Broskfiskar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Broskfiskar
Stratigrafisk utbredning: Tidig silur - Nutid[1][2]
Vithaj
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
(orankad) Fiskar
Pisces
Klass Broskfiskar
Chondrichthyes
Vetenskapligt namn
§ Chondrichthyes
Auktor Thomas Huxley, 1880[2]
Underklasser och överordningar
Hitta fler artiklar om djur med

Broskfiskar (Chondrichthyes) är en klass primitiva fiskar som saknar benbildning och därför har en mycket snabb regenerering av sitt endoskelett.[3] De löser normalt också osmosproblem genom att hålla samma eller högre salinitet än omgivningen med hjälp av höga halter av urea och trimetylaminoxid i blodet.

Flertalet arter av broskfiskar är utdöda arter som återfunnits som fossil. Här är ett exempel på en förhistorisk haj av släktet Expleuracanthus. Den dog ut under Perm-perioden för ungefär 270 miljoner år sedan.

Indelning och historik[redigera | redigera wikitext]

Broskfiskar indelas vanligen i tre grupper, hajar, rockor och helhuvudfiskar. Hajar och rockor utgör tillsammans underklassen Elasmobranchii,[4] medan helhuvudfiskarna bildar underklassen Holocephali. Den sistnämnda innehåller bara en nu levande ordning, Chimaeriformes. Totalt rör det sig om cirka 800 arter av hajar och rockor och 34 arter havsmusfiskar.

Till broskfiskarna har tidigare också räknats de nu utdöda pansarhajarna, Placodermi. Dessa placeras numera i en egen klass.[5]

Broskfiskarna utvecklades under Devon-perioden, och 395 miljoner år gamla fossilfynd har påträffats.[1][2]

Den kemiska strukturen för TMAO - trimetylaminoxid - som spelar en avgörande roll för broskfiskarnas saltreglering.

Broskfiskarnas anatomi[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från övriga fiskar har broskfiskarna, som namnet anger, skelett och struktur med brosk i stället för ben. Brosket är mer flexibelt och möjliggör en större variation av rörelser och större hastigheter vid förflyttningar. Brosket medför också en snabbare regenerering av endoskelettet vid skador.[6]

Brosket kräver dock en mer robust konstruktion hos skelettet vilket åstadkoms av en förkalkningsprocess med kalciumsalter.

Broskfiskarna har 5-7 gälar för att andas med. Hajarna har gälspringor på vardera sidan av huvudet, medan en del andra familjer har gälarna på undersidan. Broskfiskarna har näsborrar och flertalet släkten även känsliga luktorgan, som kan känna lukten av byten på långt avstånd.[7]

Alla broskfiskar har fenor i en eller annan form. Stingrockor har både bröst- och bäckenfenor, som ryggfenor och stjärtfena.

Reproduktionsorganen hos broskfiskar kallas kloak hos honan och clasper hos hanen. Claspern motsvarar däggdjurens penis. Hanarna har visserligen också kloak, men då endast för utsöndring.

Broskfiskar saknar simblåsa och har istället en oljerik lever som hjälper dem att få flytkraft. Levern har vanligtvis två lober, medan benfiskarnas lever har tre lober.

De utdöda pansarhajarna hade benskelett, vilket kan tyda på att lösningen med broskskelett utvecklats senare, efter devontiden.

En unik anatomisk detalj hos broskfiskarna är plakoidfjällen eller hudtänderna. Dessa är förankrade i läderhud och överhud och tillåter fiskarna att simma betydligt tystare.

Broskfiskar har stora mängder urinämne och TMAO i blodet. Det ökar den osmotiska koncentrationen så att den blir högre än saltvattnets och de sålunda inte förlorar vatten till omgivningen. TMAO (trimetylaminoxid) tjänstgör som stabilisator, så att inte den höga koncentrationen av urinämne leder till förgiftning.[8][9] En rektalkörtel för via anus ut överskott av salter.[7]

Sammanställning över utdöda ordningar[redigera | redigera wikitext]

Följande är en sammanställning över ordningar av numera utdöda broskfiskar.

Utdöda ordningar
Grupp Ordning Bild Namn Auktor Familj Släkte Arter Noteringar
Helhuvudfiskar †Orodontiformes
†Petalodontiformes Belantsea montana.JPG
†Helodontiformes
†Iniopterygiformes Iniopteryxrushlaui.JPG
†Debeeriiformes
†Eugeneodontida Helicoprion bessonovi1DB.jpg [10]
†Psammodonti
formes
Bestämning osäker
†Copodontiformes
† Squaloraja
†Chondrenchelyi
formes
†Menaspiformes
†Coliodontiformes
Squalomorfa hajar †Protospinaci-
formes
Övriga †Squatinactiformes Stethacanthus BW.jpg
†Protacrodonti-
formes
†Cladoselachidae Early Shark.jpg
†Xenacanthida Triodus1db.jpg
†Ctenacanthi-
formes
Sphenacanthus1DB.jpg
†Hybodontiformes Ptychodus1.jpg

Sammanställning över nu levande ordningar[redigera | redigera wikitext]

Det här är en sammanställning över ordningar av broskfiskar som har arter som inte är utdöda.

Ordningar av broskfiskar
Grupp Ordning Bild Namn Auktor Familjer Släkten Arter Noteringar
Totalt CR IUCN 3 1.svg EN IUCN 3 1.svg VU IUCN 3 1.svg
Galeomorphii Carcharhiniformes Sphyrna mokarran at georgia.jpg Gråhajartade hajar Compagno, 1977 8 51 >270 7 10 21
Heterodontiformes Hornhai (Heterodontus francisci).JPG Tjurhuvudhajar Berg, 1940 1 1 9
Lamniformes White shark.jpg Håbrandsartade hajar Berg, 1958 7
(+2 utdöda)
10 16 10
Orectolobiformes Whale shark Georgia aquarium.jpg Wobbegongartade hajar Applegate, 1972 7 13 43 7
Squalomorphii Hexanchiformes Hexanchus griseus Gervais.jpg Kamtandhajartade hajar de Buen, 1926 2
(+3 utdöda)
4
(+11 utdöda)
6
(+33 utdöda)
Pristiophoriformes Pristiophorus japonicus cropped.jpg Såghajar Berg, 1958 1 2 6
Squaliformes Spiny dogfish.jpg Pigghajartade hajar Goodrich, 1909 1 2 29 1 6
Squatiniformes Squatina angelus - Gervais.jpg Havsängelartade hajar Buen, 1926 1 1 23 3 4 5
Batoidea Myliobatiformes Myliobatis aquila sasrája.jpg Myliobatiformes Compagno, 1973 10 29 223 1 16 33
Pristiformes Sawfish genova.jpg Sågfiskar 1 2 5-7 5-7
Rajiformes Amblyraja hyperborea1.jpg Rajiformes Berg, 1940 5 36 >270 4 12 26
Torpediniformes Torpedo torpedo corsica2.jpg Torpediniformes de Buen, 1926 2 12 69 2 9
Holocephali Chimaeriformes Chimaera mon.JPG Havsmusartade fiskar Obruchev, 1953 3
(+2 utdöda)
6
(+3 utdöda)
39
(+17 utdöda)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Botella, H.A; Donoghue, P.C.J.; Martínez-Pérez, C. (2009). ”Enameloid microstructure in the oldest known chondrichthyan teeth” (på engelska). Acta Zoologica "90" (Supplementet): sid. 103–108. doi:10.1111/j.1463-6395.2008.00337.x. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1463-6395.2008.00337.x/abstract. Läst 8 november 2014. 
  2. ^ [a b c] ”Chondrichthyes” (på engelska). PalaeoDB. http://paleodb.org/?a=checkTaxonInfo&taxon_no=34422. Läst 8 november 2014. 
  3. ^ C. D. Wilga, G. V. Lauder (2002). ”Function of the heterocercal tail in sharks: quantitative wake dynamics during steady horizontal swimming and vertical maneuvering” (på engelska). The Journal of Experimental Biology "205": sid. 2365–2374. http://jeb.biologists.org/cgi/reprint/205/16/2365.pdf. Läst 8 november 2014. 
  4. ^ Henry B. Bigelow, William C. Schroeder (1948). Fishes of the Western North Atlantic. Sears Foundation for Marine Research, Yale University .
  5. ^ ”Broskfiskar”. ne.se. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/broskfiskar. Läst 8 november 2014. 
  6. ^ ”Broskfiskar (Chondrichtyes)”. tropicarium.se. Kolmårdens djurpark. http://www.tropicarium.se/index.php?id=43. Läst 18 november 2014. 
  7. ^ [a b] ”Kort om broskfiskar”. zoologi.se. http://zoologi.se/2014/05/21/kort-om-broskfiskar/. Läst 17 november 2014. 
  8. ^ ”Urea and Shark Osmoregulation” (på engelska). Southern Fried Science. http://www.southernfriedscience.com/?p=8659. Läst 18 november 2014. 
  9. ^ Anders Hansson. ”Fiskar som dricker: att leva i saltvatten och sötvatten”. Lunds Universitet – naturvetenskapliga fakulteten. http://www.djur.cob.lu.se/Djurartiklar/Fisk.html. Läst 18 november 2014. 
  10. ^ Tapanila L, Pruitt J, Pradel A, Wilga C, Ramsay J, Schlader R and Didier D (2013). ”Jaws for a spiral-tooth whorl: CT images reveal novel adaptation and phylogeny in fossil Helicoprion” (på engelska). 'Biology Letters "9". doi:10.1098/rsbl.2013.0057. http://rsbl.royalsocietypublishing.org/content/9/2/20130057.abstract. Läst 16 november 2014.