1881
Från Wikipedia
- Den här artikeln handlar om året 1881. För cigarrmärket, se 1881 (cigarrmärke).
| 1881 – MDCCCLXXXI 132 år sedan |
|
| År 1878 | 1879 | 1880 1881 1882 | 1883 | 1884 |
|
| Årtionde 1860-talet | 1870-talet 1880-talet 1890-talet | 1900-talet |
|
| Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2634 |
| Bahá'í- kalendern |
37 – 38 |
| Buddhistisk kalender |
2425 |
| Etiopisk kalender |
1873 – 1874 |
| Nengō (Japan) |
Meiji 14 |
| Judisk kalender |
5641 – 5642 |
| Muslimsk kalender |
1298 – 1299 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1259 – 1260 |
| Sakakalendern (Indien) |
1803 – 1804 |
| Thailändsk solkalender |
2424 |
1881 (MDCCCLXXXI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Innehåll |
Händelser [redigera]
Mars [redigera]
- 26 mars – Kungariket Rumänien grundas.[1]
April [redigera]
- 1 april – Motala får stadsprivilegier.[2]
Maj [redigera]
- 13 maj – Tunisien ställs under Frankrikes beskydd.[3]
24 juni [redigera]
- 24 juni – De första svenska friidrottsspelen hålls på militärfältet i Sannahed (Närke) på midsommarafton under ledning av Victor Balck som sedermera kommer att ligga bakom olympiska spelen 1912 i Stockholm [4].
September [redigera]
- September – Elektrisk gatubelysning med femton lampor prövas på Norrbro och Gustav Adolfs torg i Stockholm, Sverige.[5]
- 20 september – Sveriges kronprins Gustaf (V) gifter sig med Victoria av Baden.
Oktober [redigera]
- 10 oktober – Franska soldater ockuperar Tunis.[3]
- 26 oktober – Revolverstriden vid O.K. Corral utkämpas i Tombstone, Arizona.
November [redigera]
- 6 november – August "Mäster" Palm håller det första offentliga socialistiska föredraget i Sverige, Vad vilja socialdemokraterna? på hotell Stockholm i Malmö.
- 18 november – Den första effektiva lagen mot barnarbete införs i Sverige. Åldersgränsen för barnarbete inom industri och hantverk är tolv år och arbetsdagens längd begränsas tills det 19:e året.[6].
December [redigera]
- 26 december – August Palm håller ytterligare ett föredrag i Lill-Jansskogen i Stockholm.
- 30 december – August Strindbergs pjäs Mäster Olof har urpremiär på Nya Teatern i Stockholm.
Okänt datum [redigera]
- Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter börjar tryckas på rotationspress.
- Sveriges sista optiska telegraflinje, mellan Göteborg och Vinga, läggs ner.
- Sedermera kaptenen Axel Sjögreen finner på en vind en bunt papper, däribland ett bortglömt originalbrev av Gustav Vasa, som han 1896 överlämnar till Riksarkivet.
- Carl Nyberg tar patent på blåslampan.
Födda [redigera]
- 21 januari – John Gerald Milton, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1938.
- 23 januari
- Kliment Vorosjilov, sovjetisk militär och politiker.
- Frida Winnerstrand, svensk skådespelare.
- 30 januari – Harald Plum, dansk affärsman och gulaschbaron.
- 10 februari – Pauline Brunius, svensk skådespelerska, manusförfattare, regissör och teaterchef.
- 11 februari – Carlo Carrà, italiensk målare och ledande futurist.
- 12 februari – Gucken Cederborg, svensk skådespelare.
- 21 februari – Ivar Kåge, svensk skådespelare och regissör.
- 27 februari
- Sveinn Björnsson, Islands president 1944–1952.
- Luitzen Egbertus Jan Brouwer, nederländsk matematiker och filosof.
- 12 mars
- Kemal Atatürk, turkisk politiker, den turkiska republikens fader.
- Arthur Raymond Robinson, amerikansk republikansk politiker, senator 1925–1935.
- 17 mars – Signe Kolthoff, svensk skådespelare och sångerska.
- 23 mars – Roger Martin du Gard, fransk författare.
- 25 mars – Béla Bartók, ungersk kompositör.
- 31 mars – Maria Schildknecht, svensk skådespelare.
- 1 april – Octavian Goga, rumänsk politiker och nationell skald.
- 12 april – Earle Bradford Mayfield, amerikansk politiker, senator 1923–1929.
- 20 april – Nikolaj Mjaskovskij, rysk kompositör.
- 22 april – Aleksandr Kerenskij, rysk regeringschef 1917.
- 1 maj – Pierre Teilhard de Chardin, fransk jesuitpräst, geolog och filosof.
- 10 maj – Ivar Kalling, svensk skådespelare och teaterledare.
- 21 maj – Karl Westerström, svensk godsägare och politiker (högern).
- 23 maj – Johan Fredrik Kjellén, svensk lantbrukare och riksdagsman.
- 25 maj
- Sven Bergvall, svensk skådespelare.
- Günther Lütjens, tysk sjömilitär, amiral 1940.
- 26 maj – Edward V. Robertson, walesisk-amerikansk politiker.
- 3 juni – Michail Larionov, rysk konstnär, grundare av rayonismen.
- 17 juni – Adolf Meyer, tysk arkitekt.
- 19 juni – Anna Olin, svensk skådespelare.
- 8 juli – Georg Dalunde, svensk boktryckare och skådespelare.
- 21 juli – Carl Wallin, svensk skådespelare.
- 28 juli – Erik Uppström, svensk kompositör och musiker (regementsmusiker).
- 2 augusti – Günther Roeder, tysk egyptolog och museiman.
- 6 augusti – Sir Alexander Fleming, brittisk läkare, upptäckare av penicillin, nobelpristagare.
- 7 augusti – François Darlan, fransk amiral, vicepresident i Vichyfrankrike 1941–1942.
- 8 augusti – Ewald von Kleist, tysk generalfältmarskalk.
- 29 augusti – Pat Harrison, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919–1941.
- 2 september – Erik A. Petschler, svensk regissör, skådespelare och produktionsledare.
- 14 september – Hjördis Gille, svensk skådespelerska.
- 1 oktober – Anders Örne, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 1921–1923.
- 4 oktober – Walther von Brauchitsch, tysk generalfältmarskalk.
- 9 oktober – Helga Brofeldt, svensk skådespelare.
- 15 oktober – P.G. Wodehouse, brittisk författare.
- 24 oktober – Carl Petrus Olsson, svensk banarbetare och politiker (socialdemokrat).
- 25 oktober – Pablo Picasso, spansk konstnär, grafiker, skulptör och poet.
- 12 november – Maximilian Weichs, tysk generalfältmarskalk.
- 18 november – Ingeborg Strandin, svensk operettsångerska och skådespelare.
- 23 november – Herman Lantz, svensk skådespelare, manusförfattare och simhoppare.
- 25 november – Johannes XXIII, född Angelo Giuseppe Roncalli, påve 1958–1963.
- 28 november – Stefan Zweig, österrikisk författare.
- 30 november – Edvard Gylling, finlandssvensk kommunist.
- 3 december – John Landquist, svensk litteraturkritiker.
- 4 december – Erwin von Witzleben tysk generalfältmarskalk.
- 8 december
- Marcello Piacentini, italiensk arkitekt.
- Albert Gleizes, fransk målare.
- 12 december – Harry Warner, amerikansk filmbolagsdirektör, grundare av Warner Bros.
- 13 december
- Gustav Björkman, svensk förvaltare och politiker (högerpartiet).
- Yngve Larsson, ledande borgarråd i Stockholm
- 16 december – Daniel F. Steck, amerikansk demokratisk politiker, senator 1926–1931.
- 29 december – Aivva Uppström, svensk författare.
- 31 december – Max Pechstein, tysk målare och grafiker, expressionist.
- Walther von Brauchitsch, tysk militär.
- Axel Wenner-Gren, företagsledare och finansman.
Avlidna [redigera]
- 1 januari – Louis Auguste Blanqui, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.
- 12 januari – Thomas Watkins Ligon, amerikansk demokratisk politiker.
- 24 januari – James Collinson, brittisk målare.
- 5 februari – Thomas Carlyle, skotsk författare och historiker.
- 9 februari – Fjodor Dostojevskij, rysk författare [7].
- 24 februari – Matthew H. Carpenter, amerikansk politiker, senator 1869–1875 och 1879-1881.
- 1 mars – Alexander II av Ryssland, rysk tsar 1855-1881 (mördad).
- 9 mars – Karolina Amalia av Augustenborg, drottning av Danmark 1839–1848, gift med Kristian VIII.
- 21 mars – Anders Fryxell, svensk präst och författare.
- 28 mars – Modest Musorgskij, rysk tonsättare.
- 19 april – Benjamin Disraeli, brittisk politiker och författare.
- 11 maj – Henri Frédéric Amiel, schweizisk författare.
- 17 maj – Eli Perry, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1871–1875.
- 2 juni – Friedrich Albert von Eulenburg, preussisk greve och statsman.
- 13 juni – Nils Samuel von Koch, svensk justitiekansler.
- 19 juni – Henry Smith Lane, amerikansk politiker.
- 28 juni – Jules Dufaure, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 30 januari 1879.
- 4 juli – Johan Vilhelm Snellman, finländsk filosof, författare, tidningsman och statsman.
- 10 juli – Phineas Hitchcock, amerikansk republikansk politiker, senator 1871–1877.
- 14 juli – Billy the Kid, amerikansk bandit (mördad).
- 20 juli – Theodor Bergk, tysk klassisk filolog.
- 27 juli – John J. Bagley, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1873–1877.
- 10 augusti – Orville Hickman Browning, amerikansk politiker och advokat.
- 11 augusti – William John Gill, brittisk upptäcktsresande.
- 19 september – James Garfield, amerikansk politiker, USA:s president sedan 4 mars detta år (mördad).
- 5 oktober – George G. Fogg, amerikansk politiker, diplomat och publicist.
- 16 oktober – Louis A. Wiltz, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1880–1881.
- 26 oktober – Billy Clanton, amerikansk cowboy och revolverman (dödad i revolverstriden vid O.K. Corral).
- 26 oktober – Frank McLaury, amerikansk cowboy och revolverman (dödad i revolverstriden vid O.K. Corral).
- 3 november – Joseph Knabl, tysk skulptör.
- 21 november – Alexander Randall, amerikansk politiker, kongressledamot 1841–1843.
- 14 december – Decimus Burton, brittisk arkitekt.
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ World Statesmen
- ^ Motalas historia
- ^ [a b] World Statesmen
- ^ Kumlanytt
- ^ Elektriskt ljus i Sverige
- ^ Nordisk familjebok 1904
- ^ Det hände i dag
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör 1881.
