Borås

För andra betydelser, se Borås (olika betydelser).

Borås
Tätort Centralort
Utsikt från Krokshallstorget med Borås Wäfveris rundade byggnadsgavel till vänster. Carolikyrkans torn i bakgrunden.
Land
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län
Kommun	Borås kommun
Församling	Borås Caroli församling Borås Gustav Adolfs församling Brämhults församling
Koordinater	57°43′N 12°56′Ö
Area	3 139,65 hektar
Folkmängd	66 273 (2010)
Befolkningstäthet	21,11 inv./hektar
Grundad	1621
Tidszon	CET (UTC+1)
Tätortskod	4752

Borås är en tätort i Västergötland och centralort i Borås kommun, Västra Götalands län. Borås är Sveriges 14:e största tätort med 66 273 (2010) av kommunens 105 015 invånare.

Staden, som är centrum i Sjuhäradsbygden, är bland annat känd för sina textilindustrier och många postorderföretag, vilka kan ses som en sorts efterföljare till bygdens forntida kringresande handelsmän, knallarna. Borås har därför kommit att få smeknamnet "Textilstaden".

Historia

Borås omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Ortsnamnet Borås har sin grund i fäbodar som låg på åsen, Fäbodaråsen-Bodaråsen, numera Borås. Borås grundades av kung Gustav II Adolf år 1621. Under 1500-talet hade traktens bönder drygat ut sin försörjning vintertid genom att sälja sitt eget hantverk, smide och träslöjd vida kring. Med tiden blev de alltmer som handelsmän, vilka köpte och sålde varor. De utvecklade också ett eget hemligt språk, så kallad månsing, med ord som än idag lever kvar i svenskan. Att de sålde varor som inte förtullats retade såväl städers köpmansgillen som Kronan. Borås grundades för att legalisera gårdfarihandeln och för att Kronan skulle få skatteintäkter från de så kallade knallarnas försäljning.

Våren 1620 skickade bygden ett par representanter till kungen för att klaga på hur knallarna behandlades av kringliggande städer och för att få möjlighet att bedriva handel. Kungen uppmanade dem då att antingen upphöra med sin handel eller grunda en ny stad. En ny stad grundades runt sockenkyrkan i Torpa, en medeltida kyrka som stod där Carolikyrkan står idag. Vid midsommartid 1620 reste återigen sändebud till kungen för att utverka stadsprivilegier. Då kungen var på friarfärd i Tyskland fick traktens gårdfarihandlare giltiga, om än provisoriska, stadsprivilegier den 29 juni 1621. Dessa privilegier bevittnades sedan av kungen den 25 maj 1622. År 1624 utvidgades privilegierna, så att boråsarna fick rätt att driva handel var de ville bara de hade förtullat varorna i Borås.

Borås har härjats av fyra stadsbränder: 1681, 1727, 1822 och 1827. Caroli kyrka är den äldsta byggnaden i Borås och den har överlevt alla bränder.

Staden fick från början en stark utveckling och nådde över 2 000 invånare redan före 1700-talets mitt. Under 1700-talet försämrades förutsättningarna; allmogen började söka sig förbi Borås, och staden fick konkurrens från Ulricehamn. Monopolställningen upphörde, och trots viss manufakturverksamhet, bland annat färgerier, gick Borås in i en period av långsammare utveckling under 1700-talets senare del.

Elegant svängande längs Viskan, Borås Wäfveris anläggning till höger, ritad av Lars Kellman 1914. Foto taget 1944 från Carolikyrkans torn.

Borås moderna utveckling sköt fart vid mitten av 1800-talet, då flera bomullsfabriker anlades. Ytterligare textilfabriker tillkom kring sekelskiftet. Järnvägen innebar också en stark stimulans. Borås anses^{[av vem?]} som en av de svenska städer som gynnats mest därav. Folkmängden ökade från ca 3 000 (1860) till över 15 000 vid sekelskiftet. Borås hörde då till de mest expansiva städerna och avancerade från 32:a plats (1860) till 12:e (1900) i rangordning efter folkmängd.

Den raska utvecklingen fortsatte långt in på 1900-talet och Borås nådde en niondeplats 1950. Borås har varit en av rikets främsta textilstäder och staden drabbades hårt när den så kallade tekokrisen slog till på 1970- och 1980-talen i Sverige. Under efterkrigstiden har dock industrins betydelse avtagit, samtidigt som Borås ensidiga inriktning mot textilnäringen växlats mot en mer blandad industristruktur. Borås har alltmer kommit att präglas av sin funktion som centralort för sitt omland, och befolkningsökningen har varit jämförelsevis blygsam under 1900-talets senare hälft.

På senare år har utvecklingen av stadskärnan varit positiv.^{[förtydliga]} 2011 utsågs Borås till Årets Stadskärna. Även framgång på ungdomssidan märks, där utmärkelsen Årets Ungdomskommun kom 2010.

Administrativa tillhörigheter

Borås var en ort i Torpa socken och utbröts därur 1622 och bildade Borås stad. Staden ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun och bebyggelsen låg därefter i denna kommun med en del i Torpa socken/landskommun. 1922 uppgick Torpa socken/landskommun i Borås stad och Borås bebyggelse utgjorde därefter en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Borås stad i Borås kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.

Borås hörde före 1622 och i delar i tiden före 1911 till Torpa församling. Från 1622 hörde orten till Borås församling som 1939 delades i Borås Caroli församling och Borås Gustav Adolfs församling. En mindre del av orten tillhör numera Brämhults församling

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Borås rådhusrätt och ingår sedan 1971 i Borås tingsrätts domsaga.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Borås 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			64 334
1965			69 913
1970			73 344
1975			67 537
1980			63 271
1990			59 709	2 910
1995			60 790	2 943
2000			61 935	2 950
2005			63 441	2 961
2010			66 273	3 140
Anm.: Sammanvuxen med Brämhult 1965, sammanvuxen med Lundaskog och Ryda 1970, sammanvuxen med Ekås 1975

Bebyggelse

Borås rådhus (1908-1910) ritat av arkitekterna Ivar Tengbom och Ernst Torulf är ett uttryck för den tidens nationalromantiska stil.

Stadsdelar

Centrala staden, 14 500 invånare City Lugnet Norrmalm Bergdalen Salängen Villastaden Östermalm Västra delarna av staden, 11 000 invånare Norrby Parkstaden Byttorp Tullen Hestra Ekås Ramnaslätt Viared Lundaskog Sydvästra delarna av staden, 9 900 invånare Göta Regementet (Det område som tidigare var I15) Druvefors Kristineberg Dammsvedjan Hedvigsborg

Norra delarna av staden, 8 200 invånare Alideberg Almenäs Knalleland Lundby Ryda Sjöbo Skogsryd Tosseryd Sydöstra delarna av staden, 10 700 invånare Trandared Hulta Bergsäter Brotorp Nordöstra delarna av staden, 10 600 invånare Hässleholmen Boda Svensgärde Sörmarken Kyllared Brämhult Hyberg För övriga orter utanför Borås stad se Borås kommun

Kyrkor

Carolikyrkan i en återhållsam karolinerstil typisk för den protestantiska religiositet som dikterades under karolinska enväldet.

Åtta kyrkobyggnader tillhör idag Svenska kyrkan. Det finns även ett flertal frikyrkor.

Kyrkor i urval

• Adventkyrkan
• Borås baptistförsamling (Hässleholmen)
• Borås Kristna Center (Knalleland)
• Brämhults kyrka
• Carolikyrkan (centrum)
• Frälsningsarmén
• Gemenskapen
• Gustav Adolfs kyrka (centrum/Norrmalm)
• Hässleholmens kyrka
• Immanuelskyrkan
• Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga
• Korskyrkan i Borås (Norrby)
• Lutherska missionskyrkan (centrum)
• Missionsförsamlingar (ett flertal)
• Myråskyrkan
• Pingstkyrkan (centrum)
• Ramnakyrkan
• Wesleykyrkan

Parker och friluftsområden

Vattentornet (1900) ritades av Erik Josephson och utfördes i natursten.

• Almåsparken
• Anna Lindhs park, fd Bryggareplatsen. Invigd 21 maj 2010 tillsammans med konstnären Carl Fredrik Reuterswärd och hans gåva, utomhusskulpturen Non-Violence, som centralt minnesmärke.
• Annelundsparken
• Borås djurpark.
• Druvkilen. Anlagd 1960 i en av centrala Borås södra delar, vid en fördämning för ålfiske från 1600-talet. En grön liten oas vid Druveforsfallet där även en kvarn som malde såväl mjöl som bresilja stod i flera sekler omgiven av manufakturer och väveribolag.
• Fjärdingsparken
• Kransmossens friluftsområde
• Krokshallsberget. I närheten av Borås centralstation. Tar man sig uppför branten, inledningsvis försedd med trappor, uppför smala stigar, får man en bra utsikt över Borås västerut.
• Kvarnbergsparken
• Kypegårdens friluftsområde
• Linnéparken
• Majorslunden
• Naturparken
• Nybroparken
• Ramnaparken
• Stadsparken

Kommunikationer

Huvudingången till byggnadsminnet Borås centralstation (1894).

Kollektivtrafik

Järnväg

Genom sitt läge i Västergötlands skogsbygder, med närhet till såväl Göteborg och Jönköping som till Varberg, har Borås sedan 1800-talets senare hälft varit något av en knutpunkt. Järnvägstrafiken till staden är fortfarande omfattande både på gods- och passagerarsidan med järnvägar mot Göteborg, Alvesta, Herrljunga, Kalmar och Varberg. Järnvägstrafik bedrivs på Älvsborgsbanan, Kust till kust-banan och Viskadalsbanan. Tidigare fanns även en järnväg mot Ulricehamn och Jönköping. Staden har en stor timmerterminal för timmertransport på järnvägar.

Trafiken mellan Borås och Herrljunga/Vänersborg/Uddevalla, samt trafiken mellan Borås och Varberg och mellan Borås och Göteborg, sköts av Västtrafik. DSB First Väst ansvarade för trafikeringen, på uppdrag av Västtrafik men sedan DSB First Väst på grund av bristande lönsamhet och hotande konkurs drog sig ur 2012 ansvarar SJ Götalandståg för trafiken. SJ kör också egentrafik genom staden, man kör 3 dubbelturer sedan 11 december 2011, mellan Borås och Kalmar (tågen går mellan Göteborg och Kalmar), samt 2 dubbelturer mellan Borås och Växjö (dessa tåg fortsätter ej till Kalmar). Denna trafik körs med lokdragna Regionaltåg.

Flyg

Närmaste flygplats med reguljär flygtrafik är Landvetter.

Borås flygplats ligger vid industriområdet i Viared och används bland annat av taxiflyg och räddningstjänsten samt de lokala flygklubbarna.

Buss

Borås är centrum för de allra flesta busslinjer i Sjuhärad, här finns två större knutpunkter: Södra Torget och Borås Resecentrum. Stadstrafik bedrivs av Västtrafik och kör åt dem gör Borås Lokaltrafik AB. Linje 1-9 är stadstrafik, 10-16 är servicelinjer. 40-49 trafikerar de yttersta föroterna till landsbygd och det finns många regionala linjer som trafikerar staden, den mest kända är linje 100 Göteborg-Borås-Ulricehamn längs riksväg 27/40. Pendlare mellan Borås och Göteborg kan sedan 2010 åka dubbeldäckare var tionde minut under högtrafik. Det har även talats om spårvagnar i staden, det pågår för tillfället en utredning om detta inom kommunen. Spårvagnarna skulle, om de blev verklighet, gå på dagens linje 1. Linje ett är Borås populäraste stadsbusslinje, och i rusningstid (morgon och eftermiddags trafik) kan det vara svårt och få en sittplats på bussarna. Linjen körs oftast med boggiebussar av typen MAN. Ett annat alternativ, istället för spårvagnar, är någon typ av tåg eller ledbussar. Dock tillåter Borås Stad inte bussar som är längre än 15 meter inom den så kallade Citylinjen.

Riksvägar

Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar staden. Trafikplatserna i ordning väst-öst är: Nabbamotet, Viaredsmotet, Tullamotet, Brodalsmotet, Annelundsmotet (en av Västsveriges mest trafikerade platser), Hultamotet, Brämhultsmotet, Kyllaredsmotet, Dalsjöforsmotet och Rångedalamotet. De tre senaste är nybyggda. Riksväg 27 mot Karlskrona viker av här, efter att ha gått gemensamt med riksväg 40 från Göteborg. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och Riksväg 42 går mot Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo.

Den absolut viktigaste transportleden inom Borås förutom Riksväg 40 är Söderleden-Arlagatan-Kungsgatan (Kungsleden i folkmun), som genomkorsar staden i nord-sydlig riktning. Delen söder om Riksväg 40 heter Söderleden, här går Riksväg 41 mot Varberg och Riksväg 27 mot Karlskrona. Vägen är en 2+2 väg med mitträcke och slutar där Riksväg 27 viker av. Ovanför Riksväg 40 heter vägen Arlagatan-Kungsgatan (Riksväg 42). Det är en 2+2 väg som går rakt igenom Centrum med trafikljusreglerade korsningar. Vägen avslutas med en tvåfilig cirkulationsplats där Riksväg 42 går samman med Norrbyleden mot Knalleland. Kör man rakt fram i rondellen från Centrum kommer man in på den nya Bäckeskogsleden som är den nyaste delen av Länsväg 180 mot Alingsås. Riksväg 42 går rakt igenom Knalleland och korsar Skaraborgsvägen och Ålgårdsvägen mot Borås Arena i en tvåfilig rondell. Riksbekant pga många trafikolyckor. Riksväg 42 går vidare rakt igenom stadsdelen Sjöbo och följer Öresjös östra strand mot Fristad. Norrbyleden (Gamla Göteborgsvägen) går från Tullamotet till Knalleland, mest trafik kommer över Centralbron från Brodalsmotet.

Handel och näringsliv

Affärer i centrum består av små, butiker medan de större finns i ett köpcentrum kallat Knalleland. I de västra delarna av staden, intill Riksväg 40, finns även CityGross.

Textil- och postorderstaden

Nyare Boråsföretag inom postorder är Hobbex (1961) och NetOnNet (1999). Men ett av de första postorderföretagen i Borås grundades av Marks J Emanuelsson redan 1909. Under efterkrigstiden växte Borås mycket snabbt då det rådde stark tillväxt inom textilbranschen med Algots som flaggskepp. Under samma tid växte nya postorderföretag som Rowells (1945), Ellos(1947), Haléns (1949) och Josefssons (1956) fram och kom att utkonkurrera de anrika Wiskadals och Allmänco. Under 1970-talets kris inom textilindustrin lades många företag ner, bland dem Algots. De företag inom branschen som i dag finns kvar har i hög utsträckning flyttat produktionen utomlands. Gina Tricot har sitt huvudkontor i Borås och var Nordens mest expansiva modekedja under 2000-talets första decennium med inriktning på egendesignade kollektioner. I staden finns sedan många år Textilhögskolan.

Industri och sysselsättning

682 nya företag startade under 2010. Totalt finns 11 445 företag i Borås. Här är några få av dem.

Anstalten Borås Borås Lokaltrafik Brämhults Juice Comfort Hotel Ellos Ericsson Ernst & Young Företagarna

Gina Tricot Haléns Handelsbanken H&M Online NetOnNet Nicotext Nilsson CRWTH Oscar Jacobson Prognosia PwC

Redpink Scandic Plaza SEB SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Svea (varumärke) Swedac Swedbank Sjuhärad Volvo Bussar

Utbildning

Gymnasieskolor

Från hela Sjuhäradsbygden kommer elever till stadens gymnasier.

Borås Praktiska Gymnasium NTI Gymnasiet Borås Sven Eriksonsgymnasiet Bäckängsgymnasiet Viskastrandsgymnasiet Almåsgymnasiet

Tullengymnasiet Aspero Portalens gymnasium Bergslenagymnasiet John Bauergymnasiet Ljud och Bildskolan

Högskolor

Bibliotek & läranderesursers byggnad i Allégatans norra ände. Den målade bronsskulpturen Catafalque (2003) av den brittiske skulptören Sean Henry i förgrunden. Eva Stephensson-Möller har utformat väggen med de stora färggranna fläckarna som släpper in lite sol i entrén.

• Högskolan i Borås har cirka 15 000 studenter från hela landet. Hit hör bland annat:
  • Bibliotekshögskolan
  • Textilhögskolan

Övriga skolor och ungdomsrådet

Borås kulturskola har drygt 2 000 elever på skol- och eftermiddagstid. Undervisning sker i bild, cirkus, dans, drama, musik, ordet och textil. Bland elever som undervisats i musik märks kompositören B. Tommy Andersson, sångerskan Ninni Bautista, operasångaren Klas Hedlund, cellisten Jesper Svedberg och världsmästaren på nyckelharpa Anna-Kristina Widell.

Tekniska Elementarskolan i Borås öppnade år 1856 som det andra tekniska läroverket i Sverige efter Malmö (1853). Skolan heter idag Sven Eriksonsgymnasiet, men kallas vanligtvis enbart för Teknis.

Malmen Montessori startade 1964 och har drygt 450 elever/barn.

Borås Stads Ungdomsråd bildades 2004 efter beslut av kommunfullmäktige i Borås. Ungdomsrådet är en kommunal organisation som lyder under statskansliet. Tack vare ungdomsrådet och Boråspaletten, kommunens strategimodell för barn och ungas inflytande i kommunen, blev Borås 2010 utnämnd "Årets ungdomskommun 2010".

Kultur

Kulturhuset i Borås invigdes i december 1975 och renoverades 2010-11. Vid sidan av stadens huvudbibliotek hyser byggnaden lokaler i flera plan åt Borås konstmuseum liksom två scener åt Borås Stadsteater.

Kulturföreningen Tåget är en konstnärligt mångsidig förening som varit verksam i närmare tre decennier (år 2011) vid sidan av all utbildning och allt professionellt kulturarbete.

Konst

Den nio meter höga och tre ton tunga bronsskulpturen Walking to Borås av Jim Dine i södra ändan av Allégatan.

Konstnärernas Verkstäder och Galleri vid Ålgården inrättades vid millenniumskiftet men drivs av en ideell förening som startade redan 1973. Galleriet arrangerar 3-4 utställningar per termin av såväl gästande svenska och internationella konstnärer som föreningens egna medlemmar. Även kursverksamhet bedrivs.

16 maj 2008 öppnades Borås Internationella Skulpturbiennal första gången, i samband med invigningen av Jim Dines bronsskulptur Walking to Borås. Nya och äldre utomhusskulpturer brukar uppmärksammas under denna återkommande biennal.

Borås Open, Sveriges enda Grand Prix-turnering i estradpoesi, brukar avgöras under tre dagar i mars. Hagströms hink är namnet på en annan liknande poetry slam-tävling som hålls i oktober varje år.

Musik

Franska bönder och trance-gruppen Earthbound kommer från Borås.

Metalband som bildades under 1990-talet är Lake of Tears, Cemetary och Beseech, de båda sistnämnda inom gothic metal. Även ett heavy metal-band som Crystal Eyes hör hit, liksom det yngre power metal-bandet Zonata samt death metal-bandet Evocation.

Ett annat band från mitten av 2000-talets första decennium, fast i en helt annan genre, är indierock- och postrock-bandet Moonlit Sailor.

Konserter och framträdanden kan ske på mindre inomhusscener som Rockborgen, Kulturhuset, Sagateatern, Trägårn, Folkan, Åhaga, Boråshallen m.fl., men även på den större Borås Arena.

Sommaren 2010 arrangerades för första gången musikfestivalen Close to Home.

"Sommartorsdagar" är ett begrepp. Sedan slutet av 1980-talet har kända artister uppträtt på Stora torget på just torsdagskvällar. Detta brukar skapa en folktät och festlig stämning i stadskärnan.

Museer

• Abecita konstmuseum
• Borås Brandkårsmuseum
• Borås Idrottsmuseum
• Borås konstmuseum
• Borås Museum
• Textilmuseet
• Viareds museum

Media

TV

• SVT Västnytt
• TV4 Borås
• Knallevisionen
• Borås Tidning TV (BTTV)

Radio

• Sveriges Radio P4 Sjuhärad - 102,9 MHz
• Rix FM - 107,1 MHz
• Mix Megapol Borås - 105,5 MHz
• Borås Närradio - 92,5 MHz

Tidningar

• Borås Tidning
• XtraBorås
• Boråskuriren

Sport

Borås Arena

Arenor och hallar (urval)

Bodavallen Borås Arena Boråshallen Borås Ishall Borås simarena Borås Tennis- och Boulecenter Brämhults IP Götavallen Hedvigsborgs IP

Kransmossens IP Ramnavallen Ryahallen Ryavallen Ryda Sportfält Idrottsplats Sagavallen Sjuhäradshallen Sjöbovallen

Klubbar (urval)

Borås AIK, fotbollsklubb med omfattande ungdomsverksamhet Borås Basket, basketklubb i Svenska basketligan Borås Bågskyttesällskap Borås GIF, stor idrottsförening med många sporter och ett stort antal aktiva Borås golfklubb Borås Hockey, ligger i Hockeyallsvenskan Borås Judoklubb Borås Rhinos AFK, amerikansk fotbollsklubb Borås Rugby Football Club/Borås Ravens, rugbyklubb Borås segelflygklubb, landets näst största segelflygklubb. Borås Segelsällskap Borås Tennisklubb Byttorps IF, fotboll, handboll och bordtennis Brämhults IK, fotboll Elfsborgs Tennisklubb FMCK Borås, förening med sporterna motocross, enduro och trail. Stor barn- och ungdomsverksamhet. Även sektion för MC-ordonnans.

FC Ibra, futsal. Hestra IF, orienterings- och skidklubb från Ekås med drygt 600 medlemmar IBK 7-Härad, Innebandyklubb som spelar i division 1 södra, även med omfattande ungdomsverksamhet IF Elfsborg, knallarnas lag i Fotbollsallsvenskan IK Ymer, stor klubb med sektioner för många sporter, ca 1400 medlemmar KFUM Borås Tennis Kronängs IF Mariedals IK, främst bordtennis och fotboll Musketeers Funky Cheer (MFC), cheerleading och cheerdans Norrby IF, klassisk fotbollsklubb, division 1 södra SK Elfsborg, simklubb, en av Borås största föreningar Öresjö SS, Borås äldsta idrottsklubb - också benämnt ÖSS i dagligt tal, inte sällan syftande på klubbens roddsektion Östra Stadsgränsens Tennisklubb, ÖSTK, tennis och bordtennis

Sevärdheter

Fredrik Wretmans bronsbyst Bodhi (2004) i Viskan längs Röda Kvarns filmduksvita och fönsterlösa långsida.

Alidebergsbadet Almenäs badplats Biografen Röda Kvarn Bodhi Borås Arena Borås djurpark Borås Flygplats Borås simarena Borås Stadsteater Close to Home

Navet Ramnakyrkan Ramnaparken Ramnasjöns fågelkoloni Rya åsar Stadsparksbadet Vattentornet Viaredssjön Walking to Borås

Kända boråsare

Thomas Ahlström, fotbollsspelare Johanna Almgren, fotbollsspelare Hans Alsér, Sveriges förste världsmästare i bordtennis B. Tommy Andersson, dirigent och tonsättare Gustaf Bengtsson, skådespelare Fredrik Berglund, fotbollsspelare Christer Björkman, melodifestivalchef Ingvar Carlsson, statsminister Magnus Carlsson, artist Shirley Clamp, artist Börje Dahlqvist, journalist Nils Hufwedsson Dal, historiograf Sven Davidson, tennisspelare Andreas Drugge, fotbollsspelare Annika Duckmark, fröken Sverige 1996 Sebastian Ekberg, dansare Eric Ericson, dirigent och körledare Sture Fronæus, professor i kemi Magnus Haglund, kulturskribent Lars Hagström, kulturarbetare Birger Martin Hall, linnélärjunge och provinsialläkare Peter Adolf Hall, miniatyrmålare Johan Hallgren, roddare Marcus Hansson, motocross-världsmästare Björn Hellberg, författare Eva Hild, skulptör Johan Hilton, författare, journalist, radiopratare

Lennart Hjalmarsson, nationalekonom Pål Hollender, konstnär Sigrid Holmquist, stumfilmsstjärna Maja Håge, skådespelare Peter Häggström, längdhoppare Inge Ivarson, filmproducent Ingrid Janbell, skådespelare Helen A Johansson, travkusk Stig Johansson, skådespelare Sven Jonasson fotbollsspelare Patrik Järbyn, utförsåkare Roland Kempe, konstnär och författare Carolina Klüft, friidrottare Emil Viktor Langlet, arkitekt Åsa Lantz, författare Martin Lorentzon, grundare av Spotify Henning Mankell, författare Christer Mattiasson, fotbollsspelare Daniel Norgren, singer-songwriter Tomas Olsson, äventyrare, bestigare av Mount Everest Lars Passgård, skådespelare Kurt Pettersén, olympisk guldmedaljör i brottning Anki Rahlskog, skådespelare Hans Renhäll, manusförfattare Maria Romberg, stormaktskvinna Ewa Roos, artist

Hans Rosenfeldt, tv-personlighet, författare Sven Salén, redare Per Sandström, handbollsmålvakt Yvonne Schaloske, skådespelare Christoffer Schander, marinbiolog Per Schlingmann, politiker Matiss Silins, estradpoet Harry Sjögren, byggherre Joakim Sjöhage, fotbollsspelare Hannah Sjöstedt, friidrottare Helge Skoog, skådespelare Harry Snell, cykelvärldsmästare Lars Sundin, lärare och riksdagsledamot Jesper Svedberg, musiker Mathias Svensson, fotbollsspelare Nils Svenwall, scenograf Bengt Sändh, trubadur Mattias Tichy, roddare Lars Tunbjörk, fotograf Björn Wahllöf, politiker Henrik Andersson Wibeck, kyrkomålare Anna-Kristina Widell, världsmästare på nyckelharpa Ulla-Britt Wieslander, friidrottare Agnes-Nicole Winter, hemmafru Johan Wiland, fotbollsspelare Emelie Öhrstig, längdåkare

Se även

• Personer från Borås
• Lista över fasta fornminnen i Borås (för omfattning av detta område, se Borås stad#Sockenkod)

Vidare läsning

• Nils Hufwedsson Dal: Boërosia (1719)
• Olov Rudbeck: Boråsiade (1776)
• Nils Orre: Nils Orres avhandling om Borås år 1785, övers. av den latinska texten och förord av Torgny Bondestam (Föreningen för västgötalitteratur, Skara, 1998) ISBN 91-86558-24-2
• Nils Forssell: Borås stads historia I-II (1952-53)
• Folke Millqvist: Borås första storhetstid: 1621-1803 (1991)
• Borås stads historia I-III (2005)
  • Lennart Andersson Palm: Del I: Stad och omland fram till 1800-talets mitt
  • Bengt Berglund, Claes Caldenby, Lars Johansson, Kent Olsson: Del II: Industrins och industrisamhällets framväxt 1860-1920; Del III: Omstrukturering och anpassning 1920-2000
• Carl Jacob Magnells (1857-1928) skämtsamma Ingeniör Münchhausens berättelser från Amerika (1893) tillkom under författarens tid i Borås.
• Hannu Ylitalo (1934-2007) bodde i Borås i många år. Hans roman Svenskarnas land (1973) utspelar sig här och utgör mittpartiet i en trilogi om finska emigranter. Finnjävel (1972) och Hemma bäst (1975) heter de två andra delarna.
• Det rullande paradiset är en litterär antologi som utgavs av Musikhuset i mars 1977.
• Henning Mankells kriminalroman Danslärarens återkomst (2000) har kopplingar till Borås.
• En god man (2011) är ytterligare en kriminalroman i boråsmiljö, författad av Ulf Lindström, som också är verksam som lärare i staden.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Borås.
  Bilder & media