Borgare

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bourgeoisie)
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med borgerlig.

Borgare (tyska: Bürger), även borgerskap eller (franska) bourgeoisie, avsåg ursprungligen en innehavare av burskap, det vill säga personer med rättighet att bedriva näringsverksamhet, handel och hantverk, ofta inriktat på en särskild ort. Vilka näringar staden hade, om utrikeshandel fick bedrivas och vilka borgarna fick upphandla av, reglerades av stadsprivilegier. Borgarna lydde under stadslagar.

Borgare ägde rätt att delta i stadens beslutande organ som leddes av borgmästaren och stadsrådet, samt rätt att dömas efter stadslagen. De betalade förmögenhetsskatt (borgerlig tunga). De kunde dessutom vara delaktiga i förvaltningen av försvarsmakten, brandsäkerheten, nattvakten och kyrkan.

Etymologi, bakgrund och historik[redigera | redigera wikitext]

Ordet borgare kommer av det tyska ordet Bürger, "borginvånare". Under medeltiden använde man i stället oftast begreppet byaman. Den kvinnliga motsvarigheten till borgare är borgerska. Dessa borgare kunde vara fiskarborgare, köpmän eller hantverkare.

Historiskt har borgerskap i Sverige även avsett en stads beslutande församling; en föregångare till dagens kommunstyrelser.[1]

Borgerskap kan även betyda borgarståndet som samhällsklass,[2] se nedan.

Borgarståndet[redigera | redigera wikitext]

Borgarna utgjorde i de flesta europeiska stater ett av stånden, borgarståndet.

I Sverige var troligen borgarna representerade redan vid Arboga möte 1435. Borgarståndet utvaldes av borgmästare och rikets städers råd. De höll sina ståndsmöten åtminstone från 1582 i Stockholms rådhus och därefter i Börshuset på samma plats vid Stortorget. Från 1833 höll man sina möten på Gamla riksdagshuset. Dessutom företräddes bergsmän från åtminstone Falun genom borgarståndet, från åtminstone 1527 fram till 1834 då också fler bergslag representerades (bergsmän räknades dock i allmänhet som bönder), se Bergsbrukens valdistrikt.[3][4]

Vid industrialiseringen blev borgerskapet allt rikare och fick mer makt. På 1800-talet infördes näringsfrihet i Sverige, vilket gjorde att det tidigare borgarståndet förlorade sin betydelse. Systemet med ståndsriksdag avskaffades formellt i representationsreformen 1866.

Modern tid (1800-talet och framåt)[redigera | redigera wikitext]

I modern svenska är ordet borgare också liktydigt med sympatisör till något av de fyra borgerliga partierna. Betydelseförskjutningen beror till en del på de borgerliga partiernas fokusering på näringslivet. Inom kommunistisk terminologi avses med medlem av bourgeoisien, "borgarklassen", alltså kapitalisterna.

Marxistisk samhällsteori[redigera | redigera wikitext]

Inom marxistiskt språkbruk avser bourgeoisie den borgerliga, egendomsägande samhällsklassen. Den står enligt Marx i motsats till den proletära klassen, alltså arbetarklassen, som endast äger sin förmåga till lönearbete.

Regionala variationer[redigera | redigera wikitext]

London[redigera | redigera wikitext]

Den historiska staden "City of London", i dag finanscentrum för det mycket större Greater London i England, utfärdar än i dag borgarebrev. Detta har en viss betydelse, då man måste vara borgare för att ha rätt att delta i stadens regering. Sedan 1996 har borgarbrev utfärdats även till icke-brittiska medborgare.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Stockholms Borgerskaps historik”. http://www.borgerskapet.org/index.php?option=com_content&task=view&id=38&Itemid=42. Läst 2009-01-20. 
  2. ^ ”Nationalencyklopedin”. http://www.ne.se/artikel/1236159. Läst 2009-01-20. 
  3. ^ Nils von Steyern,Bidrag till svenska riksdagens historia, 1600-1650, s. 14, 1863
  4. ^ Linus Karlsson, Bergsmän och tackjärnspatroner, Göteborgs universitet 2010