Dals Långed
| Dals Långed | |
| Tätort | |
 Flygfoto över Dals Långed från cirka 1980. I bakgrunden ser man Dalslands kanal.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Dalsland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Bengtsfors kommun |
| Koordinater | 58°55′40″N 12°18′10″Ö / 58.92778°N 12.30278°Ö |
| Area | 211 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 1 349 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 6,39 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T4772[2] |
| Geonames | 2718133 |
  Ortens läge i Västra Götalands län.
| |
| Wikimedia Commons: Dals Långed | |
Dals Långed är en tätort i Bengtsfors kommun vid Dalslands Kanal.
Namn
Efterledet -ed betyder "passage mellan eller utmed vatten".
Historik
I Långed grundades på 1850-talet en såg, och senare anlades även en kvarn, vilka lades ned i samband med grundandet av ett träsliperi av ett dotterbolag till Baldersnäs. Initiativtagare var den blivande finansministern Carl Fredrik Wærn. Långedsfabriken i färdigt skick var ett av Sveriges största träsliperier. En följande lågkonjunktur minskade dock avsättningen på pappersmassan, och på disponent Alexander Hallings inrådan startades 1884 Dalslands första pappersbruk. Behovet av pappersmassa kom dock snart att överstiga vad sliperiet kunde prestera, och en sulfitmassafabrik startades 1888. Sulfitmassafabriken brann 1902, och som fabrikens kapacitet då ansågs för låg, och tillverkningen blev dyr, skedde först ingen återuppbyggnad. I samband med att Baldersnäs bolag upplöstes 1897, blev Långeds bolag fristående. År 1906 återuppbyggdes sulfitmassafabriken, men produktionen avstannade efter några år. För att ta vara på tillgången på vattenkraft uppfördes 1909-1910 ett vattenkraftverk i Långed. År 1918 bildades AB Billingsfors-Långed genom en sammanslagning med Billingsfors bruk, och Göteborgs bank erhöll aktiemajoriteten. Depressionen i början av 1930-talet innebar svårigheter för bruket, som tvingades lägga om produktionen från tidningspapper till glättat papper av olika slag: journalpapper, konceptpapper och liknande.[3]
Under andra världskriget, då det uppstod brist på plåt, började man framställa olika former av emballage av papper för att ersatta plåtburkar. Senare blev pappersmuggar en viktig produkt. Ett nytt blekeri uppfördes 1943.[3]
En bidragande orsak till uppblomstringen var Dalslands kanal som på 1860-talet drogs genom Långed, och en slusstation anlades här. Dalslands kanal AB hade även sitt kontor här.[4]
Mustadfors, där AB O. Mustad 1899 anlade Mustadfors bruk, ligger inom dagens tätort Dals-Långed.[4]
Rexcells massafabrik i Dals Långed stoppades i oktober 2015 och fabriken lades i malpåse. Ett återupptagande av driften övervägdes 2017.[5]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Dals Långed 1950–2010[6][7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 2 099 | ## | ||
| 1960 | 2 218 | |||
| 1965 | 2 291 | |||
| 1970 | 2 169 | |||
| 1975 | 2 003 | |||
| 1980 | 1 912 | |||
| 1990 | 1 873 | 260 | ||
| 1995 | 1 788 | 260 | ||
| 2000 | 1 743 | 259 | ||
| 2005 | 1 610 | 259 | ||
| 2010 | 1 520 | 257 | ||
| 2015 | 1 407 | 210 | ||
Anm.:
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Samhället
I Dals Långed finns ett flertal gästhamnar.
Det finns två mindre mataffärer, sjukgymnast, atletgym, tandläkare, café, bibliotek, konsthall, gallerier samt två folketshus.
Dals Långed har ett rikt kulturliv som främst kan förklaras av de konstutbildningar som finns i orten. Dessa är HDK Steneby - Institutionen för Konsthantverk och Design tillhörande Göteborgs Universitet och Stiftelsen Stenebyskolan.
Här finns också Sveriges enda hästskosömfabriker som ligger precis invid Mustadsfors sluss. Intill slussen i Långed tillverkas också papper för bland annat servetter och plastförpackningar.
Kända personer
Pelle och Erik Gustafsson, kända från bandet Nifelheim och som "bröderna hårdrock" kommer från Dals Långed.[8]
Arne Torger, professor emeritus för piano vid „Franz Liszt“ Musikhögskola i Würzburg, är uppväxt i Dals Långed[9]
Folkskollärarekollegorna Josef Andersson och Erland Borglund har haft en grundläggande betydelse för Dals Långeds omvandling från industri- till kunskapssamhälle. Tillsammans grundade de först 1929 Steneby hemslöjdsförening och senare 1934 Stenebyskolorna.
Se även
- Steneby naturreservat
- Tisselskogs socken
- Steneby socken
- Dals-Långeds kyrka
- Steneby-Tisselskogs församling
Källor
Noter
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 31 december 2013.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dalsländsk industrimiljö - en bildkavalkad, Erik Wegraeus och Erik Björnänger. Artikel i Hembygden - Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsskrift 1972.
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 995
- ^ Rexcell satsar i Långed? i Nya Wermlandstidningen den 6 oktober 2017
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 215. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ De lever för Iron Maiden Aftonbladet, 25 november 2006
- ^ http://www.sigtunafordettingar.se/upl/files/44021.pdf
| ||||||||||||||||
