Cigarrhaj

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cigarrhaj
Isistius brasiliensis.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Broskfiskar
Chondrichthyes
Underklass Hajar och rockor
Elasmobranchii
Överordning Squalidhajar
Squalomorpha
Ordning Pigghajartade hajar
Squaliformes
Familj Sömnhajar
Dalatiidae
Släkte Isistius
Art Cigarrhaj
I. brasiliensis
Vetenskapligt namn
§ Isistius brasiliensis
Auktor Quoy & Gaimard, 1824
Hitta fler artiklar om djur med

Cigarrhajen (Isistius brasiliensis) är en liten, omkring en halv meter lång, gulbrun haj. Den håller vanligen till på djupt vatten, ner till så mycket som mellan 1 000 och 3 300 meter, och syns därför sällan till. Födan består av hela fiskar, räkor och ibland små köttstycken som slits loss från exempelvis valar och större fiskar. Har en rund käke, biter loss en "plugg".

Bioluminiscens[redigera | redigera wikitext]

Cigarrhajens mörka halsband tros fungera som lockbete.

Cigarrhajens gröna bioluminiscens är den starkaste kända bland hajarna och har rapporterats att fortsätta i tre timmar efter att fisken tagits upp ur vattnet.[1][2][3][4] Fotoforerna på buksidan upphäver hajens silhuett mot den ljusare ytan när den ses underifrån, en strategi som kallas motbelysning och som är vanligt förekommande hos bioluminiscenta organismer i den mesopelagiska zonen.

I kontrast mot den lysande undersidan står den mörka halskragen som smalnar av mot båda sidor av halsen och som har antagits fungera som lockbete (skuggan av en mindre fisk). I ett stim cigarrhajar kommer halskragarna att se ut som ett stim "småfiskar". Om halskragen fungerar på detta sätt är cigarrhajarna de enda kända fallen av bioluminiscens där frånvaron av ljus tjänar som lockbete, medan bioluminiscensen som sådan försvårar upptäckten.[5][6] Eftersom ljusstyrkan som hajen kan åstadkomma ligger inom ett begränsat område använder den sig troligen av vertikala förflyttningar för att kompensera för variationer i den nedströmmande ljuset beroende på tid på dygnet och det rådande vädret.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bright, M. (2000). The Private Life of Sharks: The Truth Behind the Myth. Stackpole Books. sid. 215. ISBN 0-8117-2875-7.
  2. ^ Martin, R.A. Deep Sea: Cookiecutter Shark. ReefQuest Centre for Shark Research. Hämtad 15 december 2014.
  3. ^ Hoar, W.S., D.J. Randall, and F.P. Conte (1969). Fish Physiology: Reproduction and Growth, Bioluminescence, Pigments, and Poisons. Academic Press. Sid. 385. ISBN 0-12-350403-1. 
  4. ^ Glenday, C., red (2013). Guinness World Records. Random House LLC. Sid. 63. ISBN 034554711X. 
  5. ^ [a b] Widder, E.A. (November 1998). ”A predatory use of counterillumination by the squaloid shark, Isistius brasiliensis”. Environmental Biology of Fishes "53" (3): sid. 267–273. doi:10.1023/A:1007498915860. 
  6. ^ Milius, S. (August 1, 1998). Glow-in-the-dark shark has killer smudge, Science News. Hämtad 15 december, 2014.