Ödlor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ödlor
Skäggagam, Pogona vitticeps
Skäggagam, Pogona vitticeps
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Kräldjur
Reptilia
Underklass Diapsider
Diapsida
Ordning Fjällbärande kräldjur
Squamata
Underordning Ödlor
Lacertilia
Vetenskapligt namn
§ Lacertilia
Synonymer
Sauria
Hitta fler artiklar om djur med

Ödlor (Lacertilia) är en underordning i klassen kräldjur. Ödlor är den artrikaste kräldjursgruppen och förekommer i många olika habitat världen över, utom på Antarktis. Variationen i utseende och levnadssätt är stor, från komodovaranen som kan bli över 3 meter lång till de minsta geckoödlorna som bara blir några få centimeter långa. Till skillnad från ormar har ödlor i de flesta fall fyra ben, men det finns även en del ödlor med tillbakabildade ben, som kopparödlan. Ödlor har också ögonlock som kan öppnas och stängas och synliga öronöppningar vilket ormar saknar, och ormar har en rad av väsentligt bredare fjäll på buken vilket ödlor inte har. Ödlor kan i vissa fall dessutom skifta färg och det kan inte ormar.

Bryggödlor hör inte hit, de tillhör en annan kräldjursordning och är inte närmare släkt med vanliga ödlor. Vattenödlor hör inte hit, eftersom de hör till klassen groddjur (Amphibia).

Anatomi och funktion[redigera | redigera wikitext]

Respirationssystem[redigera | redigera wikitext]

Ödlor har lungor som är indelade i flera olika kammare. Det liknar ormarnas lungor, dock har inte ödlorna någon säck där bak som ormarna har. Speciellt för ödlorna är att de inte kan springa och andas samtidigt, vilket begränsar dem lite. De kan bara ta sig några steg springandes och sedan måste de stanna för att andas.[1] 

Matspjälkningssystem[redigera | redigera wikitext]

Ödlors matspjälkningssystem liknar groddjurens, men tänderna hos ödlor är inte lika många. De är istället mer specialiserade och sitter på insidan av käkbenet. Dessa kallas för pleurodonta. Ödlornas tunga är mycket rörlig och kan sträckas ut långt. I munnen finns flera sorters spottkörtlar, bland annat på tungan men också på läpparna. 

I övriga delen av matspjälkningssystemet finns också en del specialiseringar, till exempel är matstrupen längre än hos groddjuren. Väggen är uppbyggd med längsgående veck, så att stora byten lättare kan sväljas, då matstrupen vidgas. Från denna matstrupe är magsäcken väl avsatt och vid övergången till grovtarmen finns en blindtarm.[2]

Utsöndringsorgan[redigera | redigera wikitext]

Ödlors utsöndringsorgan består av två små njurar. Njurarna hjälper till när ödlor eller andra reptiler ska utsöndra ett avfall. Hos ödlor är avfallet kvävehaltigt, och har antingen en lös form eller en torr form. Om det är en fast form är den formad som en pirog och om den är lös så är den formad som en kristall som urinet.[3]

Ödlor sparar ofta på vatten i njurarna. För att genomföra det saknar ofta njurarna glomeruli som filtrerar blodet i njurarna. De flesta ödlorna har urinblåsa. Det finns dock vuxna ödlor som inte har en urinblåsa.[2]

Nervsystem[redigera | redigera wikitext]

Ödlornas nervsystem styrs av hjärnan och ryggmärgsnerver, nerver som leder ifrån antingen ryggmärgen eller hjärnan och ett antal känselorgan. Deras hjärna består av 12 par hjärnnerver. Ödlornas hjärnhalvor, som sitter i de viktiga associativa centret, är proportionellt mindre än däggdjurens och generellt sett anses inte reptiler lika intelligenta som däggdjuren.[4]

Rörelseorgan[redigera | redigera wikitext]

Både vertikala och horisontella rörelser med huvudet kan ske med hjälp av leden som sitter mellan kraniet och atlaskotan. Djuret kan alltså röra sig med hjälp av dessa kotor som finns utspridda över kroppen och de vridande rörelserna med huvudet görs med hjälp av atlaskotan och axiskotan. Dessutom underlättas ödlornas huvudrörelser med hjälp av frånvaron av dorsala utskott. För att muskler och ligament ska kunna hjälpa till att röra huvudet sitter det små utskott på halskotorna som hjälper till att binda samman. Det är alltså flera delar som hänger samman för att varje kroppsdel ska kunna röra sig. 

Ödlorna har revben som sträcker sig näst intill längs hela ryggraden, och de är olika långa/stora beroende på var de sitter. Vid halskotorna är revbenen exempelvis kortare medan de är längre vid bröstbenet/bålens främre del. Ödlornas ben är korta och sitter vinklade utifrån kroppen, vilket leder till att de har kroppen väldigt nära marken.[2]

Hormonsystem[redigera | redigera wikitext]

Ödlornas hormonsystem, de endokrina körtlarna, består av tre olika körtlar. Sköldkörteln, bisköldkörteln och bukspottkörteln. Det endokrina systemet är väldigt dåligt dokumenterat eftersom det inte har diagnosticerats tillräckligt antal reptiler. Bukspottkörteln är knuten till tolvfingertarmen och har en ljusrosa nyans. Själva körteln består av alfa- och beta-celler som i sin tur producerar glukagon och insulin, vilka medför att blodsockernivåerna i blodet stabiliseras. Om det i blodet finns för lite glukos produceras glukagon och om det finns för mycket glukos produceras insulin.

Sköldkörtlarna och bisköldkörtlarna kan ha olika form och de kan därför variera beroende ödleart. Körtlarna kan vara antingen raka (colon), krökta (svettlökar) eller grenade (gasters pylorus). Bisköldkörteln är ihopkopplad medan sköldkörteln antingen är enkel eller ihopparad.[5]

Fortplantningssystem[redigera | redigera wikitext]

Vid svansroten har de flesta sorters ödlor något som kallas för doftkörtlar, dessa körtlar spelar en stor roll vid parningen och hanen har ganska stora körtlar för att kunna locka till sig honorna. Körtlarna sitter oftast framför anus eller på låret och fylls med ett ämne som är gult, hårt och nästan lite vaxliknande. Reptilhanar har två penisar istället för en, de sitter på var sida av svansroten, med undantag av bryggödlorna. Penisarna är små och ’‘räfflade’’ till utseendet. Hanen har möjligheten att välja vilken penis han vill använda till befruktningen.[6]

Under parning förstoras svällkropparna och med hjälp av det kan spermierna simma över till honans kloak. Spermierna förs in i honans kloak via en fåra på hanens könsorgan som sitter på svansen, därför har hanarna längre svans än honorna. Kloaköppningen är avlång som en springa och sitter tvärsöver svansbasen. Honorna har säckliknande äggstockar, en stor gulesäck och ett väldigt hårt skal som skyddar fostret. Dock lägger inte alla ödlor ägg, vissa föder levande ungar precis som många andra djur. Istället för att föda ut äggen går honorna med äggen inne i sig och föder sedan levande ungar. Ödlor är inte några djur som håller fast vid sina ägg speciellt länge, oftast lämnar de sina ägg väldigt tidigt.[7]

Många reptiler gräver ner sina ägg i sand eller lövhögar. Äggen ruvas då istället av den värmen som solen ger. Redan under första parningssäsongen blir små ödlor könsmogna, medan det för större ödlor kan ta flera år.[2]

Hjärta och blodomlopp[redigera | redigera wikitext]

Hos vissa ödlor koaheras hjärtat och när detta sker pressas den yttersta delen av ett septum mot hjärtats vägg och delar upp kammaren i två hålrum, utan förbindelse till varandra. Därigenom kan de pumpa ut blodet med lågt tryck till lungorna och med ett högt tryck till resten av kroppen.[8]  

Delordningar och utvalda familjer[redigera | redigera wikitext]

Arter i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Andning2.html
  2. ^ [a b c d] Silverin, B & Silverin B. (2002) Zoologisk morfologi. Lund: Författarna och Studentlitteratur. (sid. 308-314)
  3. ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.newworldencyclopedia.org/entry/reptile&prev=/search?q%3Dlizard%2527s%2Bexcretory%2Borgan%26sa%3DX%26biw%3D1375%26bih%3D679
  4. ^ http://zoologi.wikispaces.com/Nervsystemet
  5. ^ http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://en.wikivet.net/Lizard_Endocrine_System&prev=/search%3Fq%3Dhormonal%2Bsystems%2Blizards%26biw%3D1073%26bih%3D679
  6. ^ http://zoologi.wikispaces.com/Fortplantning
  7. ^ http://skoldpaddsforum.se/index.php?/topic/3513-kloaken-saa-fungerar-den-ormstefan/
  8. ^ http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Hjarta.html#svar

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]