Kommunalråd
- För kommunalråd i Stockholms stad, se Borgarråd.
Kommunalråd, mer sällan kommunråd, är en förtroendepost och en titel i svenska kommuner. Till skillnad från de flesta kommunpolitiker är kommunalråd hel- eller deltidsarvoderade av kommunen.
Kommunalråden har politiska uppdrag i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder. Majoriteten av kommunalråden är oftast ordförande i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder.
Ämbetet började införas under 1960-talet i många städer och enstaka landskommuner,[1] särskilt i större städer.[2] I mindre städer kunde man i stället ha en heltidsanställd drätselkammarordförande. I Malmö stad infördes kommunalråd 1 januari 1961 och 1966 var de sex till antalet som ansvarade för olika avdelningar inom kommunförvaltningen.[1] Efter kommunreformen 1971, då enhetlig kommuntyp infördes och kommunerna blev större genom sammanslagningar, blev kommunalråd allt vanligare.
Innehåll |
Antalet kommunalråd[redigera]
De flesta små kommuner har ett eller två kommunalråd. Det andra kommunalrådet representerar då normalt oppositionen och benämns ibland "oppositionsråd".
I medelstora kommuner finns något fler kommunalråd (utöver kommunstyrelsens ordförande och oppositionsrådet). Dessa väljs ur fullmäktiges majoritet och har ansvar för något delområde i kommunens förvaltning.
Förr kunde även oppositionen tilldelas kommunalrådsposter med rotelansvar enligt ett system liknande vad som då gällde för borgarråden i Stockholm. Så var till exempel fallet för Malmös kommunalråd sedan 1961. År 1977 infördes dock det nuvarande systemet, där den styrande majoriteten tilldelas samtliga kommunalrådsposter med rotelansvar, medan minoriteten får oppositionsrådsposter.
Finanskommunalråd[redigera]
I större kommuner finns det kommunalråd för varje delområde kommunens förvaltning är uppdelad i. Kommunstyrelsens ordförande kallas ofta i dessa fall för finanskommunalråd.
Finns fler kommunalråd utöver det kommunalråd som är kommunstyrelsens ordförande, är de vanligen ordförande i andra nämnder eller leder andra avdelningar av den kommunala nämndorganisationen.
Andra beteckningar[redigera]
I Stockholms kommun kallas kommunalråden borgarråd.
I Helsingborg kallades det som motsvarar kommunalråd (heltidsanställd politiker som föredrar ärenden i kommunstyrelsen eller i nämnd) för kollegieråd under åren 1957-1971. Benämningen kollegieråd har sitt ursprung i att kommunens högsta verkställande organ i Helsingborg och i vissa andra städer benämndes stadskollegium, medan drätselkammaren i dessa städer fungerade som finansförvaltningens organ och inte som högsta verkställande organ. Idag benämns kommunens högsta verkställande organ kommunstyrelse.
I Göteborg motsvarades kommunalråden av stadssekreterare fram till år 1966.
Vissa kommuner har återinfört titeln borgmästare, se mer om det i artikeln borgmästare.
Referenser[redigera]
- ^ [a b] Lilla uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, spalt 941.
- ^ Nationalencyklopedins ordbok daterar ordet kommunalråd till 1964, vilket dock måste vara felaktigt då Malmös första kommunalråd tillträdde 1 januari 1961.
