Brinnande hjärtan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Brinnande hjärtan
(Kolberg)
Genre Drama, historiefilm, krig
Regissör Veit Harlan
Manus Veit Harlan, Alfred Braun
Skådespelare Kristina Söderbaum, Heinrich George
Produktionsbolag Universum Film AG
Premiär 1945
Speltid 111 minuter
Land Tyskland
Språk Tyska
IMDb

Brinnande hjärtan (originaltitel: Kolberg) är en tysk film från 1945. Filmen, som är uppkallad efter staden Kolberg, idag polska Kołobrzeg, var en propagandafilm regisserad av Veit Harlan på beställning av Tysklands informationsministerium.

Vänster: Kolberg 1930, med bad och kurortshotell. Höger: Kolberg 1945, en stad som trots den patriotiska filmen varken kunde rädda Nazityskland eller sig själv. Vänster: Kolberg 1930, med bad och kurortshotell. Höger: Kolberg 1945, en stad som trots den patriotiska filmen varken kunde rädda Nazityskland eller sig själv.
Vänster: Kolberg 1930, med bad och kurortshotell. Höger: Kolberg 1945, en stad som trots den patriotiska filmen varken kunde rädda Nazityskland eller sig själv.
Kolberg var även utsatt för en belägring 1761, under sjuårskriget.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Handlingen är år 1807, då Napoleon I:s trupper belägrar staden Kolberg och dess fästning i tyska Pommern. Befolkningen – ledda av den orädde borgmästaren Nettelbeck, löjtnant Schill och kommendant Gneisenau – vägrar att kapitulera. Den franska armén bombarderar fästningen, men befolkningen ger inte upp. Fransmännen tvingas därför avbryta belägringen, för att inte behöva offra en hel armé i kampen om enda stad.

Roller[redigera | redigera wikitext]

[1]

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Brinnande hjärtan gjordes under slutet av andra världskriget för att stärka den tyska befolkningens försvarsvilja. Den beställdes våren 1943 av Joseph Goebbels hans informationsministerium, som en film som skulle stärka den tyska patriotismen och offerviljan. Detta var efter slaget om Stalingrad och februari månads tyska deklaration om "det totala kriget" för att samla alla Tysklands resurser i kampen mot fienden.

Svensk-tyska Kristina Söderbaum innehade den kvinnliga huvudrollen.

Filmen baserar sig på Joachim Nettelbecks självbiografi. Nettelbeck var borgmästare i den västpommerska hamnstaden och deltog aktivt i stadens försvar under belägringen (april till juli 1807) från Napoleons franska trupper. Den historiska belägringen avslutades efter att freden i Tilsit skrivits under, vilket avslutade krigshandlingarna mellan Preussen och Franska imperiet. I filmen framställs det dock som att fransmännen avbryter belägringen på grund av stadsbornas tapperhet och envisa patriotism.

Den här tidiga färgfilmen var den dyraste i Nazitysklands historia, med en budget på 8,8 miljoner riksmark. Den räknas även till en av de få filmer som haft större antal skådespelare än biografpublik. Filminspelningen 1943–44 krävde medverkan av uppskattningsvis 15 000 statister, men vid premiären återstod endast ett fåtal tyska biografer för visningarna.

Medverkande[redigera | redigera wikitext]

Den kvinnliga huvudrollen i filmen besattes av Kristina Söderbaum, svensk-tysk skådespelerska och gift med regissören Harlan. Söderbaum, dotter till tidigare sekreteraren i Kungliga Vetenskapsakademien Henrik Söderbaum, var en av de mest populära kvinnliga skådespelerskorna i Hitlers Tyskland och sågs ofta i rollen som den typiska unga "ariska" kvinnan. I andra roller syntes bland annat Heinrich George (borgmästaren), Paul Wegener (stadens ursprunglige kommendant) och Horst Caspar (kungens utsände kommendant).

Distribution[redigera | redigera wikitext]

Brinnande hjärtan hade efter långa förseningar premiär den 30 januari 1945. Den hade då premiär på två orter, dels Berlin, dels franska La Rochelle.[2] Filmen hade tysk premiär i en tillfällig biograf (U.T. Alexanderplatz) samt vid Tauenzien-Palast i Berlin och visade under konstant hot från flygbombningar fram till stadens fall i maj. Filmen visades också i det tyska rikskanslitet efter utsändningen av Adolf Hitlers allra sista radiotal den 30 januari. Denna dag innebar 12-årsdagen av Hitlers makttillträde 1933.

Den franska staden med sin tyska flottbas var då – liksom Kolberg i filmen – utsatt för en lång belägring av fientliga trupper. Själva Kolberg utsattes för en belägring några vecka efter premiären och föll senare under våren, något som Goebbels noterade som ett hot mot "hans" films rykte.

Den svenska premiären av filmen skedde 5 oktober 1953.[2] Filmen finns numera utgiven på DVD, med originaltal och engelsk text.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Kolberg". Filmportal.de. Läst 5 mars 2014. (engelska)
  2. ^ [a b] "Release Dates". IMDbPro. Läst 5 mars 2014. (engelska)
  3. ^ "Kolberg: The Restored 1945 Epic Directed by Veit Harlan (DVD)". Ihffilm.com. Läst 5 mars 2014. (engelska)