Baltzar von Platen (1804–1875)

Från Wikipedia
För andra personer med samma namn, se Baltzar von Platen (olika betydelser).
Baltzar von Platen
Greve Baltzar von Platen
Information
I tjänst förSverige
FörsvarsgrenFlottan
TjänstetidCa 1820 - 1872
GradKommendör
UtmärkelserSerafimerorden
Vasaorden
Sankt Olavs Orden
ÖvrigtSjöminister
Ambassadör
Utrikesstatsminister

Baltzar Julius Ernst von Platen, född 16 april 1804 i Vänersnäs, död 20 mars 1875 i Stockholm var en svensk greve, ambassadör, sjöminister samt utrikesstatsminister.

Bakgrund och karriär

Baltzar von Platen var son till kanalbyggaren Baltzar von Platen och Hedvig Elisabeth Ekman. Ätten von Platen kommer ursprungligen från Tyskland. Gift med friherrinnan Sofia Eleonora Charlotta De Geer af Leufsta. Genom sitt arv och sitt gifte var han en av tidens rikaste män.

Efter en sjömansutbildning och befordran till löjtnant, tog Baltzar von Platen över sin faders verksamhet vid Göta kanal. Politiskt var han liberal, och blev kabinettskammarherre 1844. 1849 utnämndes han till sjöminister och kommendör i flottan. Ämbetet som sjöminister innehade von Platen 1849-1852 samt 1862-1868. Efter ett avbrott som sändebud i London återvände han till Sverige och utnämndes till statsminister för utrikesärenden 1871-1872.

Av alla de utmärkelser och hedersuppdrag Baltzar von Platen erhöll, kan nämnas Serafimerorden, Vasaordens storkors, juris hedersdoktor vid Oxfords universitet (1860), ledamot av Kungliga Lantbruksakademien (1843, samt hedersledamot 1852), ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien (1849), hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet (1849), ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (1854), hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala (1856) och hedersledamot av Konstakademien (1856).[1]

Källor

Vidare läsning

Företrädare:
Johan Fredric Ehrenstam
Sveriges sjöminister
1849–1852
Efterträdare:
Carl Ulner
Företrädare:
Carl Magnus Ehnemark
Sveriges sjöminister
1862–1868
Efterträdare:
Magnus Thulstrup
Företrädare:
Carl Wachtmeister
Sveriges utrikesstatsminister
1871–1872
Efterträdare:
Oscar Björnstjerna