Bensodiazepiner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Bensodiazepiner eller bensodiazepinderivat är ataraktika, det vill säga lugnande medel, som upptäcktes av en slump i början på 1960-talet vid ett laboratorium på läkemedelsbolaget Roche. I Sverige introducerades bensodiazepiner i mitten på 1960-talet som ett alternativ till barbiturater. En av de av media mest uppmärksammade bensodiazepinerna genom åren är Rohypnol, som numera går under namnen Flunitrazepam och Fluscand. Den i Sverige mest vanliga receptutskrivna formen av bensodiazepiner är dock Sobril. Bensodiazepiner kan vara beroendeframkallande.

Bensodiazepiner har flera olika effekter:

  • Motverkar aggressivt beteende
  • Motverkar kramper
  • Vid högre doser eufori

Innehåll

[redigera] Biokemisk förklaring

Effekterna hör samman med att läkemedlet binder till en regulatorisk domän på en receptor (GABAA-receptorn) för neurotransmittorn GABA (4-aminobutansyra eller gammaaminosmörsyra) i centrala nervsystemet. Detta leder till ett ökat inflöde av kloridjoner vilket hyperpolariserar nervcellen.

[redigera] Läkemedel

Idag har nästan all användning av barbiturater upphört till förmån för bensodiazepinerna. Bensodiazepinderivat förekommer i tre olika läkemedelsgrupper i FASS: Lugnande medel (ataraktika), sömnmedel och antiepileptika (medel som används mot epilepsi).

Lugnande medel, ataraktika

Sömnmedel och lugnande medel

Antiepileptika

  • Klonazepam (Iktorivil)
  • Klobazam (Frisium), som är ett licenspreparat och fordrar särskilt tillstånd av Läkemedelsverket.

Dessutom finns under sömnmedel ett antal bensodiazepinbesläktade medel, nämligen zopiklon, zolpidem och zaleplon.

[redigera] Tolerans

Vid behandling med bensodiazepiner kommer till slut tolerans att utvecklas, det vill säga en större mängd läkemedel krävs för att uppnå den ursprungliga effekten. Tolerans utvecklas mot många av de terapeutiska effekterna av bensodiazepiner vid daglig eller frekvent användning. Tolerans mot den hypnotiska och sedativa effekterna uppträder generellt inom några dagar medan tolerans mot den ångestdämpande effekten av bensodiazepiner tar längre att utveckla. Bensodiazepiner är en av de droger i världen som det är svårast att sluta med efter lång tids användning. Risken för biverkningarna i form av missbruk och beroende är ett uppenbart problem även vid legal förskrivning av läkare.[1]

[redigera] Missbruk

Det förekommer så väl beroende som missbruk av bensodiazepiner och benämningar som förekommer är benso och benzo för bensodiazepiner[2] eller flödder/fludder för allmänna sedativa. Bensodiazepiner används som ett nedåttjack, för att ge en känsla av lugn, ångestlöshet och mod; eufori förekommer också hos många. Som med många depressiva preparat försämras impulskontrollen, vilket gör den vanligt förekommande vid våldsbrott. Bland livsstilskriminella intas bensodiazepiner ibland medvetet inför andra typer av brott för att få bukt med nervositet och rädsla. En person som regelbundet använder någon form av nedåttjack, som bensodiazepiner, kan kallas flöddertorsk eller "flöddrad" när vederbörande är påverkad av bensodiazpeiner.

Bensodiazepiner är vanligt vid blandmissbruk med alkohol och andra droger. Bensodiazepiner ingår tillsammans med tiamin som en central komponent i abstinensbehandling, vardagligt kallat avgiftning, vid alkoholberoende där den kramphämmande och ångestlindrande effekten eftersträvas. Dock är intag av bensodiazepiner med samtidigt alkoholintag mycket farligt då etanol (alkohol) starkt förstärker den lugnande effekten och kan bli andningsdepressivt (så att andningsmusklerna slutar fungera). Personer som är beroende av amfetamin använder ofta någon form av bensodiazepin för att bli lugna och ångestfria eller bara för att kunna sova efter en lång tids vakenhet amfetamin. Narkotikaklassning har varit ett medel för att minska tillgängligheten av bensodiazepiner. Fenazepam är ett av de substanser som blev det.

[redigera] Källor

  1. ^ Orsolya Hoffmann,Lennart Mossberg, Lennart Heine: Bensodiazepiner i kriminalvård kräver noggrann kontroll Läkartidningen 2006-07-10
  2. ^ Dessa benämningar förekommer emellanåt även inom sjukvården.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk