Biologisk bekämpning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Biologisk bekämpning innebär bekämpning av skadegörare (inklusive insekter, ogräs och växtsjukdomar) med hjälp av andra levande organismer. Metoden använder sig av naturliga processer som predation, parasitism eller herbivori, i motsats till bekämpning med kemiska bekämpningsmedel. Biologisk bekämpning är en viktig del av integrerat växtskydd (Integrated Pest Management). [1]

Det finns tre grundläggande typer av biologiska bekämpningsstrategier: klassisk biologisk bekämpning, tillsättande biologisk bekämpning och bevarande biologisk bekämpning. Intresset för biologisk bekämpning har ökat med ny kunskap om de skadliga konsekvenser som kemiska bekämpningsmedel kan ha på ekosystem och människors hälsa. Dessutom kräver ny lagstiftning att vi minskar vår användning av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket.[2] En ökad efterfrågan på ekologiskt producerade varor gör också att biologiska bekämpningsmedel blir mer populära. Naturliga fiender till skadeinsekter inkluderar predatorer, parasiter och patogener. Några exempel på insekter som används i detta syfte är bland annat nyckelpigor som äter bladlöss och jordlöpare som äter snigelägg.[3]

Mikroorganismer som används för att begränsa växtsjukdomar kallas antagonister. Biologiska bekämpningsmedel mot ogräs inkluderar organismer som äter frön, växtätare och andra organismer som är skadliga för växter.

Biologiska bekämpningsmedel kan användas i trädgårdsbruk, jordbruk, skogsbruk, djurhållning och akvakultur, men även i naturliga ekosystem. Ett exempel på det senare är spridning av bakterien Bacillus thuringiensis för att kontrollera översvämningsmyggor i deltat av Dalälven. [4]

Idag används biologisk bekämpning mestadels i trädgårdsbruk och jordbruket. Sedan växtskyddsmedel som innehåller bakterien Pseudomonas chlororaphis introducerades i slutet av 90-talet, beräknas de ha ersatt mer än 1,5 miljoner liter kemiska medel.

Det är viktigt att hantera biologiska bekämpningsmedel noggrant och utvärdera eventuella sidoeffekter de skulle kunna ha på andra organismer än målorganismen. Innan en organism får användas som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige måste den registreras och godkännas (undantag bevarande biologisk bekämpning). Det är Kemikalieinspektionen som är ansvarig svensk myndighet för frågor om godkännande av nya biologiska bekämpningsmedel [1].

Biologisk bekämpning har två stora fördelar jämfört med konventionell bekämpning. Dels lämnar den inte giftiga rester på samma sätt som kemiska medel, dels har de organismer som bekämpas betydligt svårare att bygga upp någon form av resistens eftersom även bekämpningsorganismen kan anpassa sig genom evolution.

Säkerhet och regelverk[redigera | redigera wikitext]

Det är delvis olika frågor som står i fokus vid en säkerhetsbedömning av ett biologiskt bekämpningsmedel om avsikten är klassisk, tillsättande eller bevarande biologisk bekämpning. Vid klassisk måste särskild uppmärksamhet ges till att det är en för regionen ny organism som introduceras. Utvärderingen måste därför omfatta noggranna undersökningar av organismens spridningsförmåga och potential att även ha effekter på andra organismer än skadeorganismen. Vid bevarande biologisk bekämpning stimuleras redan förekommande arter och man kan därför anta att eventuella effekter på icke-målorganismer till stor del är övergående. Bevarande biologisk bekämpning är inte heller reglerad i lag.

En annan faktor av betydelse för säkerhetsbedömningen är om den använda bekämpningsorganismen är en mikroorganism respektive en insekt eller annat smådjur. Det finns ganska stora likheter mellan mikroorganismerna och nyttodjuren med avseende på vilka slags sidoeffekter de skulle kunna ha i miljön[5]. Däremot är en viktig skillnad mellan dessa organismgrupper att för mikroorganismerna måste större vikt läggas i bedömningen av om organismen eventuellt skulle kunna orsaka sjukdom eller toxicitet hos människor.

Regelverken i Europa för godkännande av biologiska bekämpningsmedel skiljer sig åt beroende på om nyttoorganismen är en mikroorganism eller en insekt eller annat smådjur. Mikroorganismer för biologisk bekämpning är kategoriserade utifrån det avsedda användningsområdet, som antingen växtskyddsmedel eller biocider (i princip de bekämpningsmedel som inte är växtskyddsmedel), och kräver godkännande som sådana[6] [7]. Efter godkännande av den aktiva mikroorganismen på EU-nivå skall de formulerade bekämpningsmedlen godkännas nationellt. Detta görs numera istället för i enskilda länder i tre större klimatzoner, där Sverige ingår i den norra zonen. För insekterna och andra smådjur finns ingen gemensam europeisk lagstiftning, utan hanteringen av frågan skiljer sig åt mellan olika länder. I Sverige är Kemikalieinspektionen huvudmyndighet för godkännanden av biologiska bekämpningsmedel, både de bestående av mikroorganismer och de med insekter och andra smådjur [2].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Eilenberg, J., Hajek, A., Lomer C. (2001) "Suggestions for unifying the terminology in biological control" BioControl 46:387-400.
  2. ^ Jordbruksverket, EUs direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel
  3. ^ Östman Ö, Ekbom B, Bengtsson J (2003) Yield increase attributable to aphid aphid predation by ground-living polyphagous natural enemies in spring barley in Sweden Ecological Economics 45: 149-158
  4. ^ Persson Vinnersten TZ, Lundström JO, Schäfer ML, Petersson E, Landin J(2010). A six-year study of insect emergence from temporary flooded wetlands with and without Bti-based mosquito control. Bulletin of Entomological Research 100: 715-725.
  5. ^ Bailey A, Chandler D, Grant WP, Greaves J, Prince G, Tatchell M (2010) Biopesticides: pest management and regulation. CABI, Wallingford, UK, pp 1–232.
  6. ^ Europaparlamentets och Rådets Förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG
  7. ^ Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]