Brunpannad hackspett

Från Wikipedia
Brunpannad hackspett
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljHackspettar
Picidae
SläkteDendrocoptes
ArtBrunpannad hackspett
D. auriceps
Vetenskapligt namn
§ Dendrocoptes auriceps
Auktor(Vigors, 1831)
Synonymer
  • Leoipicus auriceps[1]
  • Dendrocopos auriceps

Brunpannad hackspett[2] (Dendrocoptes auriceps) är en fågel i familjen hackspettar inom ordningen hackspettartade fåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Brunpannad hackspett är en 19-20 cm svartvit hackspett. Panna och främre delen av hjässan är brun, mittersta delen gul och hos hanen en röd fläck på bakre delen av hjässan. Den svarta ovansidan är vitbandad men saknar olikt liknande mahrattaspetten (Leiopicus mahrattensis) bandning på de centrala stjätfjädrarna. I ansiktet syns ett tydligt svart mustaschstreck och undersidan är prydligt svartstreckad. Undergumpen är rosa.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i norra Baluchistan och västra Himalaya (Afghanistan, norra Indien och Nepal).[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placerades tidigare i släktet Dendrocopos och vissa gör det fortfarande.[6] DNA-studier visar dock att den står närmare de afrikanska hackspettarna i släktet Dendropicos och lyfts därför tillsammans med mellanspett och arabspett ut till släktet Dendrocoptes.[7] Andra, som Birdlife International, inkluderar Dendrocoptes i Leiopicus.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Brunpannad hackspett förekommer både i barrskog, skogar med tall och ek samt bergsbelägna torra lövskogar. Den lever av instekter och deras larver, men tar också vegetabiliskt material som frukt, bär och tallfrön. Fågeln häckar mellan april och juli. Den hackar ur sitt bo ur ett dött träd eller undersidan av en kraftig tallgren, mellan två och 12 meter över marken men vanligen under åtta meter. Arten är höjdledsflyttare som rör sig till lägre regioner vintertid.[8]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig i hela utbredningsområdet.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Leoipicus auriceps Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  6. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  7. ^ Fuchs, J., and J.-M. Pons (2015), A new classification of the Pied Woodpeckers assemblage (Dendropicini, Picidae) based on a comprehensive multi-locus phylogeny, Mol. Phylogenet. Evol. 88, 28-37.
  8. ^ Winkler, H. & Christie, D.A. (2018). Brown-fronted Woodpecker (Leiopicus auriceps). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56215 16 december 2018).
  9. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 2002. Handbook of the Birds of the World, vol. 7: Jacamars to Woodpeckers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]