Borneoyuhina
| Borneoyuhina Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Glasögonfåglar Zosteropidae |
| Släkte | Staphida |
| Art | Borneoyuhina S. everetti |
| Vetenskapligt namn | |
| § Staphida everetti | |
| Auktor | (Sharpe, 1887) |
Borneoyuhina[2] (Staphida everetti) är en fågel i familjen glasögonfåglar inom ordningen tättingar.[3]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Borneoyuhinan är en 14–15 cm lång tätting, den enda yuhinan på Borneo. Den är roströd på hjässa och nacke, olivgrå ovan, med gråbrun vingovansida och stjärt, den senare med breda vita spetsar på de yttre stjärtpennorna. Vidare är den vit på tygel och ögonbrynsstreck, liksom på undersidan.
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Fågeln förekommer i bergsskogar på norra Borneo.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktskap[redigera | redigera wikitext]
Yuhinorna behandlades tidigare som en del av familjen timalior, men är närmare släkt med glasögonfåglarna och förs numera till den familjen. Traditionellt placeras yuhinorna i släktet Yuhina, men DNA-studier från 2018 visar att de inte är varandras närmaste släktingar.[5] Istället formar de tre grupper som successivt är släkt med resten av familjen glasögonfåglar. Det medför att borneoyuhina med släktingar behöver flyttas till ett nytt släkte, där Staphida har prioritet.
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Borneoyuhinan hittas i städsegrön lövskog på mellan 100 och 2800 meters höjd. Den ses vanligen i rörliga och ljudliga smågrupper med sex till tolv eller fler fåglar, ibland med andra fågelarter. Födan består av insekter, men kan också ta frön, bär och frukt, ibland även nektar.
Häckning[redigera | redigera wikitext]
Arten häckar från november till augusti, möjligen kooperativt. Det skålformade boet av mossa placeras cirka en halvmeter ovan mark på en mosstäckt slänt eller liknande. Däri lägger den en till sex ägg. Boet parasiteras ofta av gökar, som mustaschhökgök (Hierococcyx vagans).
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Arten har ett relativt begränsat utbredningsområde och tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Alfred Hart Everett (1848-1898), engelsk administratör i Sarawak 1872-1890, naturforskare och samlare av specimen i Filippinerna och Ostindien.[6]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Birdlife International 2018 Staphida everetti . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
- ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om borneoyuhina.- Läten på xeno-canto.org
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
|