1881
Från Wikipedia
- Denna artikel handlar om året 1881. För cigarrmärket, se 1881 (cigarrmärke).
| 1881 - MDCCCLXXXI 128 år sedan |
|
| År 1878 | 1879 | 1880 1881 1882 | 1883 | 1884 |
|
| Årtionde 1860-talet | 1870-talet 1880-talet 1890-talet | 1900-talet |
|
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1881 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: |
| Finland 1881 |
|
| Epok: |
Regent: Alexander II |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: Nikolaj Adlerberg |
| Andra tideräkningar | |
| Bahá'í- kalendern |
37 – 38 |
| Buddhistisk kalender |
2425 |
| Judisk kalender |
5641 – 5642 |
| Muslimsk kalender |
1298 – 1299 |
| Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1259 – 1260 |
| Sakakalendern (Indien) |
1803 – 1804 |
| Thailändsk solkalender |
2424 |
[redigera] Händelser
- 20 september - Sveriges kronprins Gustaf (V) gifter sig med Victoria av Baden.
- 26 oktober - Revolverstriden vid O.K. Corral utkämpas i Tombstone, Arizona.
- 6 november - August "Mäster" Palm håller det första offentliga socialistiska föredraget i Sverige, Vad vilja socialdemokraterna? på hotell Stockholm i Malmö.
- 26 december - August Palm håller ytterligare ett föredrag i Lill-Jansskogen i Stockholm.
- Den första effektiva lagen mot barnarbete införs i Sverige. Åldersgränsen för barnarbete inom industri och hantverk är tolv år och arbetsdagens längd begränsas tills det 19:e året.
- Elektrisk gatubelysning med femton lampor prövas på Norrbro och Gustav Adolfs torg i Stockholm.
- Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter börjar tryckas på rotationspress.
- August Strindbergs pjäs Mäster Olof har urpremiär på Nya Teatern i Stockholm.
- Sveriges sista optiska telegraflinje, mellan Göteborg och Vinga, läggs ner.
- Sedermera kaptenen Axel Sjögreen finner på en vind en bunt papper, däribland ett bortglömt originalbrev av Gustav Vasa, som han 1896 överlämnar till Riksarkivet.
- Motala får stadsprivilegium.
- Carl Nyberg tar patent på blåslampan.
- De första svenska friidrottsspelen hålls på militärfältet i Sannahed (Närke) under ledning av Victor Balck som sedermera kommer att ligga bakom olympiska spelen i Stockholm 1912.
[redigera] Födda
- 21 januari - John Gerald Milton, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1938.
- 23 januari
- Kliment Vorosjilov, sovjetisk militär och politiker.
- Frida Winnerstrand, svensk skådespelare.
- 10 februari - Pauline Brunius, svensk skådespelerska, manusförfattare, regissör och teaterchef.
- 11 februari - Carlo Carrà, italiensk målare och ledande futurist.
- 12 februari - Gucken Cederborg, svensk skådespelare.
- 21 februari - Ivar Kåge, svensk skådespelare och regissör.
- 27 februari
- Luitzen Egbertus Jan Brouwer, nederländsk matematiker och filosof.
- Sveinn Björnsson, Islands första president.
- 12 mars
- Kemal Atatürk, turkisk politiker, den turkiska republikens fader.
- Arthur Raymond Robinson, amerikansk republikansk politiker, senator 1925-1935.
- 17 mars - Signe Kolthoff, svensk skådespelare och sångerska.
- 23 mars - Roger Martin du Gard, fransk författare.
- 25 mars - Béla Bartók, ungersk kompositör.
- 31 mars - Maria Schildknecht, svensk skådespelare.
- 1 april - Octavian Goga, rumänsk politiker och nationell skald.
- 12 april - Earle Bradford Mayfield, amerikansk politiker, senator 1923-1929.
- 20 april - Nikolaj Mjaskovskij, rysk kompositör.
- 22 april - Aleksandr Kerenskij, rysk regeringschef 1917.
- 1 maj - Pierre Teilhard de Chardin, fransk jesuitpräst, geolog och filosof.
- 10 maj - Ivar Kalling, svensk skådespelare och teaterledare.
- 21 maj - Karl Westerström, svensk godsägare och politiker (högern).
- 23 maj - Johan Fredrik Kjellén, svensk lantbrukare och riksdagsman.
- 25 maj
- Sven Bergvall, svensk skådespelare.
- Günther Lütjens, tysk sjömilitär, amiral 1940.
- 26 maj - Edward V. Robertson, walesisk-amerikansk politiker.
- 3 juni - Michail Larionov, rysk konstnär, grundare av rayonismen.
- 17 juni - Adolf Meyer, tysk arkitekt.
- 19 juni - Anna Olin, svensk skådespelare.
- 8 juli - Georg Dalunde, svensk boktryckare och skådespelare.
- 21 juli - Carl Wallin, svensk skådespelare.
- 28 juli - Erik Uppström, svensk kompositör och musiker (regementsmusiker).
- 6 augusti - Sir Alexander Fleming, brittisk läkare, upptäckare av penicillin, nobelpristagare.
- 7 augusti - François Darlan, fransk amiral, vicepresident i Vichyfrankrike 1941-1942.
- 8 augusti - Ewald von Kleist, tysk generalfältmarskalk.
- 29 augusti - Pat Harrison, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919-1941.
- 2 september - Erik A. Petschler, svensk regissör, skådespelare och produktionsledare.
- 14 september - Hjördis Gille, svensk skådespelerska.
- 1 oktober - Anders Örne, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 1921-1923.
- 4 oktober - Walther von Brauchitsch, tysk generalfältmarskalk.
- 9 oktober - Helga Brofeldt, svensk skådespelare.
- 15 oktober - P.G. Wodehouse, brittisk författare.
- 24 oktober - Carl Petrus Olsson, svensk banarbetare och politiker (socialdemokrat).
- 25 oktober - Pablo Picasso, spansk konstnär, grafiker, skulptör och poet.
- 12 november - Maximilian Weichs, tysk generalfältmarskalk.
- 18 november - Ingeborg Strandin, svensk operettsångerska och skådespelare.
- 23 november - Herman Lantz, svensk skådespelare, manusförfattare och simhoppare.
- 28 november - Stefan Zweig, österrikisk författare.
- 30 november - Edvard Gylling, finlandssvensk kommunist.
- 3 december - John Landquist, svensk litteraturkritiker.
- 4 december - Erwin von Witzleben tysk generalfältmarskalk.
- 8 december
- Marcello Piacentini, italiensk arkitekt.
- Albert Gleizes, fransk målare.
- 12 december - Harry Warner, amerikansk filmbolagsdirektör, grundare av Warner Bros.
- 13 december
- Gustav Björkman, svensk förvaltare och politiker (högerpartiet).
- Yngve Larsson, ledande borgarråd i Stockholm
- 16 december - Daniel F. Steck, amerikansk demokratisk politiker, senator 1926-1931.
- 29 december - Aivva Uppström, svensk författare.
- 31 december - Max Pechstein, tysk målare och grafiker, expressionist.
- Walther von Brauchitsch, tysk militär.
- Axel Wenner-Gren, företagsledare och finansman.
[redigera] Avlidna
- 1 januari - Louis Auguste Blanqui, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.
- 24 januari - James Collinson, brittisk målare.
- 5 februari - Thomas Carlyle, skotsk författare och historiker.
- 9 februari - Fjodor Dostojevskij, rysk författare.
- 24 februari - Matthew H. Carpenter, amerikansk politiker, senator 1869-1875 och 1879-1881.
- 1 mars - Alexander II av Ryssland, rysk tsar 1855-1881 (mördad).
- 21 mars - Anders Fryxell, svensk präst och författare.
- 28 mars - Modest Musorgskij, rysk tonsättare.
- 19 april - Benjamin Disraeli, brittisk politiker och författare.
- 11 maj - Henri Frédéric Amiel, schweizisk författare.
- 2 juni - Friedrich Albert von Eulenburg, preussisk greve och statsman.
- 13 juni - Nils Samuel von Koch, svensk justitiekansler.
- 19 juni - Henry Smith Lane, amerikansk politiker.
- 4 juli - Johan Vilhelm Snellman, finländsk filosof, författare, tidningsman och statsman.
- 14 juli - Billy the Kid, amerikansk bandit (mördad).
- 20 juli - Theodor Bergk, tysk klassisk filolog.
- 10 augusti - Orville Hickman Browning, amerikansk politiker och advokat.
- 19 september - James A. Garfield, amerikansk president (mördad).
- 3 november - Joseph Knabl, tysk skulptör.
- 14 december - Decimus Burton, brittisk arkitekt.
- William John Gill, brittisk upptäcktsresande.
