redigera wikitext]

Lennart Jähkel som Kurt Wallander[redigera | redigera wikitext]

Krister Henriksson som Kurt Wallander[redigera | redigera wikitext]

Jonas Karlsson som Stefan Lindman[redigera | redigera wikitext]

Kenneth Branagh som Kurt Wallander[redigera | redigera wikitext]

Pjäser[redigera | redigera wikitext]

  • Från valp till diktare
  • Grävskopan
  • Påläggskalven
  • Antiloperna
  • Att storma himlen
  • Berättelser på tidens strand
  • Den samvetslöse mördaren Hasse Karlsson
  • Darwins kapten
  • En gammal man som dansar
  • Hårbandet
  • Innan gryningen
  • Kakelugnen på myren
  • Lampedusa
  • Mannen som byggde kojor
  • Mörkertid
  • Och sanden ropar
  • Svarte Petter
  • Teabag
  • Älskade syster (Om Elise Ottesen-Jensen)
  • Apelsinträdet
  • Under trädet lever jag vidare

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Mankell, Henning Georg
  2. ^ "Biografi". Henningmankell.se. Läst 2012-05-02.
  3. ^ "Sveg". Henningmankell.se. Läst 2012-01-29.
  4. ^ [a b c] Augustsson, Lars Åke; Hansén, Stig (2001). De svenska maoisterna. Göteborg: Lindelöw. Sid. 162. ISBN 91-88144-48-8 
  5. ^ Kulturcentrum Mankell, om visioner och världsengagemang
  6. ^ Kulturcentrum Mankell, om arbete och förlag
  7. ^ Mankell, Henning (29 januari 2014). ”En strid ur livets perspektiv”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/kulturnoje/1.2259442--en-strid-ur-livets-perspektiv-. Läst 29 januari 2014. 
  8. ^ "Henning Mankell skänker 15 miljoner kronor till en ny barnby" SOS-barnbyars webbplats. Läst den 28 maj 2009.
  9. ^ ""Nelvili". Henningmankell.se. Läst den 2 maj 2012.
  10. ^ Kulturcentrum Mankells webblats

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]