Henning Mankell
- För tonsättaren Henning Mankell, se Henning Mankell (tonsättare).
| Henning Mankell | |
Henning Mankell i ett framträdande om Strindberg i Kulturhuset i Stockholm den 20 januari 2013 .
|
|
| Född | 3 februari 1948 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Yrke | Dramatiker, novellförfattare |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1973- |
| Genrer | Kriminalroman, thriller, Historisk roman, Ungdomsroman |
| Framstående verk | Kurt Wallander-böckerna |
| Make/maka | Eva Bergman (1998-) |
| Barn | 4 |
| Släktingar | Henning Mankell (farfar) |
| Influenser | Maj Sjöwall, Per Wahlöö |
| Influerade | Stieg Larsson |
| Officiell webbplats | |
Henning Georg Mankell (efternamnet uttalas med betoning på första stavelsen), född 3 februari 1948 i Stockholm,[1] är en svensk författare och dramatiker. Mankell är mest känd för sina deckarromaner med kriminalkommissarie Kurt Wallander i huvudrollen. Hans böcker har sålt i över 40 miljoner exemplar.[2]
Innehåll |
Biografi [redigera]
Henning Mankell föddes 1948 i Stockholm som son till Ivar Henningsson Mankell och Ingrid Birgitta Mankell (född Bergström). Hans farfar var tonsättaren Henning Mankell. Mankells föräldrar skilde sig när sonen var ett år gammal, och han växte upp tillsammans med sin far och en äldre syster, först i Sveg i Härjedalen där hans far var häradshövding[3], och därefter i Borås i Västergötland. Hans mor begick självmord när Mankell var i tjugoårsåldern.
Mankell hade redan som ung ambitionen att bli författare, men han hade också ett intresse för teater. Han gjorde sin första professionella teateruppsättning 1969 och var i början av 1970-talet med om att starta en ny länsteater i Dalarna. Mankell var i ungdomen politiskt engagerad i den vänsterradikala 68-rörelsen och deltog bland annat i protesterna mot Vietnamkriget, Portugals kolonialkrig i Afrika och mot apartheidregimen i Sydafrika.[4] Han var också engagerad i föreningen Folket i Bild/Kulturfront.[4] Sedan han träffat en norsk kvinna flyttade han till Norge, där han bodde under större delen av 1970-talet. Under sin tid i Norge kom Mankell i kontakt med det maoistiska Arbeidernes Kommunistparti (marxist-leninistene) och deltog aktivt i dess verksamhet, dock utan att vara partimedlem.[4]
1984 blev Mankell chef för Kronobergsteatern i Växjö. Där introducerade han en ny vision för teaterns repertoarval, som fokuserade på svenska pjäser; detta visade sig bli en succé. Hans arbete vid teatern resulterade i att han inte publicerade en enda roman mellan åren 1984 och 1990.
Sedan många år är Mankell bosatt växelvis i Ystad, på Särö och i Maputo, Moçambique. I Maputo är han chef för teatern Teatro Avenida. Mankell har till skillnad från många andra aktiva inom 68-vänstern kvar sitt engagemang för tredje världen.[källa behövs]. Flera av hans senare romaner anknyter också till frågor om immigration från andra världsdelar till Sverige, rasism och kolonialism, t ex Kinesen, Den vita lejoninnan och Eldens vrede.
I maj 2010 ingick Mankell i besättningen på aktivistfartyget Ship to Gaza, vilket bordades av Israel. Mankell var bland dem som greps av den israeliska insatsstyrkan, men han släpptes (liksom flertalet) inom några dagar.
Privat [redigera]
Familj [redigera]
Mankell ingick sitt fjärde äktenskap 1998 då han gifte sig med Eva Bergman, dotter till filmregissören Ingmar Bergman. Han har fyra söner från tidigare äktenskap och förhållanden.
Välgörenhet [redigera]
2007 skänkte Mankell och hans fru Eva Bergman 15 miljoner kronor till SOS-barnbyar för att bygga en by i Chimoio i västra Moçambique.[5]
Henning Mankell har även donerat pengar till byn Nelvili i södra Indien genom organisationen Hand in Hand. [6]
Bibliografi [redigera]
- 1973 – Bergsprängaren
- 1974 – Sandmålaren
- 1977 – Vettvillingen
- 1979 – Fångvårdskolonin som försvann
- 1980 – Dödsbrickan
- 1981 – En seglares död
- 1982 – Daisy Sisters
- 1984 – Sagan om Isidor
- 1990 – Leopardens öga
- 1990 – Hunden som sprang mot en stjärna (barnbok, första boken om Joel)
- 1991 – Mördare utan ansikte
- 1991 – Skuggorna växer i skymningen, den andra berättelsen om Joel
- 1992 – Hundarna i Riga
- 1992 – Katten som älskade regn, barnbok, illustrationer av František Šimák
- 1993 – Den vita lejoninnan
- 1994 – Mannen som log
- 1995 – Comédia infantil (filmatiserades, se Comédia infantil (film))
- 1995 – Villospår
- 1995 – Eldens hemlighet
- 1996 – Den femte kvinnan
- 1996 – Pojken som sov med snö i sin säng, den tredje berättelsen om Joel
- 1996 – Fotografens död, utgiven av ICA-kuriren
- 1997 – Steget efter (filmatiserades 2005 se Steget efter (film))
- 1998 – Brandvägg (filmatiserades 2006 se Brandvägg (film))
- 1998 – Resan till världens ände, den fjärde och avslutande delen av berättelsen om Joel
- 1999 – Pyramiden
- 1999 – I sand och i lera
- 2000 – Danslärarens återkomst (filmatiserades 2003, se Danslärarens återkomst (TV-Serie))
- 2000 – Labyrinten
- 2000 – Vindens son
- 2000 – Berättelse på tidens strand
- 2001 – Tea-bag
- 2001 – Eldens gåta
- 2002 – Innan frosten
- 2003 – Jag dör, men minnet lever (biografi)
- 2004 – Djup
- 2005 – Kennedys hjärna
- 2005 – Eldens vrede
- 2006 – Italienska skor
- 2008 – Kinesen
- 2009 – Den orolige mannen
- 2011 – Minnet av en smutsig ängel
Filmer och TV-serier baserade på Mankells verk [redigera]
Rolf Lassgård som Kurt Wallander [redigera]
- 1994 – Mördare utan ansikte
- 1995 – Hundarna i Riga
- 1996 – Den vita lejoninnan
- 2001 – Villospår
- 2002 – Den femte kvinnan
- 2003 – Mannen som log
- 2005 – Steget efter
- 2006 – Brandvägg
- 2007 – Pyramiden
Lennart Jähkel som Kurt Wallander [redigera]
Krister Henriksson som Kurt Wallander [redigera]
- 2005 – Innan frosten
- 2005 – Byfånen
- 2005 – Mastermind
- 2005 – Bröderna
- 2005 – Mörkret
- 2005 – Afrikanen
- 2006 – Fotografen
- 2006 – Den svaga punkten
- 2006 – Luftslottet
- 2006 – Täckmanteln
- 2006 – Blodsband
- 2006 – Jokern
- 2006 – Hemligheten
- 2009 – Hämnden
- 2009 – Skulden
- 2009 – Kuriren
- 2009 – Tjuven
- 2009 – Cellisten
- 2009 – Prästen
- 2009 – Läckan
- 2009 – Skytten
- 2009 – Dödsängeln
- 2009 – Vålnaden
- 2009 – Arvet
- 2009 – Indrivaren
- 2009 – Vittnet
Jonas Karlsson som Stefan Lindman [redigera]
Kenneth Branagh som Kurt Wallander [redigera]
- 2008 – Sidetracked
- 2008 – Firewall (Kurt Wallander)
- 2008 – One Step Behind
- 2010 – Faceless Killers
- 2010 – The Man Who Smiled
- 2010 – The Fifth Woman
- 2012 – An Event in Autumn
- 2012 – The Dogs of Riga
- 2012 – Before the Frost
Pjäser [redigera]
- Från valp till diktare
- Grävskopan
- Påläggskalven
- Antiloperna
- Att storma himlen
- Berättelser på tidens strand
- Den samvetslöse mördaren Hasse Karlsson
- Darwins kapten
- En gammal man som dansar
- Hårbandet
- Innan gryningen
- Kakelugnen på myren
- Lampedusa
- Mannen som byggde kojor
- Mörkertid
- Och sanden ropar
- Svarte Petter
- Teabag
- Älskade syster (Om Elise Ottesen-Jensen)
- Apelsinträdet
- under trädet lever jag vidare
Priser och utmärkelser [redigera]
- 1991 - Nils Holgersson-plaketten för Hunden som sprang mot en stjärna)
- 1991 - Bästa svenska kriminalroman för Mördare utan ansikte
- 1992 - Glasnyckeln för Mördare utan ansikte
- 1993 - Deutscher Jugendliteraturpreis för Hunden som sprang mot en stjärna
- 1995 - Bästa svenska kriminalroman för Villospår
- 1996 - ABF:s litteraturpris
- 1996 - Astrid Lindgren-priset för barnboken Joel i Norrland och Sofia i Moçambique
- 1996 - BMF-plaketten
- 1996 - Expressens Heffaklump
- 1996 - Sveriges Radios Romanpris för Comédia infantil
- 1997 - SKTF:s pris Årets författare
- 1998 - Augustpriset (barn- och ungdomskategorin) för Resan till världens ände
- 2000 - Eldh-Ekblads fredspris
- 2001 - Bokjuryn (kategori 14-19 år)
- 2001 - Gold Dagger (Crime Writers' Association) för Sidetracked (Villospår)
- 2006 - Medaljen Litteris et Artibus
- 2012 - Rivertonklubbens internationella hederspris
Referenser [redigera]
- ^ Sveriges befolkning 1990: Mankell, Henning Georg
- ^ "Biografi". Henningmankell.se. Läst 2012-05-02.
- ^ "Sveg". Henningmankell.se. Läst 2012-01-29.
- ^ [a b c] Augustsson, Lars Åke; Hansén, Stig (2001). De svenska maoisterna. Göteborg: Lindelöw. Sid. 162. ISBN 91-88144-48-8
- ^ "Henning Mankell skänker 15 miljoner kronor till en ny barnby" SOS-barnbyars webbplats. Läst den 28 maj 2009.
- ^ ""Nelvili". Henningmankell.se. Läst den 2 maj 2012.
Externa länkar [redigera]
-
Wikiquote har citat av eller om Henning Mankell
- Wikimedia Commons har media som rör Henning Mankell.
- Henning Mankell, officiell webbplats
- Henning Mankell i Libris
- Artiklar som behöver enstaka källor 2012-04
- Födda 1948
- Personer från Borås
- Svenskspråkiga författare
- Svenska kriminalförfattare
- Svenska författare
- Sommarvärdar 1997
- Svenska författare av barn- och ungdomslitteratur
- Män
- Levande personer
- Svenskar med tyskt ursprung
- Personer i Sverige under 1900-talet
- Personer i Sverige under 2000-talet
- Vinnare av Augustpriset