Bertrand Lindgren

Från Wikipedia
Bertrand Lindgren
Född7 augusti 1841[1]
Växjö stadsförsamling[1], Sverige
Död17 april 1923[1] (81 år)
Stockholm[1]
BegravdGamla kyrkogården, Oskarshamn[2]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet[3][1]
SysselsättningPolitiker[1]
Befattning
Borgmästare (1874–)[3][1]
Andrakammarledamot, Västerviks och Oskarshamns valkrets (1879–1887)[3][1]
Andrakammarledamot, Växjö och Oskarshamns valkrets (1891–1893)[3][1]
Andrakammarledamot, Oskarshamns, Vimmerby och Borgholms valkrets (1897–1911)[3][1]
Politiskt parti
Centern (partigrupp 1873-1882) ()[1]
Frihandelsvänliga centern ()[1]
Friesenska diskussionsklubben ()[1]
Liberala samlingspartiet ()[1]
Redigera Wikidata

Nils Petter Bertrand Lindgren (i riksdagen kallad Lindgren i Oskarshamn), född 7 augusti 1841 i Växjö, död 17 april 1923 i Stockholm, var en svensk borgmästare och politiker (liberal).

Bertrand Lindgren, som var son till lektorn och senare kyrkoherden Nils Lindgren (1803–1877) i Väckelsång och bror till läkaren och professorn Hjalmar Lindgren i Lund, studerade vid Lunds universitet och tjänstgjorde sedan i domstolsväsendet tills han 1872 utsågs till tillförordnad borgmästare i Oskarshamns stad. Han blev ordinarie 1874 och tjänstgjorde på posten till 1913.

Han var riksdagsledamot i andra kammaren i flera omgångar. Från 1879 till nyvalet 1887 representerade han Västerviks, Oskarshamns och Borgholms valkrets, 18911893 Växjö och Oskarshamns valkrets samt 18971911 Oskarshamns, Vimmerby och Borgholms valkrets. I riksdagen var han partilös under 1870- och 80-talen, men 18911893 tillhörde han Andra kammarens center. Vid återkomsten till riksdagen 1897 anslöt han sig till Frihandelsvänliga centern, men när denna grupp gick upp i Friesenska diskussionsklubben valde han 1898 att ställa sig utanför innan han år 1899 gick med i klubben. När Friesenska diskussionsklubben i sin tur uppgick i Liberala samlingspartiet år 1900 följde han med och kvarstod där under återstoden av sin tid i riksdagen. I riksdagen skrev han fem egna motioner bland annat om lokala frågor som Oskarshamns läroverk och fyren vid Spårö i Västervik skärgård[4].

I riksdagen ingick han bland annat som suppleant i 1891 års särskilda utskott och som ledamot i tillfälliga utskottet 18801881, 1883 samt 18971899. Han engagerade sig också i riksdagen för olika lokala frågor.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1985), band 2, s. 290

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 290, Lindgren i Oskarshamn, N P Bertrand, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svenskagravar.se, Lindgren, Nils Peter Bertrand, läs online, läst: 14 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Svenskt porträttgalleri : XIX. Bankmän, 1903, s. 107, Nils Peter Bertrand Lindgren, läs onlineläs online, läst: 4 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Förteckning å de uti Riksdagens Andra Kammare under riksdagen 1880 väckta motioner 115 Herr B. Lindgren, angående anbringande af fyrinrättning å Spårö båk i skärgården utanför Vestervik